Det råder brist på personal inom skolan.

I synnerhet är bristen allvarlig i grundskolan – där det råder brist på grundskollärare i 15 av 21 län i Sverige.

Det rapporterar TV4.

Stor brist

Det är även mycket svårt att få tag på vikarier till grundskolan.

TV4 har pratat med elever på en skola i Lycksele som ibland får håltimmar istället för lektioner eftersom det är så svårt att få tag på vikarier.

– Det är ju inte så bra för då missar man saker som man måste ta igen sedan, säger en av eleverna.

“Är svårt”

Skolans rektor bekräftar utmaningarna.

– Vi har vikariebrist, det är svårt att få tag i behöriga lärare som kan vikariera, då får vi lösa det med den personal vi har på skolan, säger hon.

“Är allvarligt”

I en rapport från tidigare i år understryker Skolverket att det råder fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare.

Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038.

Det visar Skolverkets nya lärarprognos. 

– Det är allvarligt att prognosen pekar på en fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare i flera skolformer, säger Sanna Vent, undervisningsråd vid Skolverket och rapportförfattare.

– Att elever får möta engagerade och kompetenta lärare är en av de viktigaste faktorerna för att elever ska nå framgång i skolan.

Behövs fler

Jämfört med idag skulle 1 000 fler studenter behöva påbörja en lärarutbildning varje år för att förhindra att den beräknade bristen uppstår. 

Det motsvarar en ökning med 7 procent. 

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent och antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Det är tydligt att lärarbristen inte är jämnt fördelad och att utmaningarna skiljer sig mellan olika skolformer, säger Sanna Vent.

– När det gäller till exempel förskolan behöver det utbildas 10 500 fler förskollärare om vi ska ha samma andel behöriga som idag.

Källa: Skolverket

Foto: Y. Timoshenko

Text: Redaktionen

Det har pratats om en eventuell ekonomisk återhämtning i höst, med förhoppningar om att konsumtionen ska komma igång igen.

Men nu kommer uppgifter om att var fjärde svensk riskerar en tung ekonomisk smäll i höst.

Tung ekonomisk smäll

Var fjärde svensk spenderade mer pengar än planerat under sommarens semester, enligt en undersökning från Länsförsäkringar.

Hälften av dessa svarar till och med att den överskridna semesterbudgeten kommer att påverka deras ekonomi resten av året.

Många uppger därför att de kommer att skära ned på sitt sparande och/eller sin konsumtion.

– Att sparandet minskar är oroande och det påverkar särskilt kvinnor och låginkomsttagare. Sparandet gör att man blir mer skyddad om något oväntat händer, och på sikt förbättrar det möjligheten att exempelvis köpa ny bostad eller andra större inköp, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i ett uttalande.

Drar ner på konsumtionen

25 procent av svenskarna svarar alltså att de har spenderat för mycket pengar på semestern och att de därför kommer att dra ner på sina utgifter i höst.

35 procent uppger att de kommer att dra ner på sitt sparande.

16 procent kommer att minska sina vardagsutgifter, medan 14 procent kommer att skjuta upp större inköp.

Det är dåliga nyheter för dem som hoppas på att konsumtionen ska komma igång ordentligt i höst.

Men framför allt är det ett tungt bakslag för många hushåll.

När man överskrider sin budget, i det här fallet semesterbudgeten, så leder det inte bara till ekonomiska problem. Många drabbas också av stress och ångest.

”Allvarliga hälsoproblem”

26 procent svarar att de känner sig stressade till följd av semesterutgifterna, och 16 procent har ångest. Bland ensamstående har hela 32 procent ångest.

– Det här är allvarligt då långvarig ekonomisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem i form av depression, sömnproblem och ohälsosamma levnadsvanor. Det är därför viktigt att man inte blundar för problemen utan istället tar tag i dem och mejslar fram konkreta åtgärder för att få ekonomin i balans, säger Stefan Westerberg.

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen