Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

2025 09 18

En Kreml-topp som motsatt sig Ukrainakriget lämnar nu.

Kriget i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

De allra flesta inom Kreml står tydligt på den ryska krigsmaskinens sida och aspirerar likt Putin att ockupera ukrainsk mark.

En Kreml-topp har dock under åren motsatt sig kriget – och nu försvinner han från Kreml.

Försvinner från Kreml

Det är Kremls biträdande stabschef Dmitrij Kozak som nu får tacka för sig.

Ledande Kreml-figurer har med Vladimir Putins godkännande sett till att Kozak försvinner från sin höga position i Kreml efter flera års oenighet med Putins politik om kriget i Ukraina.

– Den ryska statsvetaren Arkady Dubnov uppger att Kozak var den enda deltagaren i säkerhetsrådets möte den 21 februari 2022 som motsatte sig inledandet av en fullskalig invasion av Ukraina, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Putin avvisade

Kozak ska enligt uppgifter ha förhandlat fram ett avtal med Ukraina i början av kriget som skulle ha förhindrat Ukrainas medlemskap i Nato, men Putin ska ha avvisat avtalet eftersom han också ville annektera ukrainskt territorium.

New York Times rapporterade dessutom den 10 augusti att västerländska och ryska källor angav att Kozak förlorat sitt inflytande i Kreml efter att han under de senaste månaderna rått Putin att omedelbart upphöra med striderna i Ukraina, inleda fredsförhandlingar och minska de ryska säkerhetstjänsternas makt.

Vapen till Ukraina

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina, och president Volodymyr Zelenskyj uppger att det krigshärjade landet i samband med det nya Nato-finansierade paketet från USA kommer få toppvapen.

– Vi kommer definitivt att ha Patriot- och HIMARS-missiler, säger han enligt Kyiv Independent.

Har bekräftat

Vita huset har bekräftat det nya vapenpaketet.

Donald Trump har gett grönt ljus – men till skillnad från Biden-administrationens stödpaket så är det Nato som finansierar amerikanska vapen som skickas till Ukraina.

Zelenskyj har framförallt efterfrågat luftförsvar under en längre tid.

Foto: N. Karimov

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen