Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

2025 09 18

En Kreml-topp som motsatt sig Ukrainakriget lämnar nu.

Kriget i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

De allra flesta inom Kreml står tydligt på den ryska krigsmaskinens sida och aspirerar likt Putin att ockupera ukrainsk mark.

En Kreml-topp har dock under åren motsatt sig kriget – och nu försvinner han från Kreml.

Försvinner från Kreml

Det är Kremls biträdande stabschef Dmitrij Kozak som nu får tacka för sig.

Ledande Kreml-figurer har med Vladimir Putins godkännande sett till att Kozak försvinner från sin höga position i Kreml efter flera års oenighet med Putins politik om kriget i Ukraina.

– Den ryska statsvetaren Arkady Dubnov uppger att Kozak var den enda deltagaren i säkerhetsrådets möte den 21 februari 2022 som motsatte sig inledandet av en fullskalig invasion av Ukraina, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Putin avvisade

Kozak ska enligt uppgifter ha förhandlat fram ett avtal med Ukraina i början av kriget som skulle ha förhindrat Ukrainas medlemskap i Nato, men Putin ska ha avvisat avtalet eftersom han också ville annektera ukrainskt territorium.

New York Times rapporterade dessutom den 10 augusti att västerländska och ryska källor angav att Kozak förlorat sitt inflytande i Kreml efter att han under de senaste månaderna rått Putin att omedelbart upphöra med striderna i Ukraina, inleda fredsförhandlingar och minska de ryska säkerhetstjänsternas makt.

Vapen till Ukraina

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina, och president Volodymyr Zelenskyj uppger att det krigshärjade landet i samband med det nya Nato-finansierade paketet från USA kommer få toppvapen.

– Vi kommer definitivt att ha Patriot- och HIMARS-missiler, säger han enligt Kyiv Independent.

Har bekräftat

Vita huset har bekräftat det nya vapenpaketet.

Donald Trump har gett grönt ljus – men till skillnad från Biden-administrationens stödpaket så är det Nato som finansierar amerikanska vapen som skickas till Ukraina.

Zelenskyj har framförallt efterfrågat luftförsvar under en längre tid.

Foto: N. Karimov

Text: Redaktionen

Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

2026 06 26

Koncernen Niutech ansöker om konkurs.

Koncernen Niutech Group grundades 2020 och har sedan dess verkat inom marknaden för grön digital infrastruktur.

De har förvärvat verksamheter inom design, projektering, installation och serviceuppdrag inom nätdesign, fibernät, mobiltelefoni, el, energilagring, energioptimering och solenergi.

Men förra året försattes koncernens största dotterbolag i konkurs – och nu kommer besked om att hela koncernen kollapsar.

Koncernen kollapsar

Niutech har bland annat haft Telenor, Tele2, Telia, Ericsson och Vasakronan som kunder.

Förra året gick dock dotterbolaget Sun4Energy Sweden i konkurs – och på grund av en rad olika utmaningar går nu hela koncernen i konkurs.

– Beslutet har fattats efter en grundlig genomgång av koncernens finansiella ställning samt de organisatoriska och leverantörsrelaterade utmaningar i flera av dotterbolagen som påverkat verksamheterna den senaste tiden, framhåller koncernen i ett pressmeddelande.

En rad bolag

Koncernens konkurs innebär att följande dotterbolag också stupar:

- Calltech Sweden AB

- Idé El Stockholm AB

- Tammp AB

- Data Networks VBY AB

- Sun4Energy Nord AB

Läs mer: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

I Sölvesborg

Ett av dotterbolagen som går i konkurs är telekombolaget Tammp AB, beläget i Sölvesborg.

Ett 20-tal anställda påverkas, rapporterar Sydöstran.

– Detta har varit ett mycket svårt beslut för alla berörda, och vi är djupt ledsna över att behöva meddela konkursansökan, säger Niutechs vd Klas Zetterman.

Tufft för aktieägarna

Niutech-aktien var noterad på NGM Nordic och hade innan konkursen 866 ägare på Avanza och 240 stycken på Nordnet.

Aktien har fallit med lite drygt 98 procent de senaste tre åren, enligt data från Marketwatch.

– Under kvartal 2 2026 har koncernen dock fortsatt påverkats av svaga marknader inom bl a digital infrastruktur som fiberinstallationer och telekom samt av organisatoriska utmaningar, meddelar bolaget.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen