Apple har hamnat i en sanktion‑skandal efter att dussintals appar med koppling till sanktionerade företag, bland annat ryska banker, hittats i App Store.

Detta trots att amerikansk lag förbjuder affärskontakter med sådana aktörer, rapporterar RBC.

Väcker kritik

En ny granskning från den ideella organisationen Tech Transparency Project (TTP) visar att Apple haft ett 50‑tal appar i App Store som är direkt kopplade till företag som står på USA:s sanktionslista.

Bland dessa fanns bland annat ryska finansinstitut, såsom Gazprombank och ryska banker som bland annat National Standard Bank, som stödjer Rysslands invasion av Ukraina.

– Alla appar listade en utvecklare, säljare, upphovsrättsinnehavare, eller annan information på sin App Store‑sida som matchade med en sanktionerad organisation, uppger organisationen.

Enligt amerikansk lag är det förbjudet för företag som Apple att ha affärsrelationer med dem.

Rapporten noterar att dessa appar inte försökt dölja sina kopplingar.

Tidigare löften

Apple har länge framhävt App Store som en säker och pålitlig plattform för användare och utvecklare, med omfattande kontroller för att stoppa bedrägerier och skadlig kod.

Men TTP:s granskning tyder på att företagets system inte lyckats fånga upp och blockera appar som är kopplade till sanktionerade aktörer, trots tidigare löften om förbättrade screeningsverktyg.

Organisationens fynd väcker frågor om hur Apple hanterar appar från företag som USA ser som hot mot nationell säkerhet – något som amerikansk lag uttryckligen förbjuder.

Tar bort appar

Efter att TTP delade sina resultat har Apple tagit bort många av de identifierade apparna från App Store, men företaget hävdar att närvaron av dessa appar inte nödvändigtvis utgör ett brott mot sanktionerna.

Utredare noterade att Apple redan 2019 fick böter för bristande efterlevnad av sanktioner, efter att App Store hade listat en app kopplad till en sanktionerad person från Slovenien.

Vid tidpunkten lovade Apple att förbättra sina kontrollmekanismer, men TTP:s granskning visar att detta inte var tillräckligt.

– Den tidigare överenskommelsen ökar Apples ansvar nu, eftersom de senaste liknande misstagen tyder på att de förbättringar företaget lovade inte varit tillräckliga, säger juridiska experter.

Foto: M Parulava resp L Heymann

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen