Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

2025 10 07

Angela Merkel, Tysklands tidigare förbundskansler, antyder att hon kunde ha stoppat Vladimir Putin innan han bestämde sig för att invadera hela Ukraina.

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

2026 01 09

“Det är för kallt på Grönland för amerikanska soldater”.

Så lät det påstående som journalisten Jesse Watters från Fox News lade fram för USA:s vicepresident JD Vance i en omtalad intervjun från igår.

Enligt reportern är det någonting som “danskarna säger".

– De säger att det är för kallt för att de amerikanska soldaterna ska kunna hantera det, uttrycker Jesse Watters i intervjun med Vance.

– Vem säger det, Jasmine Crokett? svarar vicepresidenten och syftar på den demokratiska ledamoten i representanthuset.

– Danskarna! utbrister Jesse Watters.

"USA mobbar oss"

Det är oklart vems eller vilket uttalande som Foxreportern syftar på. Uttalanden som fällts av danska politiker i Grönlandsfrågan i offentlig debatt har snarare fokuserat på att Danmark inte uppskattar hur USA uttrycker sig gentemot en nära allierad.

Helle Thorning-Schmidt, tidigare statsminister i Danmark, säger idag att USA upplever sig “mobbade” av USA.

– Vi känner oss mobbade av en större nation. Det är som på skolgården, där vi känner att vi blir mobbade, säger hon i en intervju med Sky News.

"Extremt farligt"

Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen sade tidigare i veckan att Nato “upphör” om USA skulle agera militärt mot en allierad, vilket Vita huset inte utesluter för att få kontroll över Grönland.

Helle Thorning-Schmidt uttrycker sig i liknande termer.

– Detta är en extremt farlig situation, inte bara för Danmark, utan även för Nato och hela grunden för Natos bildande. Om det någonsin skulle bli en konflikt mellan USA och Danmark eller Nato kring detta skulle det vara en fantastisk dag för Putin och president Xi i Kina.

Vance: Danmark gör ett "dåligt jobb"

Påståendet om att danskar säger att det är för “kallt” på Grönland för amerikanska soldater fick JD Vance att brista ut i skratt.

– Amerikaner har gjort det riktigt bra på många riktigt kalla ställen. Jag hade inte själv haft lust att tjänstgöra där, men som tur är bor jag i Washington DC.

I samma intervju uttryckte JD Vance att Danmark gör ett “dåligt” jobb med Grönland.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

2026 01 09

De positiva beskeden om svensk ekonomi fortsätter att komma.

Efter ett par riktigt tuffa år vänder svensk ekonomi uppåt igen.

Igår kom Statistiska centralbyrån med besked om att inflationstakten är fortsatt låg.

På fredagsmorgonen meddelar myndigheten att Sveriges BNP – bruttonationalprodukt – kom in högre än väntat.

Högre än väntat

Enligt Bloomberg var en uppgång på 0,2 procent väntat.

Men Sveriges BNP ökade med 0,9 procent i november.

Kalenderkorrigerad BNP var 2,7 procent högre än i motsvarande månad föregående år.

“Vänder uppåt”

Asuman Erenel, nationalekonom på SCB, kommenterar siffrorna.

– Efter två svagare månader vände svensk ekonomisk aktivitet upp i november där tillväxt i näringslivets tjänstenäringar vägde upp en svagare utveckling bland varuproducenter och offentliga myndigheter, säger Erenel.

Läs mer: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Starkare varuhandel

Mot slutet av december rapporterade Statistiska centralbyrån även starkare varuhandel i oktober jämfört med september.

Jämfört med föregående månad ökade Sveriges varuexport med 4 procent i värde och med 3 procent i volym. 

Sveriges varuimport ökade med 5 procent i både värde och i volym jämfört med föregående månad. 

Goda förutsättningar

Den svenska börsen har även gått starkt under den senaste tiden på förväntningar om att ekonomin ska vända uppåt igen.

Förutsättningarna för det är goda.

Regeringen har aviserat en expansiv budget, räntor har kommit ner och inflationen bedöms inte vara ett betydande problem längre.

Samtidigt har osäkerheterna kring tullar från andra sidan Atlanten blivit mindre – och den senaste konsumtionsstatistiken ger en optimistisk bild av läget.

Läs mer: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen