Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen