Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Det framhåller den estniska säkerhetsexperten Rainer Saks.

Experten syftar på det amerikanska tillfångatagandet av den venezuelanska ledaren Nicolás Maduro, som skedde på blott några timmar trots att Ryssland i somras undertecknade ett strategiskt partnerskap med Venezuela.

Enligt Rainer Saks är Venezuela ännu en rysk allierad vars säkerhet Kreml inte har kunnat garantera när det väl blir skarpt läge.

– Ryska ledare föreställde sig att detta skulle ge Venezuela en viss sorts immunitet, i hopp om att USA skulle se avtalet som en röd linje och inte våga korsa den, framhåller experten i estniska Postimees, om det nämnda partnerskapet.

"Deprimerande för Putin"

Venezuela och Ryssland har i åratal varit nära allierade. Liknande partnerskapsavtal har även tecknats mellan Kreml och Nordkorea respektive Iran. Försvarspakten med det sistnämnda landet ratificerades i maj förra året och breddade formellt ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, framhöll Amir Daftari, reporter på Newsweek, vid tillfället.

Pakten med Iran hindrade dock inte USA från att bomba iranska kärnkraftsanläggningar, enbart en månad efter att avtalet var på plats, konstaterar Rainer Saks.

– Händelserna i Venezuela påverkar även Ryssland. Situationen är deprimerande för Putin, framhäver säkerhetsexperten.

Belyser Rysslands svaghet

Saks understryker också att den amerikanska operationen belyser den ryska militärens svaghet. Han syftar på när Ryssland under Ukrainakrigets första veckor försökte ta sig in i Kyiv och avlägsna president Volodomyr Zelenskyj från makten.

Den ryska operationen misslyckades som bekant. Att USA lyckades med operationen i Venezuela har inte gått ryska militärbloggare obemärkt förbi, menar Saks.

– Deras budskap är inte fyllda av stolthet över den ryska militären och deras lands ledare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen