Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Mycket intensiva strider fortsätter kring staden Pokrovsk i de östra delarna av Ukraina.

Ryssland hävdar återkommande att de tar mark i området – medan Ukraina slår tillbaka med motoffensiver.

Nu har Ukraina lyckats slå ut en rysk mekaniserad konvoj i Pokrovsk-riktningen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Konvoj utslagen

Fallskärmsjägare från Ukrainas 46:e fristående luftburna brigad ”Podillia” har tillsammans med grannbrigader rapporterat att de krossat en mekaniserad konvoj av ryska trupper som försökte genomföra en stormning på Pokrovsk-fronten.

– Fienden utnyttjade dimman som skydd och försökte attackera vår brigads positioner med upp till tio pansarfordon och flera dussin infanterister, meddelar den ukrainska militären.

– Fiendens rörelser hade dock upptäckts i förväg. Tack vare ett samordnat arbete mellan våra ingenjörstrupper, artillerister och enheter för obemannade system, tillsammans med intilliggande förband, kunde anfallet slås tillbaka.

Flera fordon förstörda

Fallskärmsjägarna rapporterar att de under striden förstörde två ryska stridsvagnar, två pansarskyttefordon, ett pansrat terrängfordon och två fyrhjulingar. 

De träffade även ett bepansrat stridsfordon och ett motorfordon. 

Enligt uppgifter dödades 49 ryska soldater och fem skadades.

Nya attacker

Samtidigt fortsätter de ukrainska attackerna mot rysk energiinfrastruktur, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Befälhavaren för Ukrainas styrkor för obemannade system, major Robert “Magyar” Brovdi, rapporterade med hänvisning till uppdaterade satellitbilder från den 15 december att ukrainska styrkor slog till mot Kamenskij-kemifabriken i Kamensk-Sjachtinskij i Rostov-oblasten under natten mellan den 14 och 15 december.

Till robotar

ISW fortsätter.

– Brovdi rapporterade att Kamenskij-fabriken tillverkar raketbränsle, komponenter till raketmotorer för fastbränsle samt stridsspetsar till de ballistiska robotarna Iskander-M och Kinzhal.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tonläget mellan USA och Kanada har varit hårt sedan Donald Trump återvände till Vita huset i januari i år.

Trump har bland annat startat ett tullkrig mot Kanada och sagt att landet borde bli USA:s 51:a delstat.

Nu slår kanadensarna tillbaka.

Delstaten drabbas hårt

Många i Kanada bojkottar amerikanska produkter, men också resor till USA.

Detta har blivit ett stort problem för delstaten Florida, rapporterar Newsweek.

Mängder av kanadensare brukar resa till Florida på vintern för att undkomma kylan – så kallad ”snowbird”-turism.

Men nu väljer många av dessa att avstå från resan, och vissa vill även sälja sina hus i Florida.

Bojkotten skadar både delstatens ekonomi och bostadsmarknad – och Donald Trumps popularitet i Florida, enligt tidningen.

En av dem som eldar på ”snowbird”-bojkotten är provinsen Ontarios premiärminister Doug Ford, som själv kommer att avstå från att resa till Florida i år.

– De har ont där nere just nu. De lider på alla fronter—särskilt deras ekonomi, säger Doug Ford.

Många bojkottar

Många i Florida märker att säsongsturismen minskar och att bostadsmarknaden har påverkats.

– President Trump har den lägsta godkännandenivån av alla presidenter under deras första år på, Gud vet, förmodligen hundra år. Så detta börjar verka, säger Doug Ford, enligt tidningen.

Siffror från Floridas turistbyrå har visat att antalet besökare från Kanada har minskat med 20 procent jämfört med förra året.

En undersökning från organisationen Snowbird Advisor, vars medlemmar är kanadensiska säsongsresenärer, visar att andelen medlemmar som planerar att tillbringa vintern i USA har minskat med 12 procentenheter, från 82 till 70 procent, jämfört med förra året. Detta alltså bland personer som brukar tillbringa vintern i USA.

Även delstater längs gränsen till Kanada har påverkats starkt av den kanadensiska bojkotten, rapporterar tidningen.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen