Analytiker: Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt

2025 03 26

Europa kanske inte är redo att stå på egna ben rent militärt, menar analytiker.

Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

2026 02 27

Ryssland vidtar krisåtgärder vid frontlinjen.

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen

27 feb 2026

Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

2026 02 27

Den brittiska flottan Royal Navy är ställd i högsta beredskap.

Den ryska skuggflottan trotsar sanktionerna från väst.

– Dussintals av dessa tankfartyg, som ingår i den ryska skuggflottan, färdas varje månad genom världens mest trafikerade sjöfartsled med laster värda miljontals pund och fortsätter trots de nya brittiska sanktionerna som presenterades i veckan, rapporterar brittiska Express.

Risk för konfrontation

Nu står den brittiska flottan redo.

– Royal Navy är i högsta beredskap av rädsla för att Vladimir Putins skuggoljetankerflotta kan utlösa en militär konfrontation i Engelska kanalen, då sanktionerade fartyg fräckt trotsar västerländska sanktioner för att finansiera Rysslands krig i Ukraina, uppger tidningen.

”Det måste komma en punkt”

Flera säkerhetsexperter varnar nu för att spänningarna kan eskalera och riskerar att leda till direkta sammandrabbningar till sjöss.

– Det måste komma en punkt då Storbritannien och dess allierade, holländarna, danskarna och norrmännen, blir mycket hårdare mot dessa ryska fartyg. Även om de färdas med eskort, säger försvaranalytikern Michael Clarke, till tidningen.

Fler sanktioner mot Ryssland

I veckan presenterade Storbritannien omkring 300 nya sanktioner för att skära av Rysslands inkomster.

– Storbritannien har tillkännagivit ett banbrytande sanktionspaket som skär av intäkterna från kritisk olja och ytterligare försämrar Kremls förmåga att föra sitt olagliga krig, uppgav den brittiska regeringen i samband med att sanktionerna presenterades.

Största på fyra år

De brittiska sanktionerna mot Ryssland omfattar totalt omkring 3 000 individer, företag och fartyg.

Och veckans nya sanktionspaket är Storbritanniens enskilt största sedan den ryska invasionen inleddes för drygt fyra år sedan.

– Dagens åtgärd riktar sig mot ett av världens största oljepipelineföretag, PJSC Transneft, som ansvarar för att transportera över 80 procent av Rysslands oljeexport. Det försvårar ytterligare Kremls desperata jakt på köpare till sin sanktionerade olja, slår den brittiska regeringen fast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen