Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

President Volodymyr Zelenskyj har under en tid vädjat till allierade om fler missiler till luftförsvaret.

I dagarna har han gått ut och sagt att Ukraina till slut fått en påfyllning av robotar till luftförsvarssystemen.

Effektiviteten visar sig direkt – det ukrainska luftförsvaret har skjutit ner en majoritet av drönare och missiler som kom från Ryssland under natten till onsdagen, rapporterar RBC Ukraine.

Stor framgång

Under den senaste kombinerade attacken mot Ukraina använde ryska styrkor ballistiska robotar i stor omfattning. 

De flesta av fiendens robotar sköts ner av Patriot-system, uppger Jurij Ihnat, chef för ukrainska flygvapnets kommunikationsavdelning.

– 14 av de 18 robotar som var riktade mot huvudstaden sköts ner. Det är tydligt att Patriot-systemet var i drift, och detta är ett mycket, mycket bra resultat för ballistiskt försvar, säger han.

Robotar och drönare

Ihnat tillägger att luftvärnsenheter även lyckades skjuta ner 13 av 15 kryssningsrobotar, medan två försvann från radarn, samt 315 av 339 fientliga drönare.

Trots de framgångsrika siffrorna tar sig alltid några missiler igenom.

– Varje dag kommer det 100–150 Shahed-drönare. Sedan har vi de kombinerade attackerna, och två, tre eller fyra robotar lyckas fortfarande slå ner någonstans, och våra energiarbetare måste återställa allt, fortsätter Ihnat.

Läs mer: “Vi har slagit till” – Ryssland attackerat

Träffat infrastruktur

Ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur slog ut strömmen till de elstationer som försörjer kärnkraftverket i Tjernobyl den 20 januari.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Är avgörande

ISW förklarar.

– Internationella atomenergiorganets IAEA generaldirektör Rafael Grossi rapporterade den 20 januari att militär aktivitet skadat flera ukrainska elstationer som är avgörande för kärnsäkerheten vid kärnkraftverket i Tjernobyl, och brutit all strömförsörjning till kraftverket.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen