Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Nu vidtar Putinregimen drastiska åtgärder för att fylla på manskapet.

Utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd eller medborgarskap i Ryssland måste från och med nu först genomgå militärtjänst i minst ett år.

Detta enligt ett nytt dekret utfärdat av Kreml, rapporterar Yle.

Letar över hela planeten

Beskedet är en uppföljning av Rysslands jakt på soldater som pågår över hela världen.

Förutom Nordkorea ska Moskva ha hämtat folk från exempelvis Kenya, Nepal och Tadzjikistan, enligt CNN.

– Nästan 200 utlänningar från 37 länder har tillfångatagits i strid för Ryssland och hålls för närvarande som krigsfångar av Ukraina, uppger kanalen med hänvisning till ukrainska myndigheter.

Enligt deras egna berättelser har de utländska soldaterna lockats eller lurats av bedrägerier och mutor för att slåss för de ryska styrkorna.

– De talar olika språk och kommer från olika kulturer, men har en sak gemensamt – de säger att de blev lurade av Ryssland att gå med i ett krig de inte ville utkämpa, framhåller CNN i sin granskning.

Minst 20 000 vid fronten

Under fjolåret ansökte 215 000 utlänningar om uppehållstillstånd i Ryssland. Antalet som efterfrågade medborgarskap var 209 000, enligt Yle.

Framför allt handlar det om migranter från centralasiatiska grannländer som Uzbekistan, Tadzjikistan och Kazakstan.

I våras uppgav Alexander Bastrykin, chef för den ryska utredningskommittén, att minst 20 000 individer från Centralasien som tilldelats ryskt medborgarskap har skickats till fronten.

Det nya dekretet innebär emellertid att man inte ens kan lämna in sina ansökningshandlingar innan militärtjänstgöringen är färdig.

Långsiktig strategi

Undantagen gäller medborgare från Belarus, Kazakstan, Moldavien och Ukraina. Dessutom omfattas inte studenter eller “högkvalificerade specialister”, enligt Yle.

Förutom att värva soldater ska de nya reglerna också vara en långsiktig strategi för att avskräcka flyktingar från att komma till Ryssland, och istället locka tillfällig arbetskraft.

Foto: Random Institute resp President of Russia Office

Text: Redaktionen