Analytiker: Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt

2025 03 26

Europa kanske inte är redo att stå på egna ben rent militärt, menar analytiker.

Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna. 

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle. 

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet. 

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter. 

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Sankt Petersburg i lågor

2026 05 21

Sankt Petersburg har drabbats av en sabotageattack.

En ukrainsk partisanoperation har enligt uppgifter slagit ut ett viktigt transportled i Sankt Petersburg.

Attacken som kopplas till rörelsen ATESH, har stört viktiga logistikkedjor i nordvästra Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Sabotageattack mot storstaden

Enligt ATESH genomfördes attacken genom att ett strategiskt oljelok antändes och därmed sattes ur bruk.

– Agenter från vår rörelse genomförde en framgångsrik operation i Sankt Petersburg –  genom att sätta eld på det slog de ut ett lok som användes för att transportera oljelaster och för att stödja försörjningskedjorna för regionens industriella och energirelaterade infrastruktur, säger ATESH i ett uttalande.

De uppger även att järnvägsinfrastrukturen i regionen är överbelastad.

Logistik under press

Efter branden uppger rörelsen att den ryska logistiken i nordvästra delen av landet nu är under konstant press.

– Varje störning vid nyckelpunkter leder till förseningar i leveranser av bränsle och råvaror. Regionens industriföretag är beroende av dessa försörjningskedjor, säger ATESH.

De pekar också på att närliggande Ust-Luga, en viktig exporthub för olja och petroleumprodukter, gör området extra känsligt för störningar.

Försörjningskedjor påverkas

Enligt ATESH får störningar i transportsystemet snabbt följdeffekter på hela industrin.

Fabriker får färre råvaror, hamnar tar emot färre laster och den regionala försörjningen börjar svikta.

De hävdar att även bakre områden i kriget inte längre är säkra för rysk infrastruktur.

– Även långt bakom frontlinjen förblir kritisk infrastruktur sårbar. Det finns inga säkra platser för Putins krigsmaskin.

Rörelsen uppger även att liknande sabotage tidigare genomförts mot ryska mål, bland annat ett ellok i Lipetsk-regionen.

De har också tidigare hävdat att kommunikationer och ammunitionstillförsel till ryska styrkor störts genom andra aktioner bakom frontlinjen.

Foto: C. Burns

Text: Redaktionen