Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump för andra gången blev vald som USA:s president har han varit mer isolationistisk än tidigare presidenter.

Ett svagt band till Nato, diverse hot mot allierade som exempelvis Grönland och en stark retorik mot europeerna har fått många länder att vilja diversifiera sin försvarsförmåga.

Nu kommer besked om att USA:s granne i norr satsar motsvarande 3 000 miljarder kronor på försvaret, rapporterar AFP.

Kanada storsatsar

Som USA:s granne har Kanada under en lång tid haft ett nära militärt samarbete med Washington.

Landets premiärminister Mark Carney säger att Kanada inte har gjort tillräckligt för att försvara sig i en allt farligare värld, och att det inte längre är hållbart att räkna med skydd från Trump och USA.

– Vi har förlitat oss alldeles för mycket på vår geografi och på att andra ska skydda oss. Detta har skapat sårbarheter som vi inte längre har råd med och beroenden som vi inte längre kan upprätthålla, säger han.

“Saknar motstycke”

Kanadas handelskammare hyllade Carney för att ha “satsat stort på Kanada”.

– Omfattningen av den nya finansieringen saknar motstycke, säger gruppens vice vd, David Pierce.

“Påminns varje dag”

Under de senaste åren har den geopolitiska osäkerheten – inte minst i Europa – varit påtaglig.

Det pratade Mark Carney om vid Världsekonomiskt Forum i Davos tidigare i år.

— Det verkar som att vi varje dag påminns om att vi lever i en era av stormaktsrivalitet, att den regelbaserade världsordningen håller på att blekna bort, att den starke gör vad han kan och att den svage måste lida det han måste, sade han då.

I stora delar av Europa

Det är som bekant inte bara i Nordamerika som det storsatsas på försvaret.

Även i Europa läggs många miljarder på att rusta upp.

Länder som Sverige, Tyskland och Danmark arbetar intensivt med att stärka försvarsförmågan.

Tidigare i veckan bedömde konsultjätten EY att det kan skapa 48 000 nya jobb i Sverige det kommande årtiondet.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ryssland har skickat korvetten Stoikiy till Bandar Abbas i Iran.

De två diktaturerna ska hålla stora marina övningar tillsammans.

Beskedet kommer mitt i en allvarlig konflikt mellan USA och Iran, där USA har hotat med att attackera.

Skickar stridsfartyg – mitt i krisen

Den ryska korvetten Stoikiy ska ha anlänt till Iran på tisdagen, enligt det ryska försvarsministeriet, rapporterar TV2.

Försvarsministeriet har publicerat en video som visar korvettens ankomst och den därpå följande välkomstceremonin i Iran.

Det ryska ministeriet uppger att den ryska och iranska flottan samarbetar för att ”säkra civil sjöfart”, samtidigt som det alltså kommer uppgifter om en gemensam militärövning.

Det handlar om marina övningar i Omanbukten och norra Indiska oceanen, rapporterar Reuters, som hänvisar till uppgifter från den statskontrollerade nyhetsbyrån Fars.

Det iranska revolutionsgardet har nyligen också hållit en militärövning i Hormuzsundet, enligt kanalen.

USA skickar hangarfartyg

Dessa uppgifter kommer samtidigt som det är mycket spänt mellan Iran och USA. Trump-regimen har nyligen meddelat att världens största hangarfartyg, USS Gerald Ford, skickas till Mellanöstern.

USA har också gång på gång hotat med att ingripa militärt mot den iranska regimen.

USA och Iran ska också hålla samtal om Irans kärnenergiprogram i Schweiz, samtidigt som landet alltså ska hålla gemensamma marina övningar med Ryssland.

– Syftet med övningarna är att stärka den maritima säkerheten och fördjupa relationerna mellan de två ländernas flottor, säger en talespersonen för den iranska flottan, rapporterar Moscow Times.

Det är oklart hur länge övningarna ska pågå.

Trappat upp hoten

Både iranska och amerikanska tjänstemän säger att de har gjort framsteg i sina förhandlingar, där Oman fungerar som medlare.

Men läget är fortfarande spänt, i allra högsta grad.

USA:s president Donald Trump har trappat upp hoten mot Iran, bland annat till följd av att den iranska regimen dödat ett stort antal regimkritiska demonstranter.

Förutom världens största hangarfartyg har USA även skickat flygplan och flottstyrkor till Mellanöstern, och hotat med att slå till hårt mot den iranska regimen.

Foto: Vadim Savitskiy Mil.ru Wikimedia

Text: Redaktionen