Flera stora läkemedelsföretag planerar att höja priserna på över 350 läkemedel i USA vid årsskiftet.

Detta trots politiska krav på motsatsen från president Donald Trump, rapporterar Reuters.

350 läkemedel höjs

Enligt uppgifter som Reuters tagit del av planerar läkemedelsbolag att höja listpriserna på minst 350 varumärkesskyddade läkemedel från och med januari 2026.

Det handlar bland annat om vaccin mot covid-19, RSV och bältros samt storsäljande cancerläkemedel.

Den mediana prishöjningen ligger på omkring fyra procent, vilket är i nivå med tidigare år.

– De här uppgörelserna framställs som stora förändringar, men i praktiken rör de bara vid ytan och gör väldigt lite åt det som faktiskt driver de höga läkemedelspriserna i USA, säger Benjamin Rome, forskare i hälsopolitik vid Brigham and Women’s Hospital i Boston, till Reuters.

Trump sätter press

Prishöjningarna sker samtidigt som president Donald Trump offentligt har krävt att läkemedelsbolagen ska sänka priserna i USA, där patienter ofta betalar betydligt mer än i andra länder.

Trots detta fortsätter bolagen med sina planerade höjningar.

Läkemedelsjätten Pfizer är ett av bolagen som bekräftar prisjusteringar.

Företaget uppger att höjningarna hålls under den allmänna inflationstakten, men att de ändå är nödvändiga.

– Den begränsade höjningen är nödvändig för att stödja investeringar som gör det möjligt för oss att fortsätta utveckla och leverera nya läkemedel, samtidigt som vi hanterar ökade kostnader i verksamheten, uppger Pfizer i ett uttalande.

Några läkemedel blir billigare

Samtidigt planerar bolagen att sänka priserna på ett mindre antal läkemedel, bland annat efter förhandlingar med det statliga försäkringssystemet Medicare.

Ett av de tydligaste exemplen är diabetesläkemedlet Jardiance, som väntas få en kraftig prissänkning.

Men enligt Reuters överväger höjningarna tydligt de planerade sänkningarna, vilket innebär att den samlade kostnadsbilden för patienter i USA fortsatt pekar uppåt.

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen

En pro‑ukrainsk partisanattack har slagit ut ryska truppers kommunikationssystem i Belgorod‑regionen.

Detta har resulterat i att frontlinjen blivit ett ”blindområde”, enligt gruppen bakom attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska trupper utan kontakt

Under de tidiga morgontimmarna eldade den pro‑ukrainska partisangruppen Atesh upp en viktig del av ett kommunikationstorn nära gränsen mot Ukraina.

Attacken har slagit ut både hårdvara och elektroniska system, och enligt gruppen har det gjort att ryska trupper längs fronten står utan någon som helst kontakt.

– Allt installerat på masten avenergiserades och sattes ur funktion. Det har skapat ett ”blindområde” där ryska trupper knappt kunde se vad som hände, skriver Atesh.

Utan fungerande kommunikation kan trupper inte ta emot order, dela information eller samordna attacker.

– När kommunikationen bryts kan fienden i praktiken stå stilla under viktiga timmar. Små, riktade sabotageaktioner kan alltså ha enorm effekt, säger en militäranalytiker, till Kyiv Independent.

Taktiska möjligheter för Ukraina

Attacken har gett Ukraina ett taktiskt övertag.

Partisanerna säger att drönare kunde flyga över området utan att ryska styrkor störde dem, och att tornets tidigare kapacitet för elektronisk krigföring hindrade ukrainska operationer.

– Förstörelsen av tornet gav oss ett fönster för drönarinsatser. Ryska styrkor är nu nästan helt blinda i det här området, skriver Atesh på sitt Telegram-konto.

Sådana sabotageaktioner är en del av ett växande mönster där små, pro‑ukrainska grupper riktar sig mot logistisk och elektronisk infrastruktur bakom fronten.

Syftet är inte att möta trupperna direkt, utan att lamslå dem och göra dem sårbara.

Partisansabotage har ökat

Sedan krigets start har Ukraina sett en ökning av sabotage bakom ryska linjer.

Partisaner och lokala motståndsgrupper har förstört broar, elledningar, fordon och kommunikationsutrustning.

Den gemensamma nämnaren är att små insatser kan ge stora effekter på Rysslands förmåga att röra sig och slå tillbaka.

Belgorod‑regionen, som ligger nära Ukrainas gräns, har blivit en särskilt utsatt plats.

Förutom sabotage mot kommunikation har området drabbats av strömavbrott och störningar i annan infrastruktur, vilket ytterligare försvårar ryska truppers samordning.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen