Allvarlig kris för populär restaurangkedja

2025 09 27

En populär restaurangkedja har stora problem.

En mycket populär och välkänd restaurangkedja befinner sig i kris.

Det handlar om danska Jensens Bøfhus.

Nu överväger kedjans ägare en drastisk åtgärd.

Vill bli av med populära kedjan

Jensens Bøfhus kämpar för sin överlevnad, rapporterar Børsen.

Nu överväger kedjans två ägarfamiljer, med Torben Østergaard-Nielsen och Georg Gundersen i spetsen, att sälja kedjan.

De två miljardärerna vill ”bli av med Jensens Bøfhus på ett snyggt sätt”, och är därför ”i hemlighet i färd med att sälja den krisdrabbade restaurangkedjan”, enligt tidningen.

Ägarfamiljerna uppges ha varit i kontakt med flera potentiella köpare.

Förhoppningen är att någon ska vilja ta över kedjan och driva den vidare, trots de nuvarande svårigheterna.

”Har inte varit tillfredsställande”

Ägarna vill dock inte kommentera uppgifterna om att den populära restaurangkedjan är på väg att säljas.

Man medger dock att företaget har stora problem, rapporterar DI.

– De senaste årens bokslut har inte varit tillfredsställande, och därför ser man löpande strategiskt på Jensens Bøfhus med målet att uppnå en lönsam verksamhet, skriver Østergaard-familjen i en kommentar, enligt tidningen.

Familjen uppger också att man har investerat mycket pengar för att uppdatera verksamhetens affärskoncept.

Men enligt de danska uppgifterna försöker man alltså att sälja kedjan, eftersom krisen är så allvarlig att företaget hotas av konkurs.

Ägarfamiljerna uppges dock vilja göra allt de kan för att rädda verksamheten genom att sälja den.

Från succé – till stora problem

Jensens Bøfhus var som störst 2012, med 50 restauranger varav de flesta fanns i Danmark men också många bland annat i Sverige.

På senare år har restaurangkedjan, som grundades 1984, dock fått allt större problem.

Jensens Bøfhus har förlorat motsvarande runt 338 miljoner svenska kronor de senaste fem åren, enligt tidningen.

Foto: Edward Franklin

Text: Redaktionen

Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

2025 11 13

Samtliga dryga tio miljoner invånare i Irans huvudstad Teheran kan behöva lämna sina hem.

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

2025 11 13

Rysslands diktator vidtar desperata åtgärder.

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen