Redan på torsdag kan EU ge grönt ljus.

Det handlar om unionens 19:e sanktionspaket som då kan komma att godkännas, meddelar EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas på måndagen.

Paketet ska slå mot ryska banker, energiintäkter och nätverk som bidrar till att Ryssland kan kringgå befintliga restriktioner som redan införts mot Kreml.

Bland annat ska all rysk flytande naturgas bort från EU. I paketet ingår ett fullständigt importförbud mot gasen som ska träda i kraft redan i januari 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

– Vi förväntar oss att anta ett 19:e sanktionspaket den här veckan. Tyvärr inte idag, men vi har ett toppmöte även på torsdag, säger Kallas enligt Kyiv Independent.

Ungern vek sig – ett land kvar

Förra veckan vek sig Ungern och slutade att motsätta sig EU:s förslag om ett totalförbud mot flytande naturgas från Ryssland.

Den ungerska regeringen hade då tecknat sitt längsta kontrakt på området någonsin genom avtalet med franska Engie som ska leverera 400 miljoner kubikmeter gas mellan 2028 och 2038.

Nu är det bara Slovakien som säger nej.

Förhoppningen i EU-kommissionen är att lösa dödläget redan i veckan. Slovakien har begärt att frågan ska tas upp när EU-ledarna samlas på torsdag.

Slår även mot Kina

I paketet ingår även ett totalt transaktionsförbud som omfattar Rysslands statliga energibolag Rosneft och Gazpromneft samt sanktioner mot 118 fartyg i det som kallas för den ryska “skuggflottan”. 

Dessutom slår åtgärderna mot handlare och raffinaderier från tredjeländer, framför allt i Kina.

– För första gången kommer EU också att införa restriktioner för kryptoplattformar och för banker i Ryssland och andra länder som underlättar sanktionsundandragande, rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionspaketet slår även mot 45 företag från Ryssland och tredjeländer som anklagas för att förse Moskva med varor som kan användas för flera ändamål.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har många länder antingen kapat banden med Moskva eller distanserat sig från Ryssland.

Nu är det dystra miner i den ryska huvudstaden i samband med att den tidigare Sovjetstaten Moldavien lämnar den rysk-ledda organiationen CIS.

Moldavien lämnar

CIS står för “Commonwealth of Independent States” och är en mellanstatlig organisation som bildades när Sovjetunionen upplöstes år 1991.

På svenska heter organisationen “Oberoende staters samvälde” – eller OSS.

Moldavien har nu officiellt tagit beslut om att lämna organisationen – någonting som leder till stor besvikelse i Moskva.

– Vi beklagar det, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Vill närma sig EU

Moldavien fortsätter därmed att distansera sig från Ryssland.

Landets president Maia Sandu har gjort klart och tydligt att hon vill arbeta för EU-integration och närma sig västvärlden.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

“Befrielse”

59 ledamöter i det moldaviska parlamentet röstade för att lämna OSS – och 17 emot.

Utrikesminister Mihai Popsoi är nöjd med utträdet.

– Att lämna OSS är inte en hämndaktion, det är en frigörelsehandling – att klippa den sista tråden som håller oss förankrade i ett giftigt och bittert förflutet, säger Popsoi enligt Kyiv Post.

– Det är en tydlig deklaration: Republiken Moldavien är en suverän, självständig och europeisk stat, inte en pjäs på någon annans schackbräde.

Oppositionen upprörd

Men det var upprörda känslor hos oppositionen när beslutet klubbades igenom.

– Ett stort antal av våra medborgare arbetar i OSS-länder. OSS är inte bara Ryssland, säger kommunistpartiets Diana Caraman.

– Har det förekommit samråd med samhället och med vår diaspora i OSS-länderna i denna fråga?

Formellt genomförs utträdet i april 2027.

Läs mer: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump tog över som president för andra gången har Ukrainas relation med USA förändrats rejält.

Joe Biden skickade återkommande stödpaket till det krigshärjade landet – medan Donald Trump har tagit en mer neutral roll.

Men i vissa områden finns samarbete mellan USA och Ukraina – och nu bekräftar Kyivs premiärminister ett nytt avtal mellan länderna, rapporterar Kyiv Post.

Är överens

Ukraina och USA har enats om inköp av amerikansk utrustning till det statliga energibolaget Naftogaz efter ett möte på onsdagen. 

Premiärminister Julia Svyrydenko och ordföranden för den amerikanska export-importbanken, John Jovanovich, kom överens om att lansera en finansieringsmekanism på 300 miljoner dollar för att stödja inköp av USA-tillverkad energiutrustning.

Ska stärka infrastrukturen

Enligt premiärministern är avtalet till för att stärka Ukrainas energiinfrastruktur efter de omfattande attackerna mot Naftogaz infrastruktur.

Svyrydenko meddelar att utrustningen kommer att användas för att återställa och modernisera infrastruktur för gasproduktion och gastransport, vilket ska bidra till att säkerställa en stabil energiförsörjning.

Läs mer: Stor besvikelse i Moskva – tidigare Sovjetstaten lämnar

Dödlig attack

Det nya avtalet kommer efter att Ryssland under gårdagen genomförde en av årets dödligaste drönar-och robotattacker.

17 personer dog och över 100 skadades i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Har träffats

Efter attacken har en rad republikanska och demokratiska politiker träffat Ukrainas premiärminister i Washington för att uttrycka sitt stöd.

– Det var en ära att träffa premiärminister Svyrydenko, och jag är glad över att se det starka blocköverskridande stödet för Ukraina, säger demokraten Jeanne Shaheen.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen