Allt faller – Ryssland närmar sig skräckscenario

2026 01 27

– I stort sett hela ekonomin präglas nu av stagnation, och till med stagflation.

Varningen kommer från Dmitrij Belousov, biträdande chef för Center for Macroeconomic Analysis and Short-Term Forecasting (CMASF), ett ryskt forskningsinstitut som har nära kopplingar till Kreml.

CMSAF förutspår flera kraftiga fall i den ryska ekonomin under 2026.

– Tillväxten har avstannat, företagsvinsterna minskar, investeringarna har stannat av och lönsamheten i de flesta sektorer har sjunkit under både lånekostnader och riskfri avkastning, säger Belousov enligt oberoende Moscow Times.

Står på randen till recession

Enligt Belousov riskerar Ryssland att drabbas av recession i närtid.

Recession är ett ekonomiskt tillstånd där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

CMASF-chefen konstaterar att lönerna nu utgör en ovanligt stor andel av Rysslands BNP, vilket tränger ut andra inkomstformer – i synnerhet företagsvinster. Ett sådant mönster har tidigare observerats under perioder av ekonomisk kris och signalerar att det finns ett begränsat utrymme för ytterligare löneökningar.

Den ryska centralbanken gör samma bedömning: kostnaderna ökar samtidigt som löneökningarna uteblir.

– Enligt en undersökning från centralbanken januari planerar ungefär hälften av företagen att inte höja lönerna under första kvartalet, rapporterar Moscow Times.

Skrotar 20 år gammal lag

Samtidigt är den ryska statskassan i akut behov av nya inkomster för att kunna finansiera kriget i Ukraina.

Enligt källor till tidningen Kommersant har finansminister Anton Siluanov föreslagit att Ryssland ska legalisera onlinekasinon, någonting som varit förbjudet sedan 2006. Samtidigt ska en skatt på minst 30 procent av omsättningen införas för verksamheterna.

LÄS MER HÄR: Kreml behöver pengar akut: vill skrota 20 år gammal lag 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

2026 01 26

Den svenska kronan fortsätter att förstärkas mot dollarn.

Den amerikanska dollarn fortsätter att försvagas samtidigt som den svenska kronan fortsätter att förstärkas.

På bara ett års tid har dollarn tappat över 18 procent mot kronan.

Nu har den svenska valutan dessutom passerat en symbolisk gräns – en dollar kostar nu mindre än nio kronor.

Förbi drömnivån

Dollarn tappat mot många valutor och 2025 blev ett mardrömsår för den amerikanska valutan.

Nu har kronan passerat drömnivån – en dollar kostar på måndagen 8,92 kronor, enligt data från Marketwatch.

På ett år har kronan stärkts med 18 procent mot dollarn – och knappt en månad in i 2026 har kronan bara i år stärkts med över tre procent.

Även mot euron

Kronan har stärkts även mot euron under det senaste året, även om det inte rör sig om en lika kraftig förändring som mot dollarn.

En euro kostar på måndagen 10,61 kronor – vilket kan jämföras med ett år sedan då den kostade 11,50 kronor.

Läs mer: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

“Förtroendetapp”

Efter att Donald Trump vann presidentskapet har han fört en utrikespolitik som skapat starka känslor i bland annat Europa.

Förvaltaren Lars-Erik Lundgren beskriver dollarns fall som ett “förtroendetapp”.

– Jag ser det som ett förtroendetapp för USA, helt och hållet. Man kan stimulera börsen och köpa tillbaka obligationer, men valutan är svårare att rubba, säger han till EFN.

Besked på väg

I veckan kommer två ekonomiska besked som kan komma att påverka båda ländernas valutor.

Den 29 januari kommer Riksbanken med nästa räntebesked då de väntas vila på hanen.

Dagen innan – på onsdagen – ger amerikanska Fed sitt besked.

Även där väntas Jerome Powell hålla kvar styrräntan på nuvarande nivå.

Samtidigt väntas i veckan kvartalsrapporter från flera amerikanska techgiganter, däribland Microsoft.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

26 januari 2026

UPPGIFTER: Ryssland har ändrat sig – bakom stängda dörrar

2026 01 26

Ryssland uppges ha ändrat sin inställning till fredsförhandlingar.

Putinregimens Ryssland har utåt sett intagit en stenhård linje där man ställer ultimativa krav för att avsluta kriget i Ukraina.

Men bakom stängda dörrar råder helt andra tongångar, enligt källor inifrån förhandlingsprocessen.

Ryssland uppges ändra attityd

Amerikanska tjänstemän som leder samtalen mellan Ryssland och Ukraina hävdar att ryssarna har ett helt annat tonläge vid förhandlingsbordet än i offentligheten, rapporterar Kyiv Independent.

Utåt sett ställer Ryssland stenhårda krav gällande såväl territoriella som politiska eftergifter.

Men enligt de amerikanska tjänstemännen ska den retoriken tas med en nypa salt.

– De brukar uttrycka sina maximalistiska krav, och sedan låter de sina privata förhandlingsteam arbeta flexibelt, säger en amerikansk tjänsteman, enligt tidningen.

Från amerikanskt håll lägger man stor vikt vid tonläget och attityden vid förhandlingsbordet.

Man framhåller till exempel stämningen i förhandlingsrummet när parterna möttes i Abu Dhabi den 22-24 januari.

”Åt lunch tillsammans”

Vid dessa förhandlingar tyckte sig de amerikanska tjänstemännen se en förbättring i kommunikationen.

– Stämningen i rummet överträffade verkligen våra förväntningar, säger en amerikansk tjänsteman.

Amerikanska källor framhåller att delegationerna ”till och med tog lunchpaus tillsammans” på andra förhandlingsdagen.

Diskussionerna ska då ha fortsatt på ett mer informellt sätt.

– Alla såg nästan ut som vänner, säger den amerikanska tjänstemannen, enligt tidningen.

Men både Ukraina och Rysslandsexperter varnar för den amerikanska tolkningen.

Varningen – USA blir vilseledda

Från ukrainskt håll manar man till att tolka det ryska beteendet på ett mer försiktigt sätt.

En ukrainsk tjänsteman säger att amerikanerna har ett väldigt specifikt sätt att tolka saker på, och att vanligt, civiliserat beteende tolkas som ett stort framsteg i sig.

Rysslandsforskaren Alexandra Filippenko varnar för att USA ”har en tendens att bli vilseledda” när de förhandlar med Putin och hans regim.

Som exempel nämner hon hur USA:s tidigare president George W. Bush vid ett toppmöte 2001 valde att lita på Putin eftersom han hade sett diktatorn ”i ögonen” och känt att han var uppriktig – vilket inte visade sig vara fallet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen