Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Ukrainas drönarattacker fortsätter.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att ännu ett ryskt oljeraffinaderi har träffats.

Men det rör sig inte om vilket raffinaderi som helst.

Ett av Rysslands största oljeraffinaderier står nu i brand, rapporterar Kyiv Post.

Står i brand

Drönare har slagit ner mot ett av Rysslands största oljeraffinaderier – beläget i staden Yaroslavl – på fredagsmorgonen.

Invånare uppger att de hörde omkring sju explosioner innan de såg ett starkt sken och tjock rök stiga från området kring Yaroslavnefteorgsintez-raffinaderiet. 

Videor som publicerats på nätet visar en stor brand som sprider sig över anläggningen.

Ett av de största

Raffinaderiet, som är en del av Slavneft och rankas bland Rysslands fem största oljebearbetningsanläggningar, träffades sannolikt.

Attacken kommer mindre än 24 timmar efter Ukrainas största drönarattack mot Ryssland sedan början på kriget.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Lavrov skeptisk

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt avvisat sju punkter i den av USA föreslagna fredsplanen, som bestod av 28 punkter.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Alla punkterna

Här är de sju punkter som Lavrov är skeptisk till:

1. Frysning av den nuvarande kontaktlinjen i Zaporizjzja och Kherson oblast.
2. Återstart av Zaporizjzja kärnkraftverk under kontroll av Internationella atomenergiorganet istället för Ryssland.
3. Kräva att Nato endast upphör med ytterligare utvidgning istället för att insistera på att Nato ska rullas tillbaka till sina gränser från före 1997.
4. Tillåta att europeiska stridsflygplan stationeras i Polen.
5. Tillhandahålla tillförlitliga säkerhetsgarantier till Ukraina.
6. Bekräfta Ukrainas suveränitet.
7. Acceptera EU:s bestämmelser om skydd av religiösa minoriteter som den nödvändiga grunden för ukrainska lagar i ämnet.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ

Text: Redaktionen

Donald Trump och Vladimir Putin försöker komma överens med varandra gällande Ukraina.

Men ett möjligt problem i deras relation kan komma att bli allt svårare att lösa.

Vladimir Putin har ringt Venezuelas president Nicolas Maduro för att försäkra honom om att Ryssland står på Venezuelas sida, rapporterar Reuters.

Går emot Trump

Trump-administrationen har som bekant bombat flera venezuelanska “knarkbåtar”.

Trump har även hotat med attacker på land – och kräver Maduros avgång.

Men Vladimir Putin trotsar den amerikanska presidenten.

Putin talade i telefon med Maduro på torsdagen och försäkrade honom om Moskvas stöd för hans regering, bekräftar Kreml.

Under rejäl press

Maduro har varit under press från Donald Trump att lämna sin post, och USA genomför en enorm militär uppbyggnad i Karibien. 

Kreml sade i ett uttalande att Putin och Maduro hade talat om sin önskan att agera i enlighet med deras strategiska partnerskapsavtal och genomföra olika gemensamma projekt relaterade till bland annat ekonomi- och energisektorn.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Eskalerar

Tidigare i veckan beslagtog USA ett oljefartyg utanför Venezuelas kust.

En eskalering, bedömer CNN:s analytiker Stephen Collinson.

– Trump-administrationens beslagtagande av en oljetanker utanför Venezuelas kust är en av de mest dramatiska vändningarna hittills i en militär påtryckningskampanj mot den venezuelanske diktatorn Nicolas Maduro, säger han.

“Värdesätter oförutsägbarhet”

Collinson fortsätter.

– Trump värdesätter oförutsägbarhet, menar han.

– Han har därför inte gjort några försök att förklara för amerikanerna varför så många ur den militära personalen befinner sig på fartyg utanför Venezuelas kust eller vad den kostsamma utplaceringen är tänkt att uppnå.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen