AB Volvo har hållit årsstämma idag onsdagen den 2 april 2025. 

Stämman hölls på Konserthuset i Göteborg.

Där har man bland annat klubbat igenom den kommande utdelningen till aktieägare.

Så mycket blir det

Stämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att till aktieägarna dela ut 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning. 

Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning fastställdes till den 4 april 2025.

Det framhåller AB Volvo i ett pressmeddelande på onsdagen.

Kan vara tryggt

I andra börsnyheter fortsätter det att vara oerhört skakigt såväl i Sverige som i USA.

På onsdagen stängde den svenska börsen ner omkring en procent.

Investerare har de senaste veckorna försökt hitta fotfäste i börskaoset – och då söker sig många till just utdelningsaktier.

Nordnet har gjort en analys där det framgår att private banking-kunder satsar på stabila utdelningsaktier för närvarande.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Hett i utdelningsvärlden

För inte så länge sedan kom en stor nyhet som intresserade många utdelningsinvesterare.

Utmanaren Montrose har släppt Sveriges första månadsutdelande ETF.

ETF:en går under namnet Montrose Global Monthly Dividend och satsar på en direktavkastning på omkring sex procent.

– Montrose Global Monthly Dividend kombinerar månatliga utdelningar, global diversifiering i världens största bolag och en systematisk optionsstrategi, förklarar Montrose.

Ikväll smäller det

Klockan 22 ikväll så väntas USA:s president Donald Trump prata om de kommande tullarna.

Investerare världen över kommer att följa Trumps ord noga då han tros redogöra för detaljer vad gäller omfattningen och strukturen av tullarna.

Den amerikanska presidenten har gjort tydligt att tullar är en central del i hans ekonomiska politik – någonting som har skapat stor osäkerhet på börsen under den senaste tiden.

Det återstår att se hur börsen tolkar Trumps ord ikväll.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Eurofighter Typhoon-planen lyfte från marken efter att en rysk drönare identifierats i Natolandet Rumäniens luftrum.

Händelsen inträffade under natten till onsdag i samband med att Ryssland genomförde en massiv luftattack mot västra Ukraina.

– En drönare upptäcktes cirka åtta kilometer in i rumänskt luftrum. Den befann sig i luftrummet i några minuter innan radarsystemen tappade spåret av den obemannade luftfarkosten, framhåller Rumäniens försvarsdepartement i ett uttalande.

Stationerade i landet

Tyskland har fem Eurofighter Typhoon-plan stationerade i Rumänien, rapporterar Newsweek. Stridsflygplanen är utplacerade vid flygbasen Mihail Kogălniceanu i sydvästra delen av landet.

Utöver de tyska planen deltog två rumänska F-16-stridsflyg i den skarpa insatsen.

– De tyska stridsflygplanen återvände till basen strax före klockan 02.00 och F-16-planen återvände till sina separata flygbaser klockan 02:30, framhåller den rumänska regeringen enligt Newsweek.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland 

Massiv attack – flera döda

Under natten mellan tisdag och onsdag avfyrade Ryssland 48 kryssningsrobotar och 476 drönare mot ukrainska regioner.

I synnerhet attackerades områden i de västra delarna av landet.

I staden Ternopil har drönare och robotar slagit ner i ett bostadsområde. Hittills har 25 människor bekräftats döda, inklusive tre barn, rapporterar Kyiv Independent.

Bostadsområden har också attackerats i Charkivregionen i norra Ukraina. Över 30 personer har skadats, uppger ukrainska medier.

Totalt har 25 personer dödats och 73 personer skadats i nattens attacker.

Det rör sig således om en av de dödligaste luftattackerna under kriget.

LÄS OCKSÅ: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Foto:  Bundeswehr

Text: Redaktionen