AB Volvo har hållit årsstämma idag onsdagen den 2 april 2025. 

Stämman hölls på Konserthuset i Göteborg.

Där har man bland annat klubbat igenom den kommande utdelningen till aktieägare.

Så mycket blir det

Stämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att till aktieägarna dela ut 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning. 

Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning fastställdes till den 4 april 2025.

Det framhåller AB Volvo i ett pressmeddelande på onsdagen.

Kan vara tryggt

I andra börsnyheter fortsätter det att vara oerhört skakigt såväl i Sverige som i USA.

På onsdagen stängde den svenska börsen ner omkring en procent.

Investerare har de senaste veckorna försökt hitta fotfäste i börskaoset – och då söker sig många till just utdelningsaktier.

Nordnet har gjort en analys där det framgår att private banking-kunder satsar på stabila utdelningsaktier för närvarande.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Hett i utdelningsvärlden

För inte så länge sedan kom en stor nyhet som intresserade många utdelningsinvesterare.

Utmanaren Montrose har släppt Sveriges första månadsutdelande ETF.

ETF:en går under namnet Montrose Global Monthly Dividend och satsar på en direktavkastning på omkring sex procent.

– Montrose Global Monthly Dividend kombinerar månatliga utdelningar, global diversifiering i världens största bolag och en systematisk optionsstrategi, förklarar Montrose.

Ikväll smäller det

Klockan 22 ikväll så väntas USA:s president Donald Trump prata om de kommande tullarna.

Investerare världen över kommer att följa Trumps ord noga då han tros redogöra för detaljer vad gäller omfattningen och strukturen av tullarna.

Den amerikanska presidenten har gjort tydligt att tullar är en central del i hans ekonomiska politik – någonting som har skapat stor osäkerhet på börsen under den senaste tiden.

Det återstår att se hur börsen tolkar Trumps ord ikväll.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Ukrainska styrkor uppges ha förstört en rysk bas för Orion-drönare på Krym.

Enligt Ukraina har attacken slagit hårt mot de avancerade drönarna som kontrolleras av Moskva, rapporterar Kyiv Post.

Precisionattack genomförd

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för Ukrainas Unmanned Systems Forces (USF), slog enheten “Birds of the Madyar” till mot en lager- och underhållsanläggning för ryska Orion-drönare nära Kirovske på Krymhalvön.

– Under natten pickade fåglarna från 1:a separata USF‑centret (som omvandlats från 14:e USF‑regementet) äntligen på boet, skriver Brovdi på Telegram och syftar på de ryska Orion-drönarna som förstörts.

– Den här rackaren är en bärare av luftvärns- och markmålsmissiler, en värdefull och sällsynt fånge.

Han beskriver attacken som en fortsättning på en tidigare operation i september då samma enhet skjutit ner en Orion-drönare i luften.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Förstörd bas och drönare

Attacken dokumenterades med drönarfilm som visar omfattningen av förstörelsen, som Brovdi delat på sitt Telegramkonto.

I videon visas även tidigare bilder från operationen i september där Orion-drönaren sköts ner.

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att det är ovanligt att en Orion-drönare, en stor attack- och spaningsdrönare, fälls av en mindre drönare.

Orion-drönare – avancerad och sällsynt

Orion är en medelhöghöjdsdrönare med lång uthållighet som tas fram av det ryska företaget Kronstadt, med tekniska komponenter från bland annat Israel och Österrike.

Den kan flyga i upp till 24 timmar på höjder upp till 7 500 meter och kan bära en last på omkring 200 kilo.

– Det finns väldigt lite rysk teknik där. Till och med motorn är österrikisk. Den är tung och dyr, säger en ukrainsk analytiker till Kyiv Post.

Orion-drönarna används för övervakning, underrättelser och precisionsattacker, och varje enhet uppskattas kosta över 5 miljoner dollar.

Ukrainas underrättelsetjänst varnar för att teknologin även kan spridas till Rysslands allierade, som Iran och Nordkorea, vilket ökar risken för militär användning i andra regioner.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: J-Kingma

Text: Redaktionen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen