2 okt 26

Stormakt blandar sig i Ukrainakriget – för första gången

2026 10 02

En av världens stormakter erbjuder sig att medla i Ukrainakriget.

Indien erbjuder för första gången att ta en aktiv roll i försöken att få till fred i Ukrainakriget.

Landets erbjudande är ett av fyra internationella förslag på möjliga vapenvilor, rapporterar United24 media.

Indien vill medla

Ukrainas utrikesminister meddelar att det just nu finns fyra internationella förslag på bordet kring möjliga vapenvilor.

– Vi har fyra förslag. Det bredaste är Indiens förslag. För första gången har Indien erbjudit sig att spela en roll, säger Sybiha till journalister.

Det innebär att Indien nu signalerar en vilja att ta en mer aktiv diplomatisk roll i försöken att få slut på kriget.

Fyra förslag på vapenvila

De fyra initiativen kommer från Indien, USA, Turkiet och Egypten.

Förutom Indiens förslag har även Turkiet och Egypten lagt fram förslag om en vapenvila kopplad till spannmål och livsmedelstransporter i Svarta havet.

Frågan är särskilt viktig för Egypten, som enligt Sybiha är beroende av ukrainskt spannmål för omkring en tredjedel av sin försörjning.

USA:s förslag gäller i stället en vapenvila kring attacker mot energiinfrastruktur. Den frågan har tidigare diskuterats mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump.

Ukraina har samtidigt presenterat sitt eget förslag för de internationella partnerna.

Sybiha säger att Ukraina är berett att gå med på både en energivapenvila och en vapenvila i Svarta havet, men att de måste ingå i samma överenskommelse.

En energivapenvila skulle enligt honom innebära ett fullständigt stopp för attacker mot energianläggningar, inklusive hamninfrastruktur.

Ukraina har dessutom uttryckt beredskap för en ovillkorlig vapenvila längs frontlinjen. En sådan vapenvila skulle kunna bli ett resultat av ett framtida möte mellan Zelenskyj och Rysslands Vladimir Putin.

Indien närmar sig Ukraina

Indiens nya initiativ kommer efter att landets utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar besökte Kyiv i början av september.

Det var första gången en indisk utrikesminister genomförde ett separat bilateralt besök i Ukraina. Under mötet diskuterades bland annat fredsprocessen, säkerheten i Svarta havet och global livsmedelssäkerhet.

– Att blockera viktiga transportvägar för ukrainska livsmedel hotar att orsaka svält och kris för miljontals människor världen över. Vi är tacksamma för Indien för landets uppmärksamhet och gemensamma insatser för att lösa problemet, sade Sybiha, under mötet.

Indien har samtidigt nära relationer med Ryssland, vilket gör landets erbjudande om en aktiv roll i fredsarbetet betydelsefullt ur ett diplomatiskt perspektiv.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

30 sep 2026

”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

2026 09 30

Ryssland har skickat en skarp varning till Nato.

I ett dokument som förmedlats till försvarsalliansen framhåller den ryska militärmakten att man är redo att ta till kärnvapen, ifall Nato på något sätt skulle försöka skära av den ryska Östersjöregionen Kaliningrad.

Moskva anklagar den västliga alliansen för ”en farlig och vårdslös kurs”, rapporterar Reuters.

– Ryssland kommer att vara redo att använda hela arsenalen av styrkor och kapaciteter som står till förfogande, inklusive kärnvapen, för att försvara sitt territorium om Natos länder skulle göra något försök att isolera Kaliningradregionen från resten av landet, står det i dokumentet, enligt nyhetsbyrån.

”Första gången sedan kalla kriget”

Enligt dokumentet från Ryssland till Nato, framgår det att "ryska attacker mot beslutsfattande centra i alliansens medlemsstater” inte utesluts.

Beskedet skapar oro i Europa.

– Detta är första gången sedan kalla kriget som Ryssland hotar oss på detta sätt. Så det här är allvarligt, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA kräver omedelbar hjälp av Europa

Nato har svarat

Nato har svarat Ryssland. Alliansen har endast defensiva syften och kommer bara engagera sig i att motverka eventuella hot mot medlemsländerna, framhåller man.

– Inga av Natos övningar eller aktiviteter utgör ett hot mot Ryska federationens territorium, står det i svaret, enligt Reuters.

– Vi uppmanar Ryska federationen att avsluta sin oprovocerade fullskaliga invasion av Ukraina. Vi uppmanar Ryska federationen att avstå från alltmer vårdslöst beteende gentemot de allierade och att upphöra med sin oansvariga kärnvapenretorik.

Svårare framöver

Det kommer bli svårare och svårare för länderna i väst att balansera relationen till Ryssland, enligt kärnvapenanalytikern Nikolai Sokov, som är baserad i Wien. Stödet till Ukraina utgör den springande punkten Moskva, enligt analytikern.

– Ryssland förväntar sig mer aktion, inklusive en blockad av Östersjön – precis under krigsnivån enligt europeisk beräkning. Jag ser en risk för ömsesidig felbedömning, säger han, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: J. Reinicke

Text: Redaktionen

30 sep 2026

USA kräver omedelbar hjälp av Europa

2026 09 30

USA begär att Europas länder stöttar upp.

Krigen i Ukraina och Mellanöstern har skapat en problematisk situation gällande världens olje- och energiförsörjning. I våras slog USA, tillsammans med Israel, till mot Iran. Trafiken genom den viktiga transportleden i Hormuzsundet har sedan dess varit kraftigt begränsad och flera stora oljeproducerande länder har drabbats av krigets attacker.

Samtidigt lägger den amerikanske presidenten, Donald Trump, den primära skulden för de rusande bränslepriserna på Ukraina. Anledningen är att de slagit ut delar av den ryska energiproduktionen.

– Vi har pratat med Zelenskyj om det, det finns många andra mål, men slå inte mot dieseln, det skadar världen, sade Trump för ett par veckor sedan, till irländska RTÉ.

USA: Europa behöver hjälpa

På grund av oljebristen har många länder börjat frigöra sina oljereserver. Men USA tycker inte att de europeiska länderna har hjälpt tillräckligt för att balansera upp tillgången på olja i världen, rapporterar Euronews.

Situationen beskrivs som akut, och Europa behöver agera snarast, enligt den amerikanske energiministern Chris Wright.

– Medan USA och Japan håller sina åtaganden har flera europeiska medlemsländer släppt endast en bråkdel av den råolja och de petroleumprodukter de lovat, säger han enligt kanalen.

– Vi uppmanar varje medlemsland att uppfylla sina åtaganden.

USA:s inrikesminister Doug Burgum fyller i och menar också att Europa borde göra mer, särskilt när det gäller tillgången på diesel.

LÄS OCKSÅ: Bara Schweiz är bättre – Sverige näst bäst i världen

400 miljoner i mars

Det internationella energiorganet, IEA, samordnade ett frigörande av 400 miljoner fat olja i mars. EU bidrog med omkring 20 procent.

IEA-chefen Fatih Birol anser inte att läget är tillräckligt akut för att samordna ytterligare frigörande i dagsläget.

– Ungefär två tredjedelar av nödoljereserverna har släppts ut och nått marknaden, och en tredjedel återstår, säger han, enligt kanalen.

– Europeiska länder har gjort betydande ansträngningar, men har fortfarande lager av både råolja och raffinerade produkter tillgängliga.

LÄS MER: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: The White House

Text: Redaktionen