Danmark skickar värnpliktiga – Sverige tvekar

2026 09 22

Danmark har bestämt sig.

Nästa år kommer värnpliktiga skickas till Natos gränsland, närmare bestämt till den ryska grannen Lettland. Där kommer de utbildas sida vid sida med yrkessoldater.

Samtidigt kommer också beskedet att insatstiden för de danska soldaterna på plats ska förlängas från dagens fyra, till sex månader framöver, rapporterar Danmarks radio, DR.

– Över 90 procent av de soldater vi har utplacerat är i Lettland, säger den danske försvarsministern, Jeppe Bruus, till radion.

– Detta är ingen slump, för att gränsen mellan Ryssland och Lettland också är vår nationella gräns. Därför är det rimligt att vi investerar i att ha soldater närvarande som kan hjälpa till att skydda Lettland och därmed även Danmark.

Sverige på plats

Danska soldater har funnits på plats i Lettland sedan 2022. Anledningen till att Danmark nu förlänger placeringarna för soldaterna på plats är att undvika luckor i bemanningen mellan de danska och de svenska utplaceringarna. Förändringar väntas bli permanent.

– Jag tror att vi kommer fortsätta göra det, säger Jeppe Bruus.

LÄS OCKSÅ: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Risken ökar

Till grund för den ändrade bemanningstiden och beslutet att skicka värnpliktiga framöver ligger ett allt större hot från Ryssland.

– Vi ser att ryssarna blir mer risktagande, säger Jeppe Bruus.

– Förra veckan hade vi till exempel incidenten där en rysk fregatt avfyrar signalraketer mot en dansk helikopter. Det var mycket allvarligt.

Sverige tvekar

Sedan Sverige gick med i Nato har frågan om att placera värnpliktiga utomlands blivit aktuell. Särskilt med tanke på alliansens artikel 5, där en attack på ett av Natos länder ska ses som en attack på samtliga.

Försvarsberedningen har efterfrågat en bred politisk diskussion i frågan, rapporterar DN. I en situation där artikel 5 blir aktuell kan det bli aktuellt att skicka också värnpliktiga utomlands, enligt försvarsbeslutet.

– I en sådan situation kan värnpliktiga efter beslut om krigstjänstgöring tas i anspråk för tjänstgöring även utomlands, i den utsträckning det krävs för försvaret av Sverige, står det enligt tidningen.

Däremot saknas det enighet bland såväl riksdagens partier, som inom de olika partiallianserna, i frågan.

LÄS MER: USA har fått nog – alla flyg ska stoppas i morgon

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

2026 11 06

Ett nytt förslag för laddhybrider har tagits fram i Europa.

En europeisk miljöorganisation vill begränsa bensintankarna i framtidens laddhybrider till högst 15 liter.

Detta i ett försök att få fler bilister att köra på el i stället för bensin.

Vill minska bensintankarna

Många väljer en laddhybrid för att slippa välja mellan el och bensin. Men den möjligheten vill en europeisk miljöorganisation förändra.

Organisationen Transport & Environment (T&E) har lagt fram ett förslag om att bensintankarna i laddhybrider ska få rymma högst 15 liter.

– Utan denna begränsning skulle vissa förare kunna använda fordonet i stor utsträckning med förbränningsmotorn utan starka incitament att ladda batteriet. Genom att begränsa tankstorleken säkerställs att förarna får incitament att ladda bilen, står det i rapporten Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal, om förslaget.

Det är en rejäl minskning jämfört med dagens bilar. Enligt organisationen ligger den genomsnittliga tankstorleken på omkring 51 liter.

Tanken är att bilägare ska få mindre anledning att köra på bensin. Om tanken snabbt tar slut ska det i stället bli mer lockande att stanna och ladda bilen.

Läs mer: Jättebeskedet: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Nya siffror bakom förslaget

Bakgrunden är en undersökning från T&E med namnet Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal.

Organisationen har granskat verkliga utsläpp från laddhybrider som registrerades i Europa under 2024.

Resultatet visade att bilarna i genomsnitt släppte ut nästan sex gånger så mycket koldioxid som de officiella testvärdena angav.

T&E anser att många laddhybrider används ungefär som vanliga bensinbilar, trots att de har möjlighet att köras på el. Därför vill organisationen göra det mindre bekvämt att välja bensin framför laddning.

Vill ändra fler saker

Det är inte bara bensintankens storlek som T&E vill förändra. Organisationen har ytterligare tre förslag på hur framtidens laddhybrider ska byggas.

Elmotorn ska vara minst tre gånger så stark som bensinmotorn. Bilarna ska också kunna snabbladdas med över 100 kilowatt.

Dessutom vill T&E att laddhybrider senast 2030 ska klara minst 20 mil på el.

– Även om en ökad räckvidd inte nödvändigtvis leder till lägre utsläpp, bör en kombination av en minsta räckvidd på 200 kilometer och andra strikta konstruktionskriterier öka sannolikheten för att uppnå en högre användningsgrad i verkliga körförhållanden, står det i rapporten.

Läs mer: Många pensionärer kan krävas på pengar – uppmanas kontrollera

Foto: M van den Bos

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj tar chansen

2026 11 06

Det sedan det demokratiska partiet gått starkt framåt i veckans mellanårsval i USA. Nu är chansen stor att ett större stöd till Ukraina äntligen kan betalas ut, menar Volodymyr Zelenskyj.

– Nu kan vi ha en ökad chans att få ytterligare hjälp från Amerikas förenta stater. Det är nödvändigt att ta upp frågan om att 16 miljarder dollar i tidigare avtal och beslut har beslagtagits och inte överförts till Ukraina, säger han enligt oberoende The Moscow Times.

Tacksam

Den ukrainske presidenten fastslår att han är tacksam för allt stöd från USA. Samtidigt menar han alltså att det finns löften om mer, men som ännu inte synts till. Nu finns chansen att få loss pengarna, menar presidenten.

– Låt ingen i USA bli förolämpad, säger Zelenskyj enligt tidningen.

– Vi är tacksamma för allt som gavs, men Ukraina måste åtminstone kämpa för de förlorade medlen.

Prioriterat för USA

Efter det demokratiska partiets framgång i de amerikanska mellanårsvalen kan det bli möjligt för kongressen att samla tillräckligt många röster för att godkänna ett nytt stödpaket till Ukraina och dessutom åsidosätta ett eventuellt presidentveto från Trump, enligt Reuters.

Då krävs två tredjedelars majoritet i både representanthuset och senaten.

– Demokratiska medarbetare har sagt att stödet till Kyjiv är en prioritet, rapporterar RBC Ukraine.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Trump optimistisk

I nästa vecka väntas nya möten mellan representanter för USA, Ryssland och Ukraina.

Sent under gårdagen gick Donald Trump ut med beskedet att en framtida lösning kan komma att innefatta mer än bara Ukraina, rapporterar Dagbladet. Uttalandet kommer efter att den amerikanske presidenten träffat Vladimir Putins sändebud Kirill Dmitrijev, i ett möte

– Det kommer att bli en stor sak, en stor, vacker sak. Det handlar om mer än Ukraina. Jag kan inte säga vad det är, men jag kanske säger att det handlar om hela Europa, säger han enligt Dagbladet.

Läs mer: Ryskt miljardbolag går i konkurs

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Hoppet om stöd ökar för Ukraina, uppger landets president.