Kristersson sätter press på EU – vill slå till mot Ryssland

2026 08 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) och den svenska regeringen har skrivit ett brev till EU som har undertecknats av fyra EU-länder.

I brevet ställs krav om att EU ska agera mot Ryssland.

Kravet: ”Använd det till Ukrainas fördel”

I brevet kräver Sverige, tillsammans med Nederländerna, Spanien och Polen, att EU ska återuppta satsningen på att frigöra frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas ekonomiska och militära behov, rapporterar Euronews.

– Vi anser att det nu är dags att återgå till frågan om hur vi kan använda Rysslands orörliga tillgångar ytterligare till Ukrainas fördel, skriver Sveriges regering och de andra tre EU-länderna i brevet, enligt kanalen.

Det handlar om cirka 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, som huvudsakligen finns i Belgien.

EU har velat använda dessa pengar för att säkra nya lån till Ukraina.

Belgien har dock sagt nej och pekat på risken för framtida rättstvister och konflikter med Ryssland. Från belgiskt håll har man krävt att riskerna ska delas på ett tydligare sätt.

Men nu vill alltså ett antal länder ta upp frågan igen, och menar att det är brådskande. Ukraina har stora ekonomiska behov, och nästa år kommer allt att bli svårare eftersom det är val i en rad EU-länder.

– Även om vi borde vara stolta över våra prestationer, har vi inte råd att vila på våra lagrar, skriver Sverige och de tre andra länderna, enligt kanalen.

Läs också: Mardröm för Putin – Indien stryper importen

”Inga pengar är gratis”

Brevet som Ulf Kristersson tagit initiativ till är adresserat till EU:s höga representant för utrikesfrågor, Kaja Kallas, samt till Irlands utrikesminister Helen McEntee, eftersom Irland just nu innehar det roterande ordförandeskapet.

De fyra länder som har undertecknat brevet ska representera Nord-, Väst-, Syd- och Östeuropa, enligt kanalen.

En talesperson för Europeiska kommissionen har kommenterat brevet och sagt att man är "redo att ge all hjälp som kan behövas i detta sammanhang" och att man kommer att studera brevet "noggrant".

Men Belgien, som är det land där merparten av de frysta ryska tillgångarna finns, är alltså skeptiska. Landets premiärminister har påtalat att det ”inte finns några pengar som är gratis”.

I brevet berörs dock även behovet av att ta delat ansvar för risken. Man föreslår att tekniska experter ska hjälpa till att lösa frågan.

– Hantering av finansiella och ekonomiska risker, liksom efterlevnad av internationell rätt, kommer att utgöra viktiga delar av denna tekniska analys och diskussion, skriver de fyra länderna i brevet, enligt kanalen.

Läs mer: Grannland säger nej – vägrar hjälpa Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen