UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen

Ghana rasar mot Ryssland

2026 08 18

Ghana riktar tunga anklagelser mot Ryssland, och får medhåll från flera andra afrikanska länder.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov slår ifrån sig kritiken mot Kreml.

Lavrovs hån – ”bekämpat rasism”

Ghana kräver nu att Ryssland stoppar rekryteringen av landets medborgare till kriget i Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Ryssland bedriver ”olaglig rekrytering” av ghananer, enligt landets utrikesminister Samuel Okudzeto Ablakwa.

62 ghananer uppges ha dödats i Ukraina, medan 15 saknas.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förnekar inte att medborgare i afrikanska länder, däribland Ghana, rekryteras till kriget.

Men enligt Lavrov väljer ghananer själva att frivilligt ansluta sig till kriget av ”solidaritet med ett land som också hjälpte dem att bekämpa rasism” samt av ”materiella och ekonomiska skäl”.

Lavrov hymlar inte med att en rad olika länder har klagat på Rysslands rekryteringar, som av flera länder beskrivs som olagliga och vilseledande.

– På försvarsdepartementet finns en särskild struktur som hanterar sådana ärenden, och jag är övertygad om att den också kommer att behandla de ytterligare önskemål som våra ghananska vänner framförde i dag, säger Sergej Lavrov, enligt tidningen.

Lockas genom vilseledande metoder

Ryssland rekryterar soldater i en rad olika afrikanska länder.

Vissa av dem, exempelvis Sydafrika och Kenya, har likt Ghana riktat kritik mot Kreml och krävt att rekryteringen upphör.

I Kenya har underrättelsetjänsten rapporterat att över 1 000 kenyaner har lockats att delta i Rysslands krig.

Rekryteringen sker genom vilseledande metoder. De som rekryteras kan exempelvis tro att de ska få jobb som lastbilschaufför eller säkerhetsvakt, när de i själva verket ska skickas till kriget.

I Sydafrika har en rad personer gripits för att ha rekryterat soldater åt Ryssland. Det har också rapporterats att rekryteringen har kopplingar till Duduzile Zuma-Sambudla, som är dotter till Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma, och som ska ha lovat de rekryterade att de kommer att få jobb som livvakter.

Även i Botswana har man slagit larm om vilseledande rekryteringar som ”ökar i skrämmande takt”, enligt tidningen.

Vid årsskiftet uppskattades det att Ryssland har rekryterat 18 000 personer från 128 länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Foto: President of Russia Office resp aboodi vesakaran

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen