UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen

Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

2026 10 02

Ukraina har återkommande slagit till mot den ryska infrastrukturen. Inte minst mot landets hamnar och sjötrafik, med en kraftig begränsning i transportmöjligheterna som följd. Hamnarna i Azovskasjön och Svarta havet är särskilt drabbade.

Stoppen i hamnarna ställer nu till problem. Ryssland är en världsaktör när det gäller export av spannmål. Men nu fylls lagren på utan möjlighet att skeppa iväg skörden, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Det här är inget problem, det här är en katastrof, säger Vladimir Petrichenko, chef för analysföretaget ProZerno, enligt tidningen.

– Det här är just den katastrof vi är på väg mot. Vi kommer att se allt någon gång i januari, eftersom allt kommer att ackumuleras.

20 miljoner ton

Omkring 20 miljoner ton spannmål, som varit tänkt att exporteras, kommer nu bli fast i Ryssland, menar Vladimir Petrichenko. Ett stort problem för ryska bönder, men också ett slag mot landets ekonomi.

Samtidigt befarar Babken Ispiryan, vice ordföranden för People's Farmer Association, att mängden spannmål som inte kan säljas blir ännu större. Uppemot 30 miljoner ton kan det handla om i slutändan, menar han.

– Om nio månader kommer vi att ha en ny skörd, och den gamla kommer inte att vara slutsåld än – garanterad, säger han enligt tidningen.

Läs också: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Priserna kollapsar

Det stora överskottet när det gäller spannmål på den inhemska marknaden i Ryssland har fått priset att kollapsa. I jämförelse med för några månader sedan har det halverats på många platser. Men bönderna har inget annat val än att sälja, trots dålig förtjänst.

– Idag är det en priskollaps, fastslår Dmitry Garnov, biträdande generaldirektör för Aeon Agro.

– Vi ger inte upp hoppet om att spannmålen fortfarande kommer att passera genom Svart havet under andra halvan av säsongen, då kommer allt inte vara så sorgligt.

Läs också: Polen gör om – kan skjuta ner direkt

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen

Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

2026 10 02

En rysk militärhelikopter har skjutits ner – av ett ryskt stridsflygplan.

Uppgifterna om händelsen kommer på fredagskvällen.

Det är i Voronezj Oblast nära den ukrainska gränsen som ett ryskt stridsflygplan ska ha skjutit ner egna styrkor.

En militärhelikopter har störtat och tre besättningsmedlemmar är döda efter incidenten, rapporterar Kyiv Independent.

Trodde det var en drönare

Det är en pilot i ett ryskt Su-35-stridsflygplan som har skjutit ner en rysk helikopter av typen Mi-8.

Helikoptern störtade i Anninskij-distriktet i Voronezj oblast cirka 80 kilometer från regionhuvudstaden, samtidigt som ryska styrkor agerade med anledning av en misstänkt ukrainsk drönarattack.

Piloten i stridsflygplanet ska ha trott att helikoptern var en ukrainsk drönare, och öppnade därför eld.

Tre döda

Helikopterns pilot, navigatör och kulspruteskytt omkom i kraschen. 

Såväl ryska som ukrainska källor bekräftar händelsen.

Ryska myndigheter har dock ännu inte gått ut med något officiellt uttalande gällande incidenten.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Sanktioner från Japan

Samtidigt fortsätter Europa att pressa Ryssland med sanktioner. Och nu kommer besked om att Japan ansluter.

– Den japanska regeringen har infört ett nytt sanktionspaket mot Ryssland med anledning av dess militära aggression mot Ukraina och som en del av internationella ansträngningar för att uppnå fred, rapporterar RBC Ukraine.

33 företag drabbas

Den japanska regeringens nya beslut innebär frysning av tillgångar för 33 ryska företag och nio individer. 

– Ett särskilt tillståndsförfarande kommer nu att gälla för sanktionerade personer och organisationer. Det omfattar betalningar och kapitaltransaktioner, inklusive avtal om bankinsättningar, truster och lån. 

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen