Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge

2026 10 01

Särskilt pekas Svalbard, som tillhör Sveriges grannland i väst, ut som en plats där Ryssland skulle kunna slå till för att testa försvarvilligheten i väst.

– Rysslands ökade hybridaktiviteter i regionen har väckt oro över en incident som kan pröva Natos princip om kollektivt försvar, rapporterar Iltalehti.

Ökad närvaro

1920 signerades Svalbardfördraget, vilket är en överenskommelse mellan Norge och Ryssland om att området inte ska militariseras. Men nu varnar underrättelsetjänster från flera länder om att den ryska närvaron i området har ökat.

– Bland annat misstänks Ryssland övervaka undervattenskablarna i området och stärka sin militära närvaro, uppger tidningen.

– I våras observerade Storbritannien, USA och Norge ryska fartyg som, enligt uppgift, testade ett hemligt kabelklippvapen i vattnen kring Svalbard.

Evakueringsplan framtagen

Norge rustar nu för att stärka sina förmågor i de nordliga vattnen. Dels med utökad övervakning, men också genom att förvärva fem fregatter från Storbritannien och sex ubåtar från Tyskland. Flottan, men också den norska kustbevakningen, väntas öka sin närvaro i området.

Dessutom har en plan tagits fram för befolkningen, i händelse av ett ryskt angrepp.

– Sårbarhet ökar på grund av den begränsade kritiska infrastrukturen, framhåller Iltalehti.

– Myndigheterna har tagit fram en plan för snabb evakuering av invånare om säkerhetssituationen försämras.

LÄS OCKSÅ: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Tar större risker

Ryssland kan testa Natos gränser genom någon form av aktion på Svalbard, menar Kari Aga Myklebost, forskare i norska Arktis.

– Det ryska ledarskapet är mycket oförutsägbart och alltmer risktagande. Jag skulle inte utesluta något scenario när det gäller Kremls önskan att utmana Nato, säger forskaren till Politico.

Från norsk håll betonas också ambitionen att försöka lösa alla situationer genom dialog och utan att skapa extra spänning i området.

LÄS OCKSÅ: USA kräver omedelbar hjälp av Europa

Foto: Himmel S

Text: Redaktionen