Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2026 06 23

En ny regel sänker ersättningen för många svenskar.

Allt fler svenskar som är arbetslösa får kortare ersättningsperioder.

Detta när de nya a-kassereglerna slår igenom, vilket nu märks tydligt i statistiken.

Kraftig förändring

I Sverige får omkring 300 000 personer a-kassa någon gång under ett år.

Efter åtta månader syns nu klara effekter i statistiken från den nya arbetslöshetsförsäkringen.

För många av dem innebär de nya reglerna nu en tydlig förändring i hur länge ersättningen betalas ut.

Enligt Kommunals a-kassa har de nya reglerna redan börjat ge effekt.

– Vi ser redan nu att de nya reglerna slår olika beroende på hur stark anknytning en person har till arbetsmarknaden. För den som har svårt att komma tillbaka i arbete under arbetslösheten kan nästa ersättningsperiod bli betydligt kortare, säger Alejandro Firpo, kassaföreståndare på Kommunals a-kassa.

Får mindre än 100 dagar

De nya reglerna innebär att ersättningsperioderna i praktiken blivit mer uppdelade beroende på arbetslivshistorik.

Tidigare var 300 dagar den vanligaste nivån, men nu ser man en tydlig förskjutning.

Bland dem som får en ny ersättningsperiod efter att en tidigare tagit slut, får åtta av tio en kortare period än 300 dagar.

Var tredje får endast 100 dagar.

Samtidigt har äldre regler fortfarande stor påverkan, vilket gör att många ännu ligger kvar på 300 dagar – men det väntas ändras när systemet slår igenom fullt ut.

Vad förändringen innebär

För många innebär reformen att ekonomin blir mer osäker snabbare än tidigare.

Den som inte har tillräckligt stark arbetsmarknadsanknytning riskerar att få en kraftigt kortare ersättningsperiod redan vid nästa prövning.

– Arbetslöshet innebär en period av ekonomisk osäkerhet. Därför är det viktigt att följa hur de nya reglerna påverkar människors möjligheter till trygghet och omställning, säger Alejandro Firpo.

Han varnar också för att kortare perioder kan bli det nya normala.

– De siffror vi ser nu tyder på att kortare ersättningsperioder på 66, 100 och 200 dagar kommer att bli vanligare framöver.

Så fungerar de nya reglerna

För att få en ny ersättningsperiod måste den arbetslösa uppfylla nya krav på inkomst från arbete.

Hur lång perioden blir beror på hur mycket personen har arbetat efter den förra ersättningsperioden.

  • 300 dagar kräver hög och stabil arbetsinkomst under flera månader
  • Färre arbetade månader ger 200 eller 100 dagar
  • Lägst nivå kan bli så lite som 66 dagar

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen

23 juni 2026

UPPGIFTER: Akut möte med Putin – har fått ultimatum

2026 06 23

Kreml menar att ett lands självständighet hotas.

Ett akut möte mellan Putin och Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko planeras inom kort.

Lukasjenko har ställts inför ett ultimatum – och nu säger Kreml att Belarus suveränitet är hotad.

Träffas inom kort

Den 18 juni ställde Volodymyr Zelenskyj ett ultimatum till Lukasjenko:

Belarus måste inom en vecka ta bort den kommunikationsutrustning som används för att underlätta ryska drönarattacker. Annars kommer Ukraina själva ingripa.

Nu ska Lukasjenko träffa Putin för att diskutera Zelenskyjs ultimatum, rapporterar Kyiv Independent.

Det är Kreml som meddelar att de två allierade diktatorerna ska träffas inom kort.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömer Zelenskyjs ultimatum.

Peskov anklagar nu Ukraina för att hota Belarus självständighet.

– När det gäller själva hotet är det förstås ytterst aggressivt: inblandning i ett annat lands inre angelägenheter och ett intrång i ett annat lands suveränitet, säger Peskov, enligt tidningen.

”Vi hyser inga tvivel…”

Peskov menar dock att Belarus kommer att ”skydda sin suveränitet”.

– Vi hyser inga som helst tvivel om att den belarusiska ledningen, och Belarus självt, är kapabla att skydda sin suveränitet, säger Kremls talesperson.

Igår varnade den belarusiska oppositionen för att det finns tecken på att Belarus förbereder sig för att gå in i en mer direkt roll i kriget, enligt tidningen.

Belarus är en nära allierad till Putinregimen.

Ryssland har tillåtits att använda sig av belarusiskt territorium under kriget. Det finns också ryska kärnvapen på belarusisk mark.

Lukasjenko har å sin sida hävdat att Belarus inte vill bli indraget i kriget.

Men nu kräver alltså Zelenskyj att Belarus bevisar detta genom att ta bort den kommunikationsutrustning som finns på landets territorium, och som används av Ryssland vid drönarattacker.

Det handlar om så kallade reläsystem som finns monterade på kommunikationstorn i två regioner i Belarus, nära gränsen till Ukraina.

– Om han verkligen inte vill vara en del av kriget, låt honom ta bort den utrustningen och stänga av den, sade Zelenskyj i samband med sitt ultimatum till Lukasjenko, där han gav diktatorn en vecka på sig att agera innan Ukraina tar saken i egna händer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

4 juni 2026

Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

2026 06 22

Piloter från en ukrainsk drönargrupp har slagit rekord.

Drönare tycks vara den kanske enskilt viktigaste nya teknologin i modern krigföring – någonting som framgått tydligt i samband med kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Kremls styrkor skickar som bekant vågor av drönare mot ukrainskt territorium dagligen.

Men nu har en ukrainsk drönargrupp slagit nytt rekord – aldrig tidigare har så många ryska drönare skjutits ner av ett enda förband på en dag, rapporterar Ukrainska Pravda.

Nytt rekord

Ukraina fortsätter att satsa stort på drönarteknologin, för såväl offensiva som försvarsmässiga insatser.

Det är drönarpiloter från Sirius-bataljonen för obemannade system, som tillhör Ukrainas 118:e självständiga mekaniserade brigad, som nu har satt ett nationellt rekord.

Detta genom att förstöra 61 ryska Molniya-drönare på en enda dag.

Bara ett team

Så här lyder ett meddelande från den 118:e brigaden:

– Piloter från Sirius-bataljonen för obemannade system, som tillhör den 118:e självständiga mekaniserade brigaden, har satt ett absolut nationellt rekord i att stoppa fiendens drönare, menas det.

– En enda besättning för jakt- och spårningsdrönare förstörde 61 ryska Molniya-drönare under en och samma dag. Med detta resultat har teamet inte bara mer än fördubblat sin tidigare prestation, utan också lagt ribban högre för hela Ukrainas försvarsmakt. 

Fram till nu låg det högsta registrerade antalet i landet på 44 drönare. 

Men flera tog sig igenom

Flera ryska drönare har dock tagit sig igenom det ukrainska luftförsvaret.

Tio personer har dött och åtminstone 48 personer har skadats i de stora ryska attackerna, uppger Kyiv Independent.

Träffar har registrerats i bland annat Sumy, Zaporizjzja och Odessa.

“Kanske vill de vänta”

I en kommentar menar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland kan vilja att kriget ska pågå längre än andra världskriget.

– Kriget måste få ett slut. Det har redan skördat liv under ett femte år, menar han.

– Detta fullskaliga krig har pågått längre än första världskriget. Kanske vill Ryssland vänta tills det pågått längre än andra världskriget.

Foto: By АрміяІнформ - https://web.archive.org/web/20240511203727/https://armyinform.com.ua/2024/04/29/pit-operatoriv-bpak-berezhe-krov-pihoty-reportazh-armiyainform-pro-robotu-bomberiv-desantnykiv/, CC BY 4.0

Text: Redaktionen