Regler för husbilar skärps i Sverige

2026 06 18

Kraven är på väg att bli strängare för husbilar.

Från och med i sommar införs nya EU-regler för husbilar.

Detta innebär att alla nyregistrerade husbilar måste uppfylla skärpta säkerhetskrav, rapporterar tyska T-online.

Nya EU-regler införs

De skärpta reglerna införs inom ramen för EU:s säkerhetsförordning GSR II och börjar gälla fullt ut från juli, då alla nyregistrerade husbilar omfattas.

Tidigare har kraven införts stegvis, men nu tas nästa steg där hela fordonsmarknaden påverkas.

– I lätta husbilar upp till 3,5 ton – dit räknas skåpbilar samt delvis och helt integrerade modeller – blir åtta assistanssystem obligatoriska i framtiden, skriver tidningen.

Fler säkerhetssystem blir standard

För husbilar upp till 3,5 ton införs krav på flera elektroniska förarassistanssystem som ska minska olyckor och förbättra säkerheten i trafiken.

Det handlar bland annat om automatisk nödbroms, filhållningsassistans, intelligent hastighetsassistans, trötthetsvarnare och system som varnar vid distraktion.

Även backassistans, däcktrycksövervakning och förberedelser för alkoholspärrar ingår i de nya kraven.

Dyrare husbilar

De nya reglerna innebär samtidigt ökade kostnader för tillverkarna, något som i slutändan väntas påverka konsumenterna.

Enligt uppgifter kan priset på en ny husbil öka med tiotusentals kronor eftersom tekniken måste byggas in i fordonen från början och inte längre kan erbjudas i enklare versioner.

För husbilar över 3,5 ton gäller dessutom särskilda krav på dödavinkel- och startvarningssystem.

– Dessa tekniker varnar aktivt när fotgängare eller cyklister befinner sig i riskzonen bredvid eller framför fordonet vid svängning eller start. De kompletterar bland annat hastighetsassistenten och backkameran, skriver T-online.

Endast nya husbilar påverkas

Trots de skärpta kraven påverkas inte redan registrerade husbilar, eftersom någon eftermonteringsplikt inte införs.

De nya reglerna gäller enbart fordon som registreras efter den 7 juli i år, vilket innebär att äldre husbilar kan fortsätta användas utan de nya systemen.

Befintliga fordon omfattas av så kallat beståndsskydd och inte behöver uppgraderas i efterhand.

Foto: Roadpass

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssarna inför nytt förbud på Krym

2026 06 17

Nya restriktioner införs på ockuperade Krym.

Tidigare har uppgifter kommit om att ransonering av bränsle har införts på den ockuperade halvön.

Nu inför det ryskinstallerade styret nya restriktioner för befolkningen.

Myndigheterna har infört ett nattligt förbud mot motorcyklar, skotrar och fyrhjulingar.

De uppger att motorljudet kan förväxlas med drönarattacker och störa luftförsvarets arbete, rapporterar Kyiv Post.

Återkommande attacker

Ukraina har på senare tid riktat återkommande drönarattacker mot just Krym.

Det har skapat så pass stora problem för ryssarna att de nu förbjuder användning av motorcyklar och andra fordon mellan klockan 20 på kvällen och klockan 06 på morgonen.

– Mopedljudet försvårar försvarssystemens arbete. Deras motorer låter likadant som drönare, säger Oleg Krjutjkov, rådgivare till Krym-chefen Sergej Aksionov.

“Drönarångest”

Krym, som olagligt annekterades av Ryssland 2014, har länge marknadsförts av Moskva som ett turistmål under sommaren.

Men ukrainska attacker mot militära anläggningar, försörjningsvägar och energiinfrastruktur har i allt högre grad blottat halvöns sårbarhet.

Det har även orsakat vad som beskrivs som en sorts “drönarångest” – en bidragande anledning till varför motorcyklar och fyrhjulingar nu förbjuds nattetid.

Har haft problem

Förra veckan kom uppgifter om stora problem på Krym.

Bensinstationer på halvön hade slut på bensin på torsdagen, rapporterar Reuters.

En person i Sevastopol, halvöns största stad, berättade då att det saknades bränsle på de flesta lokala bensinstationer, och att leveranserna hade svårt att ens hålla jämna steg med det ransoneringssystem som införts under de senaste veckorna.

Omfattande attacker

Ukraina har gått på offensiven vad gäller de omfattande drönarattackerna.

Utöver energiinfrastruktur runt om i Ryssland siktar Kyivs styrkor ofta in sig på olika militära mål på Krymhalvön, exempelvis luftförsvar och vapendepåer.

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen