Ryskt bombplan har kraschat

2026 06 15

Ett ryskt militärflyg har störtat på måndagen.

Det rör sig om ett strategiskt bombplan av typen Tupolev Tu-22M3.

Kraschen ska ha inträffat i samband med ett övningsuppdrag i Irkutsk-regionen i Sibirien.

Filmklipp som sprids på sociala medier visar hur bombflygplanet dyker rakt ner i marken, följt av en tjock rökpelare som stiger från nedslagsplatsen, rapporterar Moscow Times.

Piloterna klarade sig

Vad som fick planet att störta finns det i nuläget inga uppgifter om.

Enligt Rysslands försvarsdepartement sköt piloterna ut sig ur planet innan det kraschade.

– Besättningen sköt ut sig, framhåller departementet.

De menar vidare att piloterna lever och att de inte ska ha ådragit sig några allvarligare skador.

Totalt ska fyra personer ha befunnit sig på planet när det störtade.

Nära Svirsk

Bombplanet ska enligt initiala rapporter ha kraschat nära staden Svirsk, omkring 50 kilometer nordväst om flygbasen Belaya.

Belaya inhyser det 220:e tunga bombflygregementet, som består av bombflygplanen Tu-22M3 och Tu-95.

Förra sommaren var Belaya en av fem ryska flygbaser som attackerades under en omfattande ukrainsk drönaroperation kallad "Operation Spiderweb”.

Läs mer: Ryssland utlyser nödläge – storregion täckt av rök

Kan bära Kinzhal-missiler

Bombplanet kan bära på hypersoniska Kinzhal-missiler och beskrivs av Nato under kodnamnet “Backfire”.

Det har bland annat använts i stridsoperationer i Syrien och Ukraina, uppger The Independent.

Planet ska vid kraschen inte ha flugit med någon ammunition.

Oklart vad som hänt

Det framgår emellertid inte varför planet kraschade.

Rysslands försvarsdepartement har inte gått ut med några uppgifter om anledningen till kraschen.

Irkutsks guvernör Igor Kobzev säger bara i ett uttalande att planet hade kraschat nära byn Kamenka, att brandmän arbetade med att släcka en brand och att planets fyra besättningsmedlemmar hade förts till sjukhus.

Foto: By Dmitry Terekhov from Odintsovo, Russian Federation - Tu-22M3M GEFEST, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Ransonering införs i Moskva och Sankt Petersburg

2026 06 15

Nu är krisen här.

Bränslebegränsningar införs i flera ryska regioner.

Detta efter störningar i oljeinfrastrukturen, samtidigt som myndigheter försöker att stabilisera marknaden, rapporterar ukrainska Pravda.

Begränsningar i stora ryska städer

I både Moskva och Sankt Petersburg har flera stora bensinkedjor börjat införa restriktioner för hur mycket bränsle kunder får köpa.

Bränsleförsäljningen begränsas även vid vissa bensinstationer i den ryska republiken Tatarstan.

Tatarstan rankas som tvåa i Ryssland när det gäller oljeproduktion, efter den autonoma regionen Chantien-Mansien.

Regionen är också en av landets fem viktigaste raffinaderiregioner. Flera stora oljeraffinaderier finns i republiken.

Enligt uppgifter från ryska journalister och regionala källor handlar det om tydliga kvoter per köp.

På vissa stationer får kunder endast tanka begränsade mängder.

– Det har införts för att undvika panik och hålla situationen stabil, uppger Tatarstans regionala myndigheter, enligt ryska medier.

På vissa kedjor i huvudstaden begränsas inköpen till exempelvis 20 liter bensin per gång, medan diesel får köpas i större men ändå begränsade volymer.

Ger olika besked

Olje- och energibolagen uppger att det inte finns någon enhetlig nationell begränsning, utan att åtgärder kan variera lokalt.

Samtidigt menar bolagen att reglerna kan ändras beroende på förhållandena vid enskilda stationer.

Begränsningarna sker i ett läge där rysk oljeinfrastruktur rapporteras ha utsatts för återkommande störningar och attacker, vilket har påverkat produktion och distribution i flera regioner.

Boende i olika delar av landet har rapporterat om periodvisa bränslebrister, och vissa områden uppges vara mer drabbade än andra.

Överens om avtal

I natt kom uppgifter att ett fredsavtal är klart mellan USA och Iran, något som väntas få stora följdeffekter för den globala energimarknaden.

– Båda sidor är överens om ett omedelbart och permanent upphörande av militära operationer på alla fronter, inklusive i Libanon, skriver Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif på X.

Hur detta påverkar situationen i Ryssland är dock oklart.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

2026 06 15

S förslag om att ta bort ett avdrag får starkt motstånd.

Socialdemokraternas förslag om att slopa karensavdraget kan bli en av höstens stora valfrågor.

En stor majoritet av svenska arbetsgivare säger nu nej till förändringen.

Vill slopa karensavdraget

Karensavdraget innebär i praktiken att den som sjukanmäler sig får ett avdrag på sin första sjukdag, vilket gör att man förlorar en del av lönen direkt när man blir sjuk.

Socialdemokraterna vill helt avskaffa karensavdraget och för medhåll från LO.

– Att avskaffa karensavdraget är ett uttryck för en modern och rättvis arbetslinje, som är bra för vanligt folk och därmed också för Sverige, sade Magdalena Andersson (S), enligt TV4 tidigare i år.

Hon menar att karensavdraget i dag är orättvist, eftersom tjänstemän ofta kan jobba hemifrån när de är sjuka, medan många i LO-yrken inte har samma möjlighet och därför drabbas hårdare.

Tidöpartierna och Centerpartiet har tidigare röstat ner Socialdemokraternas förslag att avskaffa karensavdraget.

Nio av tio säger nej

En ny rapport från Teknikföretagen visar en helt annan bild av hur arbetsgivare ser på frågan.

Enligt undersökningen, som bygger på svar från medlemsföretag i hela landet, är motståndet mot ett slopat karensavdrag mycket starkt.

– Det här visar, svart på vitt, att ett slopat karensavdrag slår direkt mot jobben, produktionen och lönsamheten hos våra medlemmar, över hela landet. Det skulle försvaga svensk konkurrenskraft och ge oss betydligt mindre pengar till allt vi nu behöver rusta upp, som välfärd, försvar och infrastruktur, säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten.

Bakgrunden till motståndet är främst oro för att frånvaron på arbetsplatser skulle öka.

Korttidsfrånvaron blir högre

Enligt rapporten tror lika många företag att korttidsfrånvaron skulle bli högre om karensavdraget tas bort, vilket i sin tur kan påverka produktionen negativt.

Rapporten pekar också på att nästan åtta av tio företag tror att pressen på personal som täcker upp vid frånvaro skulle öka om karensavdraget tas bort.

– Karensavdraget är en nödvändig självrisk i trygghetssystemet som tjänat Sverige väl. De som nu vill ta bort det måste svara på hur de ska hantera effekterna. När jobben försvinner, stress och press ökar, produktionen minskar och kostnaderna skenar. Vem ska då ta notan, fortsätter Marcus Dahlsten.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen