5 juni 2026

UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

2026 06 05

Sverige står inför ett vägskäl.

På flera håll hörs diskussioner om att det är dags att förkorta den traditionella arbetsveckan i Sverige.

I olika omgångar har testprojekt och studier genomförts, men ännu är inget beslut fattat.

Nu går Svenskt Näringsliv ut och varnar för att en förkortning av arbetstiden skulle kunna innebära ett hårt slag för den svenska ekonomin, baserade på en färsk rapport från organisationen.

– Om Sverige skulle genomföra det förslag om arbetstidsförkortning som cirkulerar i debatten skulle vi gå från att ha den sjunde högsta arbetskraftskostnaden i industrin i Europa till att ha den tredje högsta, säger Petter Danielsson, arbetsmarknadsekonom på arbetsgivarorganisationen, i ett uttalande.

Ingen bra kalkyl

Uträkningarna i rapporten har utgått från en arbetstidsförkortning från dagens 40 timmar per vecka, till 35 timmar per vecka, utan att lönen sjunker för arbetstagaren.

– Att införa en arbetstidsförkortning med bibehållen månadslön innebär att timlönen stiger drastiskt. Samtidigt är produktiviteten densamma som tidigare. Det blir ingen bra kalkyl, säger Petter Danielsson.

Flyttar utomlands

Svenskt Näringsliv menar att Sveriges skulle tappa mycket på att genomföra förändringen.

Risken är också att investerare skulle vända blicken mot andra marknader.

– Det hade definitivt haft negativ påverkan på svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt och svenskt välstånd. Vi skulle tappa marknadsandelar globalt, investeringar i Sverige skulle minska och industrijobb skulle flytta utomlands, säger Petter Danielsson.

Två vägar att gå

Företag i Sverige skulle ställas inför ett val om en förkortning av arbetstiden genomförs.

Antingen höja sina priser eller acceptera att lönsamheten går ner.

– Måste priserna på varor höjas så tappar företagen marknadsandelar på världsmarknaden. Eller så försämras lönsamheten och då minskar investeringarna i Sverige, säger Petter Danielsson.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Rysslands säkerhetstjänst under attack

2026 07 21

En byggnad tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB har attackerats.

Det är 13 ukrainska drönare som har slagit till mot byggnaden.

Operationen utfördes av specialstyrkor från SBU:s enhet för specialoperationer, Alpha. 

Anläggningen var belägen i den ryskockuperade delen av Kherson, rapporterar Kyiv Independent.

100 ryssar var där

Enligt initiala uppgifter var hundra medlemmar av den ryska säkerhetstjänsten i byggnaden när attacken inträffade.

Ukraina har dock inte gått ut med några detaljer gällande döda eller skadade.

Så här lyder ett meddelande från Ukrainas säkerhetstjänst:

– Sådana specialoperationer tillfogar fienden betydande förluster i de tillfälligt ockuperade områdena, stör deras ledningssystem, tvingar ryssarna att omplacera ytterligare styrkor för att skydda sina egna anläggningar och försvårar logistiken samt försörjningen av FSB-enheter avsevärt. 

Stor brand

13 ukrainska drönare ska ha träffat byggnaden, vilket ledde till en stor brand vid platsen.

Utöver FSB-medlemmarna fanns även fler än 70 fordon på platsen, som skyddades av väpnade vakter, vägspärrar, tekniska hinder och underjordiska skyddsrum. 

Skadornas totala omfattning har ännu inte fastställts.

Tre döda i Ukraina

Samtidigt har tre personer dött i samband med en rysk attack mot Ukraina.

Sex personer skadades också i attacken som riktades mot infrastruktur i Odesa, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Fienden har attackerat Odesa, säger Serhii Lysak, chef för Odesas militära stadsförvaltning. 

– Tidiga rapporter tyder på att flera infrastrukturanläggningar har träffats... I nuläget är tyvärr tre personer bekräftat döda. 

Insatser pågår

Lysak säger vidare att sök- och räddningsinsatser pågår. 

Enligt Oleh Kiper, chef för Odesas militära regionförvaltning, har civil infrastruktur skadats.

– Som ett resultat av attacken har utrustning fattat eld och en gasledning skadats. menar han.

Foto: Defence of Ukraine / X

Text: Redaktionen

Ukrainas nya vapen – “Skickar iväg svärmar”

2026 07 20

Ukraina har utvecklat en ny resurs till kriget.

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och fyra månader – och det finns ingenting som tyder på att det skulle ta slut inom någon nära förestående framtid.

Kyjiv har tvingats till militär innovation för att överleva kriget, och nu kommer besked om att ännu ett nytt ukrainskt vapen är redo att användas.

Det rör sig om ett obemannat ytfartyg utformat för att understödja stridsoperationer i södra Ukraina, rapporterar Kyiv Post. 

Skickar iväg svärmar

En specialenhet från nationalgardets specialcenter Omega har utvecklat plattformen.

Det handlar om en mindre obemannad båt som är fylld med drönare som kan skickas iväg i svärmar.

– Vår båt är så att säga ett moderskepp som bär på FPV-drönare, vilka sedan flyger vidare för att förgöra fienden, framhåller Omegagruppen.

“Kommer ännu längre”

Planen är nu att kunna skicka iväg drönare från positioner som är ännu närmare ryssarna.

– Det var därför vi bestämde oss för att skapa ett obemannat ytfartyg, så att vår närvaro skulle märkas ännu djupare bakom fiendens linjer och våra drönare skulle kunna flyga ännu längre. 

Framtida versioner ska enligt Omegagruppen även kunna skydda Ukrainas kustlinjer från attacker.

Läs mer: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Drar lärdomar

Många länder runt om i världen har dragit lärdomar från kriget i Ukraina.

Det är inte minst utvecklingen av drönare och andra obemannade system som uppmärksammas.

– De obemannade luftfartygen har utvecklats i åtta faser under de senaste fyra åren, och förvandlats från enkla spaningsverktyg till avancerade, delvis AI-samordnade vapensystem, framhåller exempelvis Franska institutet för internationella relationer.

“Pressar tillbaka”

Institutet reflekterar även kring ukrainska förmågor ute till havs.

– Ukrainas sjödrönarkampanj speglar en övergång från improviserade, isolerade attacker med obemannade ytfartyg till ett samordnat, domänöverskridande operativt system, menas det.

– Även om det inte ger överlägsenhet till sjöss, har det gjort det möjligt att pressa tillbaka en drastiskt överlägsen fiende.

Foto: A. Popadin

Text: Redaktionen