Närboende kan få mer pengar vid vindkraftsbygge

2026 06 03

Mer pengar till närboende kan öppna upp för mer vindkraft.

Vindkraften befinner sig i kris i Sverige.

Det byggs nästan ingen vindkraft just nu, men forskare menar att det finns ett sätt att vända trenden.

”Avgörande för att hålla igång en skola”

Det krävs bättre ersättning till lokalbefolkningen om man ska få igång byggandet av ny vindkraft, menar forskare, rapporterar SR.

Nicholas Etherden, forskare i energisystem vid Högskolan i Gävle, anser att den ekonomiska ersättningen till närboende är av avgörande betydelse.

Mer än en tredjedel av landsbygdsbefolkningen är uttryckligen motståndare till vindkraft i den egna kommunen, enligt Indikator Opinion. Bland storstadsbor är en femtedel emot vindkraft.

Om landsbygdsbor ska säga ja till vindkraft så krävs det att orten får någonting tillbaka, menar Nicholas Etherden. Till exempel genom att bygden får ersättning i form av bygdepeng eller liknande.

– Det kanske för dem är helt avgörande för att hålla i gång en skola, till exempel. Okej, vi får ett påtagligt ingrepp i naturen, det kan man inte komma ifrån, men man ser att det kanske uppvägs av några fördelar för orten, säger han till radiokanalen.

Byns dansbana kunde rustas upp

Som exempel nämns byn Kårböle i Hälsingland.

Där har vindkraftsparken spelat en viktig roll för byn, eftersom man kunnat få ersättning.

Pengarna har bland annat gått till att renovera dansbanan i byn, berättar Birgitta Fagrell, som är boende i byn.

– Och då ansökte jag om pengar till arbetskraft och material, 50 000. Och det fick vi, säger hon till radiokanalen.

Regeringen har också lagt fram ett förslag om ersättning direkt till hushållen, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Skattefri ersättning till hushållen

Enligt förslaget ska människor som bor nära ett vindkraftverk kunna få skattefri ersättning.

Det kan röra sig om tiotusentals kronor om året, enligt beräkningar. Det exakta beloppet är dock oklart.

Förslaget lades fram då det stod klart att omkring 90 procent av nya vindkraftsparkprojekt fått nej av kommunerna under förra året.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen

Ryskt MiG-29-jaktflygplan attackerat

2026 09 03

Ukraina har skjutit ned ett ryskt plan.

Ukraina bekräftar att ett ryskt MiG-29-jaktflygplan har förstörts.

Samtidigt har flera ryska militära mål attackerats i både de ockuperade områdena och inne i Ryssland, rapporterar United24 media.

Ukraina bekräftar

Ukrainas generalstab uppger att man efter en analys av ytterligare information har kunnat bekräfta att ett ryskt MiG-29-jaktflygplan förstördes nära Millerovo-flygbasen i Rostovregionen.

MiG-29 är ett sovjetisktutvecklat jaktflygplan som fortfarande används av Ryssland.

Förlusten är därför ytterligare ett slag mot det ryska flygvapnets tillgångar.

Den ukrainska militären har inte bara riktat in sig på ryska markstyrkor utan även försökt slå mot flygplan, helikoptrar och andra militära resurser på ryskt territorium.

Ka-27-helikopter förstörd

Ukraina bekräftar samtidigt förstörelsen av en rysk Ka-27-helikopter nära Jejsk-flygbasen i Krasnodarregionen.

Beskedet kommer efter att Ukrainas generalstab gått igenom ytterligare uppgifter från tidigare operationer.

– Ytterligare analys av data bekräftade förstörelsen av en rysk Ka-27-helikopter, uppger Ukrainas generalstab.

De två bekräftade förlusterna kommer samtidigt som Ukraina fortsätter att genomföra attacker mot ryska militära mål på större avstånd från fronten.

Ammunitionsdepå träffad

Under natten mot den 2 september attackerade ukrainska styrkor flera ryska militära mål.

I den ryskockuperade orten Volodymyrivka i Donetskregionen träffades enligt Ukrainas generalstab en rysk ammunitionsdepå.

Även en logistik- och förrådsanläggning tillhörande en rysk militär enhet i Ocheretyne attackerades.

På ryskt territorium riktades en attack i Brjanskregionen mot ett område nära Rechitsa där ryska vapen och militär utrustning hade samlats.

Den exakta omfattningen av skadorna från de senaste attackerna är ännu inte fastställd.

– Omfattningen av skadorna från de senaste attackerna utvärderas fortfarande, uppger Ukrainas generalstab.

Samtidigt uppger ukrainska förband att de fortsätter att slå mot ryska fordon, logistikresurser och elektroniska krigföringssystem.

Foto: kremlin.ru CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

2026 09 03

Ryssland tvingas att skrota sina tidigare planer.

Det har gått en bra bit över fyra år sedan den ryska krigsmakten invaderade Ukraina.

På den senaste tiden har kriget i allt större utsträckning påverkat det ryska samhället och viktigt funktioner i landet. Bland annat har Ukraina återkommande slagit till mot militära anläggningar i fiendelandet, men också mot den för Ryssland så viktiga oljeproduktionen.

Nu tvingas Kreml skrota sina tidigare planer för den ekonomiska livsnerven oljan. En färsk prognos för de kommande tre åren visar ett kraftigt ras i oljeproduktionen, rapporterar finska Iltalehti och kallar prognosen för ”kolsvart”.

– Enligt prognosen kommer den ryska oljeproduktionen att sjunka till sin lägsta nivå på 17 år, uppger tidningen.

Drönarattackerna ställer till det

I jämförelse med en prognos som togs fram i våras kommer nu den förväntade oljeproduktionen att minska med omkring 20 miljoner ton de kommande tre åren.

Samma trend gäller prognosen för oljeexport.

Rysslands biträdande premiärminister, Alexander Novak, har tidigare förklarat att den stora produktionsnedgången kan förklaras av att flera av de stora oljeraffinaderierna står stilla på grund av reparationer.

– Nästa år förväntas exporten återhämta sig något, men den kommer fortfarande att vara långt ifrån tidigare nivå, uppger Iltalehti.

Läs också: Universitet attackerat – mitt under lektionstid

Stora förluster

Det är inte bara inne på ryskt territorium som landet lider stora förluster. Detsamma gäller vid fronten i Ukraina.

För andra månaden i rad har antalet ryska soldater som stupat eller skadats i kriget under augusti överstigit 40 000, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Det totala antalet är 42 020 personer, enligt siffror från Institute for the Study of War, ISW.

I juli var antalet något fler.

– Det är fortfarande oklart hur länge trupperna kommer att kunna upprätthålla den nuvarande offensiven utan mobilisering i någon form, analyserar ISW.

Läs också: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen