3 juni 2026

Semestern blir dyrare

2026 06 01

Skidsemestern blir dyrare för svenskarna.

Nu till sommaren är det många svenskar som bokat utlandsresor eller som planerar att njuta av värmen på hemmaplan.

När sommaren är över är det många som istället riktar blickarna mot de många skidbackarna i landet.

En ny undersökning visar att skidsemestern kommer att bli dyrare framöver, rapporterar Dagens industri.

Semestern blir dyrare

Skidjätten Skistar höjer liftkortspriserna inför den kommande vintersäsongen.

Besökare vid den populära destinationen Sälen får under sportlovet 2027 ett sju procents högre pris än samma period föregående år.

Priset för en vuxen landar då på 3 126 kronor.

Inte bara Sälen

Det är inte bara vid Sälen som priserna höjs.

På destinationerna i Åre, Trysil och Hemsedal handlar det om prishöjningar uppemot 13 procent.

Även i Vemdalen höjs priserna med vad som beskrivs som “höga ensiffriga tal”.

Läs mer: Positivt besked för svenska pensionärer

Blivit allt dyrare

En undersökning från tidigare i år visar att det har blivit allt dyrare att åka på skidsemester.

I år kostar en genomsnittlig skidresa under sportlovet drygt 33 000 kronor för en familj med två vuxna och två barn, enligt jämförelsetjänsten Zmarta.

Skidresan utgör därmed över halva barnfamiljens månadsinkomst – 52 procent.

I priset ingår boende i stuga eller lägenhet, liftkort och skidhyra. 

Priserna baseras på ett snitt från fem av landets största skidorter.

Större andel

Så här lät det från Zmartas hushållsekonom i samband med att siffrorna släpptes tidigare i år:

– Samma skidsemester tar i dag en betydligt större andel av hushållets ekonomi. Lönerna har helt enkelt inte hängt med liften upp till pristoppen, sade han då.

– Sportlovet fungerar som en prisspiral. När efterfrågan toppar pressas priserna upp, och det sker oavsett var familjen bor.

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

16 jul 26

Ryska bombflyg attackeras

2026 07 16

Ukraina uppges ha slagit mot en viktig flygbas.

En ukrainsk drönarattack uppges ha träffat en rysk strategisk bombflygbas.

Basen är hem till flera av Moskvas långdistansbombplan, rapporterar Kyiv Independent.

Stora explosioner

Rysslands viktiga flygbas Engels-2 i Saratovregionen uppges ha attackerats av ukrainska drönare under natten.

Enligt ryska Telegram-kanaler ska explosioner ha hörts i området och bilder som spridits på sociala medier visar vad som verkar vara en större brand vid flygbasen.

– Drönare sågs flyga över staden Engels samtidigt som rapporter kom om explosioner och omfattande strömavbrott. Bränder syntes även vid bostäder och ett flerfamiljshus i staden, vilket enligt uppgifter ska ha orsakats av nedskjutna drönare, uppger tidningen.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende och Ukraina har inte officiellt kommenterat den påstådda attacken.

Hem till ryska bombplan

Engels-2 är en av Rysslands viktigaste flygbaser och ligger omkring 600 kilometer från den ukrainska frontlinjen.

På basen finns två regementen med strategiskt bombflyg, bland annat flygplanstyperna Tupolev Tu-95, Tu-22 och Tu-160.

Dessa bombplan har regelbundet använts av Ryssland för robotattacker mot ukrainska städer.

Har attackerats tidigare

Engels-flygbasen har varit ett mål för ukrainska attacker flera gånger sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Den första rapporterade attacken skedde i december 2022, då ukrainska drönare uppges ha skadat två Tu-95-bombplan.

Även i juni 2025 rapporterades en ny attack mot basen.

Ukrainas generalstab uppgav vid tillfället att attacken orsakade omfattande bränder vid anläggningen och att minst tre bränsletankar träffades.

Videoklipp och lokala rapporter ska ha bekräftat en kraftig brand samt flera explosioner i området.

– Attacker mot militär infrastruktur kommer att fortsätta tills Ryska federationens väpnade aggression mot Ukraina har stoppats helt, uppgav Ukrainas generalstab, efter attacken i fjol.

Foto: C-Cruttenden

Text: Redaktionen

15 juli 2026

UPPGIFTER: Putin helt desperat – kan attackera sitt eget land

2026 07 15

Putin uppges förbereda desperata åtgärder.

Putins Ryssland är hårt pressat, bland annat av Ukrainas allt mer intensiva långdistansattacker djupt inne i Ryssland.

Nu kommer uppgifter om att Kreml överväger extrema åtgärder.

Ryssland kan attackera Ryssland

Polens utrikesminister Radosław Sikorski varnar för att Ryssland planerar en så kallad ”false flag”-operation för att motivera en eskalering av kriget och en ny mobilisering.

Ett alternativ som Ryssland överväger är att använda sig av ukrainska drönare och genomföra en falsk flagg-attack mot antingen Polen – eller mot Ryssland självt.

Enligt Sikorski kan Putin alltså attackera sitt eget land, rapporterar Kyiv Post.

– Vi misstänker att han planerar att förbereda ukrainska drönare och använda dem för att attackera ett NATO-land eller Ryssland, och sedan svara på en sådan attack, säger Polens utrikesminister, enligt tidningen.

Skälet till att Putin överväger extrema åtgärder av det här slaget är att han är desperat, menar Sikorski.

– Det här är den typen av handling han kanske planerar för att han är desperat och förlorar, säger han.

Överväger flera alternativ

Att attackera sitt eget land och skylla på Ukraina är alltså ett av de alternativ som Kreml överväger.

Men Putin tros också överväga en rad andra alternativ för att trappa upp situationen kring Baltikum och Östersjön och konfrontationen med Nato.

Genom att eskalera situationen kan Putin motivera en ny våg av mobilisering, vilket diktatorn kan se som nödvändigt eftersom Ryssland har gjort enorma förluster på slagfältet.

– Putin sade till och med något liknande för ungefär en månad sedan. Han sade: "Om vi blir attackerade av ett NATO-land, kommer vi att svara," säger Sikorski, enligt tidningen.

Det är dock föga troligt att Putin och Ryssland klarar av en direkt konfrontation med Nato, understryker Sikorski.

Däremot vill han sannolikt eskalera situationen. Och det handlar inte bara om att han vill kunna motivera en ny mobilisering.

Putin vill sannolikt också sätta Nato på prov och se hur försvarsalliansen reagerar om situationen eskalerar exempelvis i Baltikum eller i Polen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen