Positivt besked för svenska pensionärer

2026 06 01

Inkomsterna för nyblivna pensionärer är på väg uppåt.

Den höga inflationen de senaste åren har bromsat de svenska pensionerna.

Men nu är trenden på väg uppåt, enligt en färsk rapport från Alecta.

– Årskullen 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, uppger pensionsbolaget. 

– I årets studie syns en särskilt stor inkomstökning för årskullen. Det förklaras delvis av att 57:orna fick en skattekompensation under just det här året.

Skattekompensation

När åldersgränsen i det allmänna pensionssystemet höjdes till 66 år 2023 fick inte personer födda 1957 ta del av det förhöjda grundavdraget.

Det gjorde att de fick betala mer skatt än andra pensionärer i samma situation.

Under 2024 kompenserades de därför på ett belopp mellan 25 000 och 35 000 kronor för de flesta personer, uppger Alecta.

Fler jobbar

Det blir allt vanligare att arbeta längre upp i åren.

Fler svenskar kombinerar pension och jobb.

– 465 000 svenskar som är 66 år och äldre har inkomster från arbete, oftast i kombination med pension. Vi kallar dem jobbonärer oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller jobb då och då, uppger Alecta.

Över 40 procent

Bland de yngre pensionärerna, i åldrarna 66 till 70, arbetar över 40 procent av svenskarna.

För de som passerat 70 men ännu inte fyllt 76 har nästan vart fjärde pensionär inkomst från arbete.

– Andelen jobbonärer är i alla åldersgrupper de högsta sedan våra mätningar började, framhåller Alecta.

– Fler män än kvinnor är jobbonärer, men ökningen är något större bland kvinnor.

Färre fattiga

En positiv utveckling bland svenska pensionärer är att andelen äldre som lever i relativ fattigdom minskar, enligt pensionsbolaget.

Definitionen av begreppet relativ fattigdom är i detta fall hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Ekonomiskt utsatta finns i högre utsträckning bland yngre och betydligt oftare bland ensamstående och utrikes födda, framhåller Alecta.

Foto: T. Zanon

Text: Redaktionen

Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

2026 06 01

Dmitrij Medvedev riktar ett meddelande direkt till EU-medborgare.

Den ryska retoriken gentemot Europa fortsätter att intensifieras.

Den ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev har på fredagen gått ut med ett meddelande direkt till EU-invånare.

Där menar han bland annat att “den fredliga sömnen är över”.

Medvedev varnar

Medvedev söker EU-invånarnas uppmärksamhet.

– Medborgare i EU-länder, ni borde inse att era myndigheter ensidigt har gått ut i krig med Ryssland, skriver han på X.

 – Så var vaksamma och bli inte förvånade över någonting. Den fredliga sömnen är över. Men ni vet vem ni ska fråga varför! 

Efter nedslaget

Medvedevs ord kommer efter att en rysk drönare slagit ner i ett bostadshus i den rumänska staden Galati.

Två personer skadades i samband med nedslaget, rapporterar Kyiv Independent.

Omkring 70 personer evakuerades från den skadade byggnaden.

Ledare för en rad EU-och Natoländer har fördömt händelsen, och så även Natochefen Mark Rutte.

Läs mer: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

“Allvarligt och ansvarslöst”

Rumäniens utrikesminister Oana Toiu menar att händelsen är en “allvarlig och ansvarslös eskalering” från Rysslands sida. 

– Rumänien kommer att vidta nödvändiga diplomatiska åtgärder med anledning av denna allvarliga överträdelse av internationell rätt och av dess luftrum.

Har talats vid

Natochefen Mark Rutte bekräftar att han har talat med Rumäniens president om händelsen.

Han säger att han har försäkrat presidenten om Natos “absoluta solidaritet med Rumänien och uttryckte mitt medlidande med de som skadats i händelsen”.

– Jag bekräftade att Nato står redo att försvara varje tum av allierat territorium, framhåller Rutte.

– Vi kommer att fortsätta att stärka vår beredskap för att avskräcka från och försvara oss mot alla hot, inklusive från drönare. 

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 maj 2026

Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

2026 05 29

Ungerns nya premiärminister går ut med besked.

De verbala konflikterna avlöste varandra under Viktor Orbáns tid vid makten.

Den långlivade före detta premiärminister dundrade ofta mot både EU och Ukraina i olika frågor.

Orbán ansågs som en av de mest ryssvänliga europeiska ledarna, hade en god relation till Putin och motsatte sig vid upprepade tillfällen EU:s stödpaket till Ukraina.

Besked framåt

I april valdes Peter Magyar till ny premiärminister i Ungern.

Nu går landets nye ledare ut med besked om militärt stöd till Ukraina, vilket också Natos Mark Rutte har fått information om, rapporterar oberoende Moscow Times.

Och beskedet är en fortsättning på Orbáns tidigare linje.

– Jag har sagt till generalsekreteraren att Ungern inte kommer skicka vapen och militär utrustning till det rysk-ukrainska kriget, uppger Magyar, enligt tidningen.

Pålitlig partner

Peter Magyar uppger samtidigt att Ungern vill förbättra relationerna till sina allierade inom Nato.

Ungern ska vara att lita på, enligt premiärministern.

– Ungern ska återigen bli en pålitlig Natopartner, framhåller han, enligt tidningen.

Ukraina är offer

Magyars företrädare Viktor Orbán var ofta kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och undvek ofta att ta ställning mot Ryssland.

Men den nye premiärministern tar tydlig ställning för det krigsdrabbade landet.

– Ukraina är ett offer och har all rätt att försvara sin territoriella integritet, säger Magyar, enligt RBC-Ukraine.

– Det första steget mot att avsluta kriget är ett långsiktigt eldupphör. Först därefter kan en varaktig fred med internationella säkerhetsgarantier uppnås.

Återupprättar relationer

Sedan Magyar kom till makten har relationen mellan Ungern och Ukraina förbättrats något.

Och i förra veckan togs ett steg i den riktningen.

– Den 20 maj inledde Ukraina och Ungern bilaterala konsultationer på expertnivå. Parterna diskuterade goda grannrelationer, skydd av nationella minoriteters rättigheter och Ukrainas fortsatta väg mot ett medlemskap i EU, uppger tidningen.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen