Sverige trotsar Irankriget

2026 05 13

Det finns viss styrka i ekonomin trots kriget i Mellanöstern.

Sedan kriget i Iran inleddes den 28 februari har många varit oroliga gällande den påverkan den kan ha på den globala ekonomin.

Utmaningar för försörjningskedjorna och högre oljepriser är två av de konsekvenser som kriget medfört.

Men flera indikatorer pekar på att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Nya siffror

På onsdagsmorgonen har Arbetsförmedlingen släppt nya siffror.

Där framgår att arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska.

I slutet av april var nästan 346 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften.

Det är en minskning med drygt 19 000 personer jämfört med samma månad i fjol.

“Trots det osäkra läget”

Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall kommenterar de nya siffrorna.

– I stora drag ser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills följer vår prognos från december trots det osäkra läget i omvärlden, säger han.

Arbetslösheten minskade i samtliga län men variationen mellan länen är fortfarande stor.

I Skåne ligger arbetslösheten på 8,4 procent, medan den är betydligt lägre i Norrbotten där den ligger på 3,7 procent.

Andra indikatorer

Även Swedbank har släppt siffror som visar att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Sammantaget räknar Swedbank med att BNP ökar med 1,8 procent i år och 2,4 procent nästa år.

Offentliga investeringar väntas förbli ett viktigt bidrag till tillväxten även framöver, med en samlad ökning på omkring 6,5 procent i år och nästa år.

“Kan bli betydligt sämre”

Även om situationen i nuläget går att klara av så blir det betydligt mer utmanande ju längre kriget pågår.

Högre energipriser över en längre tid kommer att påverka svensk ekonomi.

– Svensk ekonomi är relativt motståndskraftig mot svallvågorna från kriget i Mellanöstern, men samtidigt visar vårt alternativa scenario att utvecklingen kan bli betydligt sämre om kriget blir mer utdraget och energipriserna högre, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.

Foto: Cartist

Text: Redaktionen

Tysklands Ukrainakrav – kan blockera allt

2026 11 10

Tyskland ställer nu ett tungt ultimatum.

Så sent som förra veckan meddelade landets försvarsminister Boris Pistorius att Tyskland har skickat allt som går att skicka till Ukraina vad gäller Patriotsystem.

Han passade på att uppmana andra länder att ta mer ansvar för stödet till det krigshärjade landet.

Nu hotar förbundskansler Friedrich Merz med att blockera EU:s nästa budget om inte fler länder hjälper till, rapporterar Bloomberg.

Tysklands krav

Det menas från tyskt håll att det är ett fåtal länder som bär det stora ansvaret av att stötta Kyjiv.

Om inte fler länder börjar bidra så kan Tyskland blockera den kommande EU-budgeten – som sträcker sig från 2028 till 2034.

Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på omkring 70 miljarder euro för 2027.

– Ett kollektivt åtagande om att vi alla, utan undantag, ska bidra rättvist till att täcka underskottet är nödvändigt innan ytterligare diskussioner om finansiella åtaganden kan äga rum, säger Merz.

Vill inte delta

De nordiska länderna, Polen och Tyskland bidrar i hög grad till stödet av Ukraina.

Länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har meddelat att de inte vill delta i någon ytterligare utlåning till Kyjiv.

Det är oacceptabelt, menar Merz. Förbundskanslern har skickat ett brev till EU-toppen António Costa om saken.

Läs mer: Nya körkortsregler på gång

45 miljarder på gång

EU försöker just nu komma överens om ett nytt stödpaket på 45 miljarder euro till Ukraina.

– Det kommer att läggas ovanpå ett separat löfte om 45 miljarder euro som unionen ska ge Ukraina under 2027, som en del av det lån på 90 miljarder euro som sattes ihop i april 2026, uppger Kyiv Independent.

Krävs mer

Trots det krävs ytterligare miljarder för att täcka Ukrainas underskott för 2027.

Länder som Norge, Storbritannien och Kanada har redan meddelat att de tänker hjälpa till, men EU hoppas på stöd från ytterligare länder bortom unionen.

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Number 10

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

SD toppar ny lista – V inte långt efter

2026 11 09

Förtroendevalda för SD och V toppar en ny lista.

Riksdagsledamot Mohamed Ali (V) har hamnat i fokus efter valet i september, bland annat för sina omfattande skulder hos Kronofogden.

– Jag har ansökt om omprövningsansökan. De håller på och ska skicka underlag, så jag kan fullfölja att betala mina skulder, sade han till Aftonbladet i förr veckan.

Inte ensam

Mohamed Ali är inte ensam om skuldsituationen som förtroendevald, då nästan 400 andra i liknande position också sitter på skulder. Det parti med störst andel folkvalda representanter i riksdag, kommun eller region med skulder hos Kronofogden är SD, med 3,3 procent, enligt en kartläggning från TV4.

V återfinns på andra plats, då 2,9 procent av partiets valda representanter återfinns hos Kronofogden.

Störst i C

Samtidigt stick C ut i en annan lista. I partiet finns den största skulden per förtroendevald, om den totala summan sprids ut på samtliga representanter. SD återfinns också här i toppen, med en andra plats på listan.

Skulder kan göra politiker såbara och öka öppenheten för mutor och korruption, menar forskare. Sven Gustafsson, moderat gruppledare i Haninge, håller med.

– Om du är skyldig mycket pengar så har du ett behov, nämligen pengar, och då är du lätt angripbar för exempelvis yrkeskriminella, säger han till kanalen.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Regeringsfrågan i veckan

Under avslutningen av förra veckan kom flera nya besked i regeringsfrågan. SD backar från tidigare sitt krav på ministerposter och öppnar för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister, men kommer då gå i opposition.

Magdalena Andersson (S) gav under helgen besked att en regering med C och MP, men utan V, är huvudspåret.

Talmannens besked är att Kristersson nu får förlängd sonderingstid.

– Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, sade Andreas Norlén, i ett uttalande i slutet av veckan.

Listan

Andel förtroendevalda med skulder i respektive parti:

- SD: 3,3 procent
- V: 2,9 procent
- S: 1,6 procent
- KD: 1,6 procent
- L: 1,5 procent
- C: 1,3 procent
- M: 1,1 procent
- MP: 0,6 procent

Källa: TV4

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se