Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

2026 05 01

Den industri som är viktigast för Rysslands finansiering av Ukrainakriget drabbas hårt av ukrainska attacker.

Produktionen är nu nere på den lägsta nivån sedan 2009.

Mardrömssiffror för Putin

Den ryska oljeindustrin blöder till följd av den stora mängden ukrainska drönarattacker.

Rysslands oljeraffinering har minskat till den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Kyiv Post, som hänvisar till en rapport från Bloomberg.

Ryssland är världens näst största oljeexportör, men olje- och derivatbearbetningen är idag 12 procent lägre än 2025 och 18 procent lägre än 2021, enligt tidningen.

Det stora raset är en direkt följd av allt effektivare ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Bara i april har de ukrainska styrkornas långdistansdrönare attackerat rysk oljeinfrastruktur 21 gånger, uppger tidningen.

Trump beskrev Ukraina som ”besegrat”

Rapporten kommer bara någon dag efter att USA:s president Donald Trump gjort ett otydligt uttalande om att Ukraina är ”militärt besegrat”, konstaterar tidningen.

Trump tros dock ha blandat ihop Ukraina och Iran när han gjorde uttalandet.

Hur som helst så visar rapporten att Ukraina är allt annat än besegrat och att landet fortfarande tillfogar Ryssland enorma skador.

Oljeindustrin brukar beskrivas som Rysslands viktigaste källa till att finansiera Ukrainakriget, och de allt mer intensiva attackerna har därför utvecklats till en ren mardröm för Putin och hans regim.

Ukraina riktar sina attacker dels direkt mot oljeproduktionen, dels mot transporter och mot luftförsvaret som skyddar infrastrukturen. Sammanlagt handlar det om minst 90 attacker mot liknande mål under april, enligt tidningen.

Långväga attacker

Attackerna sker också allt längre bort från Ukraina. Den längsta drönarattacken hittills riktades mot ett oljeraffinaderi i staden Ukhta nära polcirkeln, på nästan 1 900 kilometers avstånd, enligt tidningen.

Det raffinaderi som har drabbats hårdast av attackerna den senaste tiden är dock Tuapse-raffinaderiet i Krasnodar-regionen, som har attackerats ett flertal gånger.

– Skador och bränder som rasat nästan oavbrutet sedan mitten av april och fortfarande pågår vid lunchtid på fredagen har stängt ner anläggningen med en kapacitet på cirka 240 000 fat per dag, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

2026 09 17

Anledningen är att långräntorna i USA har skenat, vilket leder till att landets skuldberg växer allt mer.

Den tidigare norske centralbankchefen, Øystein Olsen, varnar nu för konsekvenserna, när det den amerikanska tioårsräntan närmar sig 5 procent.

– Om det sker får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det är det som är den stora oron, säger han, rapporterar det norska affärsmagasinet Finansavisen.

Grundmur i systemet

USA:s statsfinanser är ansträngda. Den ökande räntan gör att pressen växer ännu mer och runt 14 procent av statens utgifter går nu till räntebetalningar.

Det är framför allt de amerikanska statsobligationerna som oroar den tidigare norske centralbankschefen.

– Amerikanska statsobligationer är grundmuren i ett stort, globalt finansiellt system. För Oljefonden och andra länder med stora överskott är amerikanska statsobligationer traditionellt det säkra kortet, säger Øystein Olsen enligt affärsmagasinet.

– Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som kan komma i spel, vilket i så fall skulle vara mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Finanskris

För snart 20 år sedan utlöstes en av de värsta finanskriserna världen hittills sett.

– I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen, uppger Riksbanken.

Oron växer

Finanskrisen 2008 föregicks av en snabb framväxt av privata kreditfonder, det vill säga aktörer som utanför banksystemet lånar ut pengar till företag som är för riskabla för att få fördelaktiga lån från vanliga banker.

I våras kom varningar från flera experter, bland annat Riksbanken, för att fenomenet kan leda till en ny finanskris, rapporterade SvD.

– Private credit är ett växande fenomen globalt och framför allt i USA som man måste fortsätta bevaka noga eftersom det finns kopplingar från de här fonderna in i det finansiella systemet och framför allt till bankerna, sade Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, till tidningen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen

Trump slår till mot Ryssland

2026 09 17

Ryssland har fått ett nytt hårt besked.

Nu har USA representanthus röstat igenom Lindsey Grahams omfattande sanktionslag och den väntar på Donald Trumps underskrift, rapporterar AP.

Grahams lag går vidare

USA representanthus röstade på onsdagen igenom det omfattande sanktionspaketet, som fått sitt namn efter den avlidne senatorn Lindsey Graham. Omröstningen slutade 262–159 och lagen går nu vidare till president Donald Trump.

Graham hade arbetat med lagförslaget i mer än ett år. Senaten godkände tidigare paketet med ett mycket stort stöd, innan det gick vidare till representanthuset.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal från Connecticut, som skrev lagförslaget tillsammans med Graham, säger att han hoppas att sanktionerna ska bidra till att tvinga Putin till förhandlingsbordet och få slut på kriget.

– Till Vladimir Putin – vi har koll på dig, och till Ukraina – ni är inte ensamma, säger Blumenthal.

AP beskriver det som den mest betydande amerikanska åtgärden till stöd för Ukraina sedan början av 2024.

100-procentiga tullar

En av de mest långtgående delarna av lagen ger Trump möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent mot länder som fortsätter att köpa rysk olja och gas.

Åtgärderna kan därmed även drabba stora handelspartner till Ryssland, bland annat Kina och Indien. Det finns samtidigt undantag för länder som gör tydliga ansträngningar för att minska sitt beroende av rysk energi.

Lagpaketet riktar sig också mot ryska banker, personer inom den ryska statsapparaten och delar av energisektorn samt mot fartyg som används för att transportera rysk olja.

Bakgrunden till sanktionspaketet

Bakgrunden är USA försök att öka pressen på Vladimir Putin och få Ryssland att förhandla om ett slut på kriget i Ukraina. Lagförslaget har samtidigt varit föremål för en lång politisk process i Washington.

Lindsey Graham drev länge på för hårdare åtgärder mot Ryssland och dess handelspartner. Efter hans död har lagförslaget fortsatt genom kongressen och bär fortfarande hans namn.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade offentligt uppmanat amerikanska kongressledamöter att stödja lagförslaget.

– Detta är ett mycket viktigt historiskt ögonblick för USA. Lagförslaget måste antas, röstas igenom och stödjas, sade Zelenskyj på X, innan röstningen.

Foto: White-House-official resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen