1 maj 2026

Helt ny ministerpost föreslås

2026 05 01

Den första maj anses traditionsenligt vara arbetarrörelsens dag.

Dagen har fått status som helgdag i Sverige, enligt ett riksdagsbeslut i slutet av 1930-talet. Men dagens rötter inom arbetarrörelsen sträcker sig ända till slutet av 1800-talet.

– Första maj handlar om arbete, trygghet och framtidstro. Det handlar om människors rätt att bygga ett bättre liv genom sitt arbete, uppger Företagarförbundet i ett uttalande.

Stärkt politiskt fokus

Företagarförbundet, som sedan 1936 arbetar för att gynna småföretagande i Sverige, anser att det behövs ett nytt politiskt fokus i Sverige.

Det är småföretagarna som skapar jobb och service i lokalsamhällena, menar den ideella och partipolitiskt obundna organisationen.

– Alltför länge har småföretagen hamnat i skymundan i svensk politik. Samtidigt som deras betydelse är enorm, saknar de fortfarande en tydlig röst i regeringen, uppger Företagarförbundet.

Ny minister behövs

Organisationen går nu ut med ett förslag.

Sverige behöver inrätta en ny ministerpost med särskilt fokus på småföretagarna.

– På första maj måste vi tala för alla som arbetar, bygger och bär upp det här landet. Då måste vi också ge småföretagen den politiska röst de förtjänar, uppger Företagarförbundet.

– Sverige behöver en småföretagarminister.

Läs också: Skatt sänks i morgon fredag – detta gäller

Tyngre tillvaro

Småföretagare finns överallt. Från frisören, transportören och butiksägaren till byggaren och bilmekanikern.

Samtidigt som de skapar arbetstillfällen och skatteintäkter så blir tillvaron allt svårare för företagarna, menar organisationen.

Fler regleringar och mer administration leder till svårigheter.

Tillsammans med växande kostnader skapar det en tuff mix.

– Just därför räcker det inte att tala allmänt om tillväxt och företagande. Vi behöver en småföretagarminister som varje dag driver frågan om rimligare villkor, mindre krångel och bättre förutsättningar att anställa och växa, uppger Företagarförbundet.

– Därför är en småföretagarminister inte en särfråga. Det är en rättvisefråga. Det är en arbetsmarknadsfråga. Det är en fråga om hela Sveriges utveckling.

Läs mer: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen