Ange "Ekonomibladet" som byline

Swedbank skär ner

2026 04 29

Swedbank ska minska antalet tjänster.

På onsdagsmorgonen har storbanken släppt sin rapport för det första kvartalet.

Intäkterna minskade jämfört med föregående kvartal och landade på 17 073 mkr.

Samtidigt ger Swedbank besked om att de framöver kommer att minska antalet tjänster rejält.

Antalet heltidstjänster kommer att minska från dagens cirka 17 350 till omkring 16 800 vid utgången av 2027. 

Swedbank skär ner

Det är alltså 550 tjänster som ska bort från storbanken.

Omorganisationen kostar pengar kortsiktigt – men i längden så hoppas Swedbank att det kommer att leda till lägre årliga kostnader.

– Bankens bedömning är att detta minskar de årliga kostnaderna från slutet av 2028 med cirka 1 mdkr.

Swedbanks tro på ekonomin

I rapporten delar Swedbank även hur de tror att den svenska ekonomin kommer att gå framöver.

Storbanken understryker först och främst att osäkerheten i omvärlden ökade i kvartalet.

– Den globala ekonomin möter återigen motgångar med en tilltagande geopolitisk oro och stigande energipriser. IMF reviderade i sin senaste rapport ner tillväxten för den globala ekonomin, framhåller Swedbank.

– Samtidigt varnar man för att effekterna på världsekonomin kan bli värre om konflikten i Mellanöstern blir långvarig. 

Läs mer: Tre nya bilmärken till Sverige

Två procent

Swedbanks ekonomer bedömer att svensk tillväxt blir omkring 2 procent 2026. 

Samma bedömning görs för Estland och Lettland – medan Litauens ekonomi bedöms växa med runt 3 procent även under 2026. 

Finns utmaningar

Världsekonomin hotas just nu av högre energipriser samt potentiella problem i försörjningskedjorna med anledning av kriget i Mellanöstern.

Det finns i nuläget inga tecken på att Iran och USA kommer att nå något fredsavtal inom kort.

Snarare pekar uppgifter på att Donald Trump lutar åt att förlänga den rådande blockad mot iranska fartyg i Hormuz-sundet.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

11 september 2026

Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

2026 09 11

Måndag är sista chansen att betala kvarskatt för alla som fick besked i juni.

I juni fick 2,6 miljoner personer besked om att de fick dela på över 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring.

Samtidigt fick 700 000 personer besked om kvarskatt.

Tillsammans ska dessa personer ha betalat Skatteverket 16,3 miljarder kronor senast på måndag.

Om du inte betalar 

Den som inte betalar kvarskatten i tid har ränta att vänta.

– Det är viktigt att du betalar din kvarskatt i tid, bland annat för att slippa betala hög kostnadsränta, förklarar Skatteverket.

Den som efter förfallodagen har ett underskott på sitt skattekonto på 100 kronor eller mer får en betalningsuppmaning från Skatteverket.

Då blir det Kronofogden 

Den som har ett underskott på mer än 2 000 kronor får ett betalningskrav från Skatteverket.

– Om du har fått ett betalningskrav från Skatteverket och fortfarande har ett underskott på ditt skattekonto på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnar vi skulden till Kronofogden, fortsätter myndigheten.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

Detta gäller

Så här ser det ut för de som har fått slutskattebesked, och som ska betala kvarskatt:

- Besked i april: Betala senast den 13 juli

- Besked i juni: Betala senast den 14 september – nu på måndag

- Besked i augusti: Betala senast den 12 november

- Besked i december: Betala senast den 12 mars 2027

Så undviker du kvarskatt

Den som regelbundet får kvarskatt och inte vill ha det kan be sin arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt. 

– Är du osäker på om det finns risk för kvarskatt kan du använda vår beräkningstjänst Räkna ut din skatt, fortsätter myndigheten.

– I tjänsten kan du få hjälp med att räkna ut om du får skatt att betala eller att få tillbaka. Tänk på att fylla i alla uppgifter som är aktuella för dig så att du får rätt beräkning av din skatt. 

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

9 september 2026

Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Drönarvarningar ljuder i en hel rysk region.

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0 

Text: Redaktionen