Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

2026 04 27

Det är fortsatt tufft på arbetsmarknaden.

Men det finns alltjämt vissa yrken där efterfrågan på ny personal fortfarande är hög.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation – har listat en rad yrken där det behövs mer personal.

Ett av dessa yrken är arbetsterapeut – där medianlönen tio år efter examen ligger på 39 300 kronor.

Behövs mer personal

Enligt Saco råder “liten konkurrens” om jobbet som arbetsterapeut såväl idag som de kommande fem åren.

Efterfrågan ökar just nu mer än tillgången, “vilket gör arbetsterapeuter till en eftertraktad yrkesgrupp på arbetsmarknaden”.

De flesta arbetsterapeuter får enligt Saco jobb snabbt efter examen.

– Nyexaminerade arbetsterapeuter har inte bara goda möjligheter att få ett jobb, utan ett jobb de verkligen vill ha och med en bra lön, menas det.

Höga ingångslöner

Eftersom det just nu är hög efterfrågan på arbetsterapeuter är ingångslönerna för nyexaminerade arbetsterapeuter just nu på många håll högre än de varit tidigare.

– Det beror främst på att vi har en åldrande befolkning som skapar ett ökat behov av förebyggande och rehabiliterande insatser. Det finns även ett större hälsofokus i samhället och en befolkningstillväxt.

Läs mer: Ica stoppar skinka – ”Lämna tillbaka till butiken”

Utbildning krävs

Arbetsterapeuter har en akademisk grundutbildning på tre år och utbildningen består av olika ämnen i arbetsterapi, medicin och samhälls- och beteendevetenskap.

Utbildningen leder både till arbetsterapeutexamen och kandidatexamen. 

Efter examen ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen.

Så fungerar jobbet

Arbetsterapeuter kan ge stöd åt personer som har svårigheter att klara hushållssysslor, skola, arbete eller sociala relationer, eller som saknar en meningsfull fritid.

– Arbetsterapeuten gör först en analys för att identifiera vilket stödbehov personen har, förklarar Saco.

– Sedan genomför och utvärderar arbetsterapeuten insatserna tillsammans med personen.

Foto: Resume Genius

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen