Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

2026 04 27

Det är fortsatt tufft på arbetsmarknaden.

Men det finns alltjämt vissa yrken där efterfrågan på ny personal fortfarande är hög.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation – har listat en rad yrken där det behövs mer personal.

Ett av dessa yrken är arbetsterapeut – där medianlönen tio år efter examen ligger på 39 300 kronor.

Behövs mer personal

Enligt Saco råder “liten konkurrens” om jobbet som arbetsterapeut såväl idag som de kommande fem åren.

Efterfrågan ökar just nu mer än tillgången, “vilket gör arbetsterapeuter till en eftertraktad yrkesgrupp på arbetsmarknaden”.

De flesta arbetsterapeuter får enligt Saco jobb snabbt efter examen.

– Nyexaminerade arbetsterapeuter har inte bara goda möjligheter att få ett jobb, utan ett jobb de verkligen vill ha och med en bra lön, menas det.

Höga ingångslöner

Eftersom det just nu är hög efterfrågan på arbetsterapeuter är ingångslönerna för nyexaminerade arbetsterapeuter just nu på många håll högre än de varit tidigare.

– Det beror främst på att vi har en åldrande befolkning som skapar ett ökat behov av förebyggande och rehabiliterande insatser. Det finns även ett större hälsofokus i samhället och en befolkningstillväxt.

Läs mer: Ica stoppar skinka – ”Lämna tillbaka till butiken”

Utbildning krävs

Arbetsterapeuter har en akademisk grundutbildning på tre år och utbildningen består av olika ämnen i arbetsterapi, medicin och samhälls- och beteendevetenskap.

Utbildningen leder både till arbetsterapeutexamen och kandidatexamen.

Efter examen ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen.

Så fungerar jobbet

Arbetsterapeuter kan ge stöd åt personer som har svårigheter att klara hushållssysslor, skola, arbete eller sociala relationer, eller som saknar en meningsfull fritid.

– Arbetsterapeuten gör först en analys för att identifiera vilket stödbehov personen har, förklarar Saco.

– Sedan genomför och utvärderar arbetsterapeuten insatserna tillsammans med personen.

Foto: Resume Genius

Text: Redaktionen

Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

2026 07 28

MAGA-profilen Laura Loomer har helvänt gällande Ukraina.

Loomer är en mångårig anhängare till Donald Trump.

Den konservativa MAGA-profilen har tidigare tydligt varit emot USA-stöd till Ukraina och spridit Kreml-vänliga narrativ.

Men nu har hon helvänt – Loomer uppmanar nu USA att skicka viktigt stöd till det krigshärjade landet, rapporterar Kyiv Post.

Loomer helvänder

Loomer har varit på besök i Kyjiv och intervjuat Volodymyr Zelenskyj.

Hon har tillbringat flera kvällar under flyglarm och sökt skydd på grund av ryska ballistiska robotattacker.

– Det är dags för USA att ge Ukraina tillgång till Patriot-robotar, säger hon nu.

“Trodde aldrig”

Loomer menar vidare att stöd till Ukraina också skyddar amerikanska intressen.

Hon säger själv att hon aldrig hade trott att hon skulle vända på det här sättet.

– Jag hoppas att Ukraina får Patriot-robotar. Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men jag tror verkligen att det är akut och nödvändigt.

Läs mer: Putin kommer snart mobilisera hundratusentals

“Rysk propaganda”

Under intervjun med Zelenskyj erkände Loomer att hon fallit för rysk propaganda.

Hon sade också att hon ångrar att hon spridit Kreml-vänliga narrativ på sociala medier, och hyllade Ukrainas drönarförmågor, uppger CNN.

En källa från Kyjiv säger att Zelenskyjs team är glada över vändningen.

Ville inte svara

De är nu optimistiska om att hon nu kan bli en inflytelserik röst för Ukraina, med tanke på hennes trovärdighet hos presidenten och många av hans anhängare.

Under intervjun berömde Zelenskyj Trump och var öppen för Loomers förslag på hur han kan vinna över MAGA-rörelsen.

Zelenskyj vägrade dock att svara på vem han tyckte var bäst av president Joe Biden och den nuvarande presidenten Donald Trump.

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

2026 07 28

Ryssland kan införa undantagstillstånd med långtgående konsekvenser.

Vladimir Putin uppges överväga en ny, extrem åtgärd i Ryssland.

Ett undantagstillstånd kan införas i hela landet, enligt ryska tjänstemän.

Extrem åtgärd planeras

Efter valet till statsduman i höst kan undantagstillstånd i form av särskilda krigslagar införas i Ryssland, rapporterar RBC-Ukraine.

Flera ryska tjänstemän och myndighetskällor uppger att ett sådant undantagstillstånd kan införas, enligt det ryska mediet Vyorstka.

Krigslagar kan införas genom ett presidentdekret från Putin, där datum för undantagstillståndets inledning preciseras.

Politiska strateger nära Kreml menar att scenariot stöds av ”vissa säkerhetstjänstemän som länge har trott att det är dags att sluta vara blygsamma”, enligt tidningen.

– En utlösande faktor kan vara ett misslyckande vid fronten eller vid rekrytering till armén, säger en av strategerna.

Om krigstillståndet blir verklighet så kan det leda till mycket allvarliga restriktioner.

En lång rad restriktioner

Krigslagarna skulle innebära att Kremls redan starka kontroll över det ryska samhället hårdnar ytterligare.

Det kan bland annat handla om frysning av partiers och offentliga organisationers verksamhet, förbud för massamlingar, inställda val, total censur, samt utegångsförbud och liknande restriktioner gällande medborgarnas rörelsefrihet.

Ett undantagstillstånd kan dessutom innebära att myndigheter får rätt att mobilisera civila och deras egendom i försvarssyfte, enligt tidningen.

Ett skäl till att man överväger att införa dessa krigslagar är att Rysslands situation idag anses mycket allvarlig, och inom den ryska makteliten anser många att ett undantagstillstånd är nödvändigt för att stabilisera situationen.

Militär censur redan idag

Det är i dagsläget dock inte säkert att krigslagarna införs, eftersom Putin och Kreml även ser nackdelar och därför inte har fattat ett slutgiltigt beslut ännu.

Redan idag finns dock vissa särskilda krigstillståndsåtgärder på plats i Ryssland.

– Ett exempel är militär censur, där publicering av information som motsäger försvarsministeriets officiella ståndpunkt kan leda till straffrättsliga påföljder för mediearbetare och förlust av licens för mediekanalerna själva, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen