12 ryska FSB-agenter döda

2026 04 24

Ryska FSB-agenter har dödats i en drönarattack.

De ukrainska drönarattackerna fortsätter.

Tidigare i dag kom besked om att en stor rysk oljepumpstation satts i lågor.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu har 12 ryska FSB-agenter dödats i en ukrainsk drönarattack, rapporterar Kyiv Independent.

FSB-agenter döda

Ukrainska drönare har slagit till mot en kommandocentral tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB i det ockuperade Donetsk.

Attacken dödade 12 FSB-agenter och skadade ytterligare 15.

Detta enligt Robert "Madyar" Brovdi, befälhavare för styrkorna för obemannade system.

Egentillverkade drönare

De ukrainska styrkorna använde FP-2-drönare tillverkade av det ukrainska försvarsföretaget Fire Point.

Dessa är designade för anfall på medellångt avstånd och har en nyttolast på 60 till 100 kilogram.

Kommandocentralen som träffades ansvarade för sabotageverksamhet, uppbyggnad av underrättelsenätverk, rekrytering, utförande av terroristattacker och mordbränder, samt koordinering av ryska ombudsstyrkor, enligt Brovdi.

Läs mer: Europas rikaste man varnar för ”världskatastrof”

EU redo igen

Samtidigt har EU kommit överens om att införa det 20:e sanktionspaketet mot Ryssland.

Men redan nu arbetar unionen med det 21:a sanktionspaketet, rapporterar RBC Ukraine.

– Vi är inte färdiga, säger Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

“Måste stängas av”

Det är i nuläget oklart vad det 21:a sanktionspaketet kommer att innehålla.

Tidigare har EU dock riktat in sig på bland annat banksektorn och oljesektorn.

– Ryssland finansierar sin aggression genom energi, säger Tsahkna.

– De kranarna måste stängas av helt, inklusive ett fullständigt förbud mot sjöfartstjänster för deras olja. Vi kommer att intensifiera trycket tills Ryssland avslutar sitt krig och återvänder till sina gränser.

Läs mer: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Foto: By RIA Novosti archive, image #835340 / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Glädjande besked för Sveriges ekonomi

2026 10 27

Framtidsutsikterna ser i viss mån bättre ut för svenska företag.

Under de senaste åren har många företag tvingats till konkurs i Sverige. Det har också slagit mot nyföretagandet.

– Sverige har aldrig haft fler bolag som gått i konkurs, sade Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, efter ett tufft 2024, enligt TN.

Vänder

Under 2026 har trenden påbörjat en vändning. På en nationell nivå har antalet konkurser bland svenska bolag minskat med 5,6 procent under årets första nio månader, i jämförelse med 2025. Dessutom har konkursrisken minskat i 17 av 21 län det senaste året, enligt en färsk ny analys från data- och analysföretaget Dun & Bradstreet.

– Det är positivt att konkursrisken minskar i så stora delar av landet, men utvecklingen är långt ifrån lika ljus överallt, säger Henrik Hargéus, affärsdataanalytiker på företaget, i ett uttalande.

– Det blir särskilt intressant att följa storstadslänen och se om den positiva trenden fortsätter, då storstadslänen ofta brukar ligga tidigt i både upp- och nedgångar.

Två län pekas ut

Några län går emot den positiva trenden, där Västerbotten och Gävleborg är de där konkursrisken ökar mest.

Bland de 17 län där risken minskar sticker Uppsala och Gotland ut. I Uppsala har den största förbättringen skett, med en minskning på 29,9 procent i konkursrisk. På Gotland har konkursrisken minskat med 25,4 procent.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Ökad press

Samtidigt som den övergripande positiva trenden gällande konkursrisken är ett glädjande besked, visar en annan siffra att pressen samtidigt växer på företagen. Antalet bolag med betalningsanmärkningar har ökat i 17 av 19 branscher det senaste året, enligt Dun & Bradstreets analys.

– I september ökar andelen företag med betalningsanmärkningar. Det behöver inte betyda att utvecklingen kommer fortsätta åt samma håll, men det är en signal om att den ekonomiska pressen finns kvar, säger Henrik Hargéus.

– Samtidigt har oron i omvärlden knappast minskat och vi kan få se räntehöjningar och högre energipriser under fjärde kvartalet. Det kommer att påverka en mängd olika branscher.

Läs också: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: iXimus

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

2026 10 27

Många svenska hushåll kan få ersättning.

Stormen Boelo drog i helgen in över Sverige.

Hushåll som drabbats av långvariga strömavbrott kan nu ha tusenlappar att hämta i ersättning från sitt elnätsföretag.

Minst 1 200 kronor

Stormen Boelo drog in över Sverige under söndagen med regn och kraftiga vindbyar, vilket ökade risken för att träd skulle falla över elledningar.

Inför ovädret förstärkte Ellevio sin beredskap. Vindvarningar gällde även under måndagen i vissa områden.

– Vi har förstärkt beredskapen hos våra entreprenörer med extra resurser och förberett maskiner och utrustning för att snabbt kunna åtgärda eventuella skador, sade E.ons regionchef Peter Hjalmar i ett uttalande inför stormen.

För hushåll som blir utan el finns det möjlighet att få ekonomisk ersättning. Enligt Energimarknadsinspektionen, Ei, har elkunder normalt rätt till avbrottsersättning om strömmen varit borta i minst tolv timmar i följd.

Under 2026 är den lägsta ersättningen 1 200 kronor för ett avbrott som varar mellan tolv och 24 timmar.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Så mycket kan du få

Ju längre strömavbrottet pågår, desto högre kan ersättningen bli.

Vid ett avbrott på mellan 24 och 48 timmar är den lägsta ersättningen 2 400 kronor. Pågår avbrottet i mellan 48 och 72 timmar höjs beloppet till minst 3 600 kronor.

Om strömmen är borta i mellan 72 och 96 timmar ligger den lägsta ersättningen på 4 800 kronor.

Beloppen är minimigränser. Den faktiska ersättningen beräknas utifrån din beräknade årliga elnätskostnad och kan därför bli högre.

Det finns samtidigt ett tak: ersättningen får som mest motsvara 300 procent av den beräknade årliga elnätskostnaden. Undantag kan också påverka rätten till ersättning.

Behöver inte ansöka

Det är vanligtvis inte nödvändigt att själv skicka in en ansökan för att få pengarna.

Enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå ska elnätsföretaget betala ut avbrottsersättningen automatiskt inom sex månader.

Det är företaget som ansvarar för elledningarna till din bostad som ska hantera utbetalningen – och det behöver inte vara samma företag som du köper elen av.

Det finns dock undantag. Ersättning kan exempelvis utebli vid vissa hinder utanför elnätsföretagets kontroll eller vid avbrott som görs av elsäkerhetsskäl.

Om du inte får någon ersättning bör du kontakta ditt elnätsföretag.

– För att få ersättning måste du göra anspråk inom 2 år, meddelar Energimarknadsinspektionen.

Läs också: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: M Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen