29 maj 2026

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen

3 september 2026

”Jag vill ha det tillbaka” – Trump dundrar mot Europa

2026 09 03

Donald Trump kräver Europa på “hundratals miljarder dollar”.

Under Joe Bidens presidentskap skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina för att hjälpa Kyjiv efter den ryska invasionen.

När Donald Trump tog över i Vita huset upphörde stödet – istället har europeiska länder fått köpa amerikanskt militärt materiel som sedan skickas till Ukraina.

Nu menar Trump att han kommer att kräva tillbaka de “hundratals miljarder dollar” i värde som USA skickade under Biden-administrationen.

Kräver pengar

Donald Trump inleder sitt meddelande med att hävda att Joe Biden skickade mer vapen till Ukraina än vad Trump-administrationen har använt mot Iran.

Sedan kräver han Europa på pengar.

– Hundratals miljarder dollar gavs till Ukraina och Nato, utan kostnad, som Europa skulle ha betalat för — om de bara hade blivit tillfrågade, men vi kommer att kräva de pengarna, om än något för sent!

Slår tillbaka

Den amerikanska presidenten passar samtidigt på att slå tillbaka mot uppgifter som cirkulerat om att USA:s vapenlager börjar sina på grund av det utdragna kriget i Mellanöstern.

– För det landsförrädiska avskum som vägrar att korrekt rapportera om vår militära operation i Iran, har vi i princip obegränsade mängder ammunition av mellan- till högsta kvalitet, långt mer än vi någonsin skulle kunna använda för detta eller något annat krig.

Läs mer: Sverige gör jätteaffär med USA

Inget slut i sikte

USA:s krig mot Iran inleddes den 28 februari, och fortfarande finns inget slut i sikte.

Parterna står mycket långt ifrån varandra när det kommer till vad som ska finnas med i ett eventuellt fredsavtal.

Det viktiga Hormuzsundet är en av de saker som USA och Iran inte lyckats komma överens om.

Vill ändra namn

Både Trump och Iran hävdar full kontroll över Hormuzsundet.

Samtidigt har den amerikanska presidenten föreslagit att sundet ska ändra namn – från Hormuzsundet till Trumpsundet, rapporterar CNBC.

Läs mer: Natojätte stänger luftrummet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

4 september 2026

Ukraina ska ta hämnd – snart smäller det

2026 09 04

Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ukraina förbereder en hämndattack.

På fredagen har Ryssland riktat en unik attack mot Ukraina.

Ryssarna har attackerat huvudkontoret för Ukrainas säkerhetstjänst SBU mittemot Sofiakatedralen i centrala Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Nu ger landets president Volodymyr Zelenskyj besked om att en hämndattack är nära förestående.

Flera skadade

Det var tidigare på fredagen som en rysk drönare flög in i SBU:s högkvarter i Ukrainas huvudstad.

Åtminstone tolv personer har skadats i samband med attacken.

Enligt Volodymyr Zelenskyj var måltavlan för drönarattacken SBU-chefen Oleksandr Poklad.

Poklad ska dock inte ha skadats.

Ska ta hämnd

Nu ger Zelenskyj besked om att Ukraina ska ta hämnd.

Det är bara en tidsfråga innan det smäller i Ryssland.

– Geografin för vårt svar har fastställts. Tidpunkten kommer att väljas för att säkerställa resultatet, framhåller den ukrainske presidenten på X.

Läs mer: Mardrömssiffror för Putin – 1 000 stopp på en månad

“Som speglar attacken”

Zelenskyj förklarar vidare att han gett Poklad i uppdrag att planera hämndattacken.

– Jag har gett Poklad i uppdrag att ge ryssarna ett lämpligt, kännbart svar och, om möjligt, ett som speglar denna attack när allt är klart. Vår militär kommer att stödja detta svar.

Uppmanar Europa

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha uppmanar det krigshärjade landets allierade att agera efter den ryska attacken.

Han menar att det rör sig om en eskalering – och att mer press nu måste sättas på Kreml.

– Moskva genomförde denna attack under en förnyad fredsoffensiv – vilket blottlägger dess sanna motstånd mot diplomati, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Det närbelägna världsarvet UNESCO – Sofiakatedralen – utsattes också för fara. Vi uppmanar också UNESCO att reagera beslutsamt och öka sina insatser för att skydda hotat kulturarv i Ukraina. 

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen