Detta i en omfattande amerikansk militärövning tillsammans med flera allierade länder.

Övningen ses som en del av en växande militär närvaro i Indo-Stillahavsregionen, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordstora övningar

USA har inlett sina största gemensamma militärövningar någonsin med Filippinerna.

Över 17 000 soldater deltar i sjöoperationer och skarpa skjutövningar tillsammans med bland andra Japan, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Frankrike.

Övningarna, som går under namnet Balikatan, har vuxit kraftigt i omfattning och ses som ett viktigt led i USA:s strategi i regionen.

– Oavsett vilka utmaningar som finns på andra håll i världen förblir USA:s fokus på Indo-Stillahavsregionen och vårt orubbliga engagemang för Filippinerna oförändrat, säger generallöjtnant Christian Wortman, enligt RBC Ukraine.

Det understryker Washingtons uppfattning att en militär närvaro i Indo-Stillahavsregionen är avgörande för att motverka Kina, samtidigt som kriget i Mellanöstern pågår, uppger Bloomberg.

Växande spänningar med Kina

Övningarna genomförs samtidigt som spänningarna mellan Kina och flera västländer ökar.

Bara en dag innan övningarna inleddes skickade Kina krigsfartyg till västra Stilla havet för egna militära manövrer.

Enligt rapporteringen från regionen har även Japan för första gången deltagit i Balikatan-övningarna, ledda av USA.

Japans försvarsminister Shinjiro Koizumi förväntas också observera de fartygssänkande övningarna nästa månad.

Stärkta allianser

Kina och Filippinerna är samtidigt i konflikt om områden i Sydkinesiska havet, där situationen enligt uppgifter nyligen har förvärrats ytterligare, rapporterar Bloomberg.

Filippinernas president Ferdinand Marcos Jr. har under senare tid stärkt landets försvarsrelationer med USA och även ingått nya avtal med bland annat Frankrike, Kanada och Nya Zeeland.

Det sydostasiatiska landets väpnade styrkor betonar dock att övningarna inte bygger på någon geopolitisk rivalitet.

– Fler och fler nationer arbetar mot ett gemensamt mål, nämligen att upprätthålla ett fritt och öppet Indo-Stilla havet, säger den filippinska militärens talesperson, överste Francel Margareth Padilla.

Foto: O Ivanov

Text: Redaktionen

Ukraina har tagit ett stort kliv framåt i kriget med Ryssland.

För första gången någonsin har de lyckats skjuta ned ett drönarmål från en sjöbaserad plattform, rapporterar Kyiv Independent.

Historisk nedskjutning

Ett ryskt Shahed-drönarmål har skjutits ner av den ukrainska militären på ett helt nytt sätt.

Aldrig någonsin tidigare har Ukrainas försvar, med hjälp av en interceptor-drönare lyckats avfyra och skjuta ned ett Shahed-drönarmål från en obemannad sjöplattform, uppger militären.

Den ukrainska militären uppger att landets obemannade styrkor ligger bakom operationen.

– Den första insatsen genomfördes av enheten för obemannade marina system inom 412:e SBS ”Nemesis”. En liknande nybildad enhet håller även på att utvecklas inom 414:e SBS-brigaden, skriver drönarbefälhavaren Robert "Madyar" Brovdi i ett inlägg på Facebook.

Viktigt steg

Enligt enheten markerar händelsen ett viktigt steg i utvecklingen av Ukrainas militära teknik.

– Detta är en ny nivå av integration mellan marina och flygburna obemannade förmågor, uppger Nemesis-brigaden, på Telegram.

Utvecklingen beskrivs av brigaden som ett sätt att stärka försvaret mot ryska luftattacker och ge ukrainska städer ett extra skyddslager.

Massanvändning av drönare

Ukrainas drönarkrigsföring har intensifierats under kriget.

Landets högste drönarbefälhavare Robert ”Madyar” Brovdi uppger att effekten redan är betydande.

– Under perioden 1–19 april har SBS-gruppens piloter och markbesättningar förstört 4 465 fientliga luftmål (spaningsdrönare, kamikazedrönare, återanvändbara attackdrönare och kringflygande ammunition), skriver Brovdi.

Av dessa ska 671 ha varit Shahed-drönare eller liknande vapensystem.

Moskva har i stor omfattning använt Shahed-typens drönare i massattacker mot ukrainska städer sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Detta har orsakat omfattande skador och lett till civila dödsfall, vilket i sin tur har fått Kyiv att utveckla nya motåtgärder, bland annat interceptor-drönare och integrerade luftförsvarssystem.

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen