3 april 2026

Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

2026 04 03

En dold regel kan försvåra renoveringar.

Åtta av tio har inte koll på en ny regel som kom i samband med de nya bolånereglerna.

De nya bolånereglerna ska hjälpa förstagångsköpare – men innebär också att lån till renoveringar kan begränsas kraftigt, rapporterar Placera.

Mindre uppmärksammad förändring

Den 1 april trädde flera nya bolåneregler i kraft.

Mest uppmärksamhet har riktats mot det höjda bolånetaket, där förstagångsköpare nu kan låna upp till 90 procent av bostadens värde.

Men i skymundan införs också en förändring som påverkar möjligheten att ta tilläggslån.

Taket sänks till 80 procent av bostadens värde – och samtidigt införs en tröghetsregel som begränsar hur ofta en bostad får omvärderas.

SBAB märkte av en tydlig ökning av kunder som ansökte om tilläggslån inför att de nya reglerna började gälla vid månadsskiftet.

– Det kom som ett brev på posten. Om man inför en ny regel ett visst datum, då tänker många att man får passa på att låna mer före, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till DI.

Låst i fem år

Den nya regeln innebär att om en bostadsägare redan har gjort en omvärdering för att ta ett tilläggslån – till exempel för att renovera kök eller badrum – så dröjer det minst fem år innan nästa värdering kan göras i syfte att låna mer.

Det kan få stora konsekvenser.

Har du redan utnyttjat möjligheten att höja ditt lån för en renovering, är dörren i praktiken stängd under flera år – oavsett vad som händer därefter.

– Har du hög belåningsgrad, inga sparade pengar och behöver låna till en renovering, då kan det bli problem om du slår i taket, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Bostadsrätterna, till Placera.

Problem vid oväntade händelser

Konsekvenserna blir särskilt tydliga vid oförutsedda problem i hemmet.

En läckande takpanna, en trasig värmepump eller fuktskador i badrummet är inget som kan vänta.

Men med den nya regeln kan hushåll stå utan möjlighet att låna mer – trots att bostaden i praktiken kan ha ökat i värde eller att behovet är akut.

Det innebär att många tvingas hitta andra lösningar – ofta dyrare eller mer riskfyllda.

– Det sista man vill se är att människor tar blancolån. Men det kan bli en sådan lösning i vissa situationer, säger hon.

Foto: J Hearn

Text: Redaktionen

2 okt 26

Europas största oljelager i lågor

2026 10 02

Ett massivt oljelager brinner.

Kraftiga explosioner har rapporterats i den ryska staden Samara.

Där ska Europas största oljelager ha drabbats av en omfattande brand, rapporterar RBC Ukraine.

Explosioner under natten

Flera explosioner hördes i Samara-regionen under morgonen från lokalbor. 

– Enligt bilder från läsare som har analyserats av OSINT-experter från ASTRA brinner den linjära produktions- och distributionsstationen med samma namn utanför Samara, uppger Astra.

Anläggningen Samara Linear Production and Dispatching Station, LPDS ingår i det ryska oljeledningssystemet Transneft och beskrivs som Europas största så kallade tankfarm – ett område där stora mängder olja lagras.

– Myndigheterna i Samara har inte officiellt kommenterat branden vid anläggningen. Tidigare rapporterades dock explosioner i staden, där en särskilt kraftig explosion uppges ha hörts omkring klockan 06.30, skriver Astra på Telegram.

Astra har kommit fram till att anläggningen kan ha varit målet genom en analys av satellitbilder. Videoklipp har samtidigt spridits på nätet och uppges visa en brand vid stationen.

En av Rysslands största

Samara LPDS sträcker sig över mer än 216 hektar. På området finns 71 oljetankar med en sammanlagd kapacitet på mer än 1,6 miljoner kubikmeter olja.

Här finns även två pumpstationer, Samara-1 och Samara-2, samt en separat anläggning för att blanda olja.

Fyra större oljeledningar möts vid anläggningen. Olja transporteras bland annat dit från västra Sibirien, Tatarstan, Orenburg och Kazakstan.

Flera attacker

Samaras borgmästare Ivan Noskov uppgav under morgonen att den allmänna marktrafiken hade stoppats, medan tunnelbanan användes som skyddsrum.

Senare meddelade borgmästaren att kollektivtrafiken hade återupptagits efter att robotattackhotet hade hävts. Samtidigt kvarstår drönarhotet mot staden.

Även i Volgograd rapporterades explosioner under natten. Invånare uppgav att drönare flög över staden samtidigt som ett kraftigt sken från en brand syntes i området kring ett oljeraffinaderi och den kemiska fabriken Kaustik.

Rysslands försvarsdepartement uppgav att landets luftförsvar mellan klockan 20.00 Moskvatid den 1 oktober och 08.00 den 2 oktober ska ha upptäckt, avlyssnat eller förstört 646 ukrainska drönare av flygplanstyp.

Enligt departementet upptäcktes drönarna över Belgorod, Brjansk, Kursk, Voronezj, Kaluga, Tula, Orjol, Rostov, Saratov, Volgograd, Uljanovsk, Samara och Astrachan, samt över Krym och Svarta havet och Azovska sjön.

LÄS MER: Omtalad skattesänkning kan bli kvar – expert tror inte på höjning

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

2 okt 26

Stormakt blandar sig i Ukrainakriget – för första gången

2026 10 02

En av världens stormakter erbjuder sig att medla i Ukrainakriget.

Indien erbjuder för första gången att ta en aktiv roll i försöken att få till fred i Ukrainakriget.

Landets erbjudande är ett av fyra internationella förslag på möjliga vapenvilor, rapporterar United24 media.

Indien vill medla

Ukrainas utrikesminister meddelar att det just nu finns fyra internationella förslag på bordet kring möjliga vapenvilor.

– Vi har fyra förslag. Det bredaste är Indiens förslag. För första gången har Indien erbjudit sig att spela en roll, säger Sybiha till journalister.

Det innebär att Indien nu signalerar en vilja att ta en mer aktiv diplomatisk roll i försöken att få slut på kriget.

Fyra förslag på vapenvila

De fyra initiativen kommer från Indien, USA, Turkiet och Egypten.

Förutom Indiens förslag har även Turkiet och Egypten lagt fram förslag om en vapenvila kopplad till spannmål och livsmedelstransporter i Svarta havet.

Frågan är särskilt viktig för Egypten, som enligt Sybiha är beroende av ukrainskt spannmål för omkring en tredjedel av sin försörjning.

USA:s förslag gäller i stället en vapenvila kring attacker mot energiinfrastruktur. Den frågan har tidigare diskuterats mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump.

Ukraina har samtidigt presenterat sitt eget förslag för de internationella partnerna.

Sybiha säger att Ukraina är berett att gå med på både en energivapenvila och en vapenvila i Svarta havet, men att de måste ingå i samma överenskommelse.

En energivapenvila skulle enligt honom innebära ett fullständigt stopp för attacker mot energianläggningar, inklusive hamninfrastruktur.

Ukraina har dessutom uttryckt beredskap för en ovillkorlig vapenvila längs frontlinjen. En sådan vapenvila skulle kunna bli ett resultat av ett framtida möte mellan Zelenskyj och Rysslands Vladimir Putin.

Indien närmar sig Ukraina

Indiens nya initiativ kommer efter att landets utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar besökte Kyiv i början av september.

Det var första gången en indisk utrikesminister genomförde ett separat bilateralt besök i Ukraina. Under mötet diskuterades bland annat fredsprocessen, säkerheten i Svarta havet och global livsmedelssäkerhet.

– Att blockera viktiga transportvägar för ukrainska livsmedel hotar att orsaka svält och kris för miljontals människor världen över. Vi är tacksamma för Indien för landets uppmärksamhet och gemensamma insatser för att lösa problemet, sade Sybiha, under mötet.

Indien har samtidigt nära relationer med Ryssland, vilket gör landets erbjudande om en aktiv roll i fredsarbetet betydelsefullt ur ett diplomatiskt perspektiv.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen