Nato viker sig för Trumps krav

2026 03 26

Natoländerna gör som Trump vill.

Donald Trump har ställt stenhårda krav på Natos medlemsländer sedan han tillträdde som president.

Nu visar nya siffror att länderna uppfyller Trumps krav.

”Inte möjligt utan Trump”

Försvarsutgifterna i Nato ökade med hela 20 procent förra året, enligt en ny rapport från försvarsalliansen.

Alla 32 medlemsländer nådde målet om att lägga 2 procent av BNP på försvaret under 2025.

Detta efter att Trump satt hård press på länderna att ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Medlemsländerna har också gått med på Trumps krav om att försvarsutgifterna ska höjas till 5 procent av BNP till 2035.

– Utan den nuvarande presidenten i USA tror jag inte att vi någonsin hade nått det här åtagandet att lägga fem procent av BNP på försvar, säger Natochefen Mark Rutte, rapporterar The Guardian.

”Inget utrymme för självgodhet”

Natoländerna lade totalt 1,4 biljoner dollar på försvarsutgifter under 2025, enligt Natos rapport.

– Detta visar att Nato-allierade erkänner vår förändrade säkerhetsmiljö och behovet av att uppfylla våra gemensamma åtaganden, skriver Natochefen Mark Rutte i rapporten, enligt Politico.

– Jag förväntar mig att Nato-toppmötet i Ankara i juli bygger vidare på våra framgångar under 2025, tillägger Rutte, som understryker att försvarssatsningen är nödvändig med tanke på världsläget.

– Det finns inget utrymme för självgodhet och ingen tid att förlora, menar Natochefen.

Det är dock stora skillnader mellan Natoländerna när det gäller hur mycket man satsar på försvaret, rapporterar tidningen.

Mindre kostsamt för USA

De länder som spenderade minst andel av BNP på försvaret var Spanien, Portugal, Albanien, Belgien och Kanada, som alla landade på 2 procent, alltså exakt på målet.

Polen är det land som lägger störst andel av BNP på försvaret, närmare bestämt 4,3 procent.

Även länder som Litauen, Lettland, Estland och Danmark hamnade långt över 3 procent, enligt tidningen.

USA:s andel av Natos totala försvarsutgifter minskade från 64 till 59 procent under 2025, vilket kan ses som en stor framgång för Donald Trump.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön.

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen