Nato viker sig för Trumps krav

2026 03 26

Donald Trump har ställt stenhårda krav på Natos medlemsländer sedan han tillträdde som president.

Nu visar nya siffror att länderna uppfyller Trumps krav.

”Inte möjligt utan Trump”

Försvarsutgifterna i Nato ökade med hela 20 procent förra året, enligt en ny rapport från försvarsalliansen.

Alla 32 medlemsländer nådde målet om att lägga 2 procent av BNP på försvaret under 2025.

Detta efter att Trump satt hård press på länderna att ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Medlemsländerna har också gått med på Trumps krav om att försvarsutgifterna ska höjas till 5 procent av BNP till 2035.

– Utan den nuvarande presidenten i USA tror jag inte att vi någonsin hade nått det här åtagandet att lägga fem procent av BNP på försvar, säger Natochefen Mark Rutte, rapporterar The Guardian.

”Inget utrymme för självgodhet”

Natoländerna lade totalt 1,4 biljoner dollar på försvarsutgifter under 2025, enligt Natos rapport.

– Detta visar att Nato-allierade erkänner vår förändrade säkerhetsmiljö och behovet av att uppfylla våra gemensamma åtaganden, skriver Natochefen Mark Rutte i rapporten, enligt Politico.

– Jag förväntar mig att Nato-toppmötet i Ankara i juli bygger vidare på våra framgångar under 2025, tillägger Rutte, som understryker att försvarssatsningen är nödvändig med tanke på världsläget.

– Det finns inget utrymme för självgodhet och ingen tid att förlora, menar Natochefen.

Det är dock stora skillnader mellan Natoländerna när det gäller hur mycket man satsar på försvaret, rapporterar tidningen.

Mindre kostsamt för USA

De länder som spenderade minst andel av BNP på försvaret var Spanien, Portugal, Albanien, Belgien och Kanada, som alla landade på 2 procent, alltså exakt på målet.

Polen är det land som lägger störst andel av BNP på försvaret, närmare bestämt 4,3 procent.

Även länder som Litauen, Lettland, Estland och Danmark hamnade långt över 3 procent, enligt tidningen.

USA:s andel av Natos totala försvarsutgifter minskade från 64 till 59 procent under 2025, vilket kan ses som en stor framgång för Donald Trump.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen