SD uppges ha sagt ja – Jimmie Åkesson blånekar

2026 03 24

Det råder ovisshet om ett omstritt förbud gällande svenska skolan.

Sverigedemokraterna (SD) har tillsammans med Liberalerna (L) gått med på ett omstritt förbud.

Nu nekar dock SDs ledare Jimmie Åkesson till uppgörelsen, rapporterar SR.

Olika syn på förbudet

På söndagen ställde sig Liberalerna bakom överenskommelsen med Sverigedemokraterna genom att återvälja Simona Mohamsson till partiledare.

Samtidigt råder oenighet kring en viktig del av avtalet – frågan om vinster i skolan.

Enligt Simona Mohamsson (L) innebär avtalet att partierna ska arbeta för att förbjuda vinster i skolan.

Det är en tolkning som Jimmie Åkesson (SD) inte delar.

Sverigelöftet presenterades

För ungefär en vecka sedan presenterade de två partierna ett avtal med namnet Sverigelöftet.

– Vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola, står det på det papper som de gemensamt presenterade.

Nu råder det delade meningar mellan partierna om uppgörelsen verkligen innebär ett vinstförbud i skolan eller inte.

Åkesson nekar

Ledarna står långt ifrån varandra i frågan, där Åkesson tydligt säger nej till att det rör sig om ett förbud.

– Nej ett vinstförbud har vi inte gått med på men däremot är vi absolut beredda att ha så pass höga krav så att det blir svårare att göra vinst, säger Åkesson till SR.

Han fortsätter med att förklara att Sverigedemokraterna vill att själva vinstintresset ska försvinna från den svenska skolan.

– Vinstintresset i skolan ska fasas ut det är ändå en nyansskillnad i det. Ger man sig in i att driva skolor ska det inte vara vinstintresset som driver dig, säger Åkesson.

Liberalerna står fast

Liberalernas ledare Simona Mohamsson tolkar dock uppgörelsen helt tvärtemot.

– Att fasa ut vinsterna innebär ju att vi sen får ett vinstförbud, säger Simona Mohamsson (L).

Redan i höstas klargjorde Mohamsson sin ståndpunkt i frågan.

– När man driver en skola i aktiebolagsform så är en drivkraft att göra vinst och det går tvärt emot barnens kunskap och kvalitet i utbildningen, sade Mohamsson i en debatt i Morgonstudion i SVT.

– Om de tänker enas om att vi inte ska tillåta friskolor som är företag så står vi inte bakom detta, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SR, så sent som förra veckan om skolvinstfrågan i avtalet mellan liberalerna och Sverigedemokraterna.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tysklands Ukrainakrav – kan blockera allt

2026 11 10

Tyskland ställer nu ett tungt ultimatum.

Så sent som förra veckan meddelade landets försvarsminister Boris Pistorius att Tyskland har skickat allt som går att skicka till Ukraina vad gäller Patriotsystem.

Han passade på att uppmana andra länder att ta mer ansvar för stödet till det krigshärjade landet.

Nu hotar förbundskansler Friedrich Merz med att blockera EU:s nästa budget om inte fler länder hjälper till, rapporterar Bloomberg.

Tysklands krav

Det menas från tyskt håll att det är ett fåtal länder som bär det stora ansvaret av att stötta Kyjiv.

Om inte fler länder börjar bidra så kan Tyskland blockera den kommande EU-budgeten – som sträcker sig från 2028 till 2034.

Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på omkring 70 miljarder euro för 2027.

– Ett kollektivt åtagande om att vi alla, utan undantag, ska bidra rättvist till att täcka underskottet är nödvändigt innan ytterligare diskussioner om finansiella åtaganden kan äga rum, säger Merz.

Vill inte delta

De nordiska länderna, Polen och Tyskland bidrar i hög grad till stödet av Ukraina.

Länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har meddelat att de inte vill delta i någon ytterligare utlåning till Kyjiv.

Det är oacceptabelt, menar Merz. Förbundskanslern har skickat ett brev till EU-toppen António Costa om saken.

Läs mer: Nya körkortsregler på gång

45 miljarder på gång

EU försöker just nu komma överens om ett nytt stödpaket på 45 miljarder euro till Ukraina.

– Det kommer att läggas ovanpå ett separat löfte om 45 miljarder euro som unionen ska ge Ukraina under 2027, som en del av det lån på 90 miljarder euro som sattes ihop i april 2026, uppger Kyiv Independent.

Krävs mer

Trots det krävs ytterligare miljarder för att täcka Ukrainas underskott för 2027.

Länder som Norge, Storbritannien och Kanada har redan meddelat att de tänker hjälpa till, men EU hoppas på stöd från ytterligare länder bortom unionen.

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Number 10

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Ny regel kan stoppa bilköp – börjar gälla nästa vecka

2026 11 09

Det ska bli svårare att köpa bil på avbetalning.

Detta när nya EU-regler träder i kraft.

Reglerna innebär skärpta krav på kreditprövningar och större ansvar för banker och finansbolag.

Skärpta krav vid bilköp

Den 20 november börjar nya regler för konsumentkrediter att gälla i Sverige. Syftet är att motverka överskuldsättning och göra det svårare för konsumenter att ta lån som kan riskeras att inte betalas tillbaka.

För bilhandeln innebär förändringarna att kreditprövningen blir mer noggrann när en kund vill köpa en bil på avbetalning.

– Den nya lagen ersätter konsumentkreditlagen från 2010 och genomför EU:s uppdaterade konsumentkreditdirektiv. Har man ingått ett kreditavtal före den 20 november gäller de äldre reglerna, meddelar Konsumentverket.

Många bilhandlare behöver därför se över sina rutiner och utbilda sina anställda inför de nya kraven.

Läs mer: Går emot S – ”Gör inte om misstaget”

Fler kan nekas lån

Det är framför allt bankerna och finansbolagen som väntas ha hand om de skärpta kraven.

De får ett större ansvar för att bedöma kundernas återbetalningsförmåga. Det innebär tuffare kontroller som kan innebära att fler personer får nej när de ansöker om finansiering för ett bilköp.

– Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens, meddelar regeringen om den nya lagen.

Även finansbolagens ansvar för kunder som får svårt att betala sina skulder blir tydligare.

Marknadsföring stoppas

En annan viktig del av de nya reglerna handlar om hur krediter får marknadsföras.

– Kraven på hur krediter får marknadsföras skärps, liksom kraven på kreditprövningar. Även den information som ska ges till konsumenter innan ett kreditavtal ingås, den så kallade SEKKI-blanketten, utökas, uppger Svensk Handel.

Företag får inte använda marknadsföring som syftar till att öka konsumenternas skuldsättning. Det ska alltså bli svårare för bilsäljare att aktivt uppmuntra kunder att köpa dyrare bilar om det innebär att låna mer pengar.

Reglerna gäller kreditgivning och inte leasing, eftersom leasing är en form av hyra och inte innebär att kunden tar på sig en kredit på samma sätt.

Läs mer: Ryskt miljardbolag går i konkurs

Foto: I Kazlouskij

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se