SD uppges ha sagt ja – Jimmie Åkesson blånekar

2026 03 24

Det råder ovisshet om ett omstritt förbud gällande svenska skolan.

Sverigedemokraterna (SD) har tillsammans med Liberalerna (L) gått med på ett omstritt förbud.

Nu nekar dock SDs ledare Jimmie Åkesson till uppgörelsen, rapporterar SR.

Olika syn på förbudet

På söndagen ställde sig Liberalerna bakom överenskommelsen med Sverigedemokraterna genom att återvälja Simona Mohamsson till partiledare.

Samtidigt råder oenighet kring en viktig del av avtalet – frågan om vinster i skolan.

Enligt Simona Mohamsson (L) innebär avtalet att partierna ska arbeta för att förbjuda vinster i skolan.

Det är en tolkning som Jimmie Åkesson (SD) inte delar.

Sverigelöftet presenterades

För ungefär en vecka sedan presenterade de två partierna ett avtal med namnet Sverigelöftet.

– Vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola, står det på det papper som de gemensamt presenterade.

Nu råder det delade meningar mellan partierna om uppgörelsen verkligen innebär ett vinstförbud i skolan eller inte.

Åkesson nekar

Ledarna står långt ifrån varandra i frågan, där Åkesson tydligt säger nej till att det rör sig om ett förbud.

– Nej ett vinstförbud har vi inte gått med på men däremot är vi absolut beredda att ha så pass höga krav så att det blir svårare att göra vinst, säger Åkesson till SR.

Han fortsätter med att förklara att Sverigedemokraterna vill att själva vinstintresset ska försvinna från den svenska skolan.

– Vinstintresset i skolan ska fasas ut det är ändå en nyansskillnad i det. Ger man sig in i att driva skolor ska det inte vara vinstintresset som driver dig, säger Åkesson.

Liberalerna står fast

Liberalernas ledare Simona Mohamsson tolkar dock uppgörelsen helt tvärtemot.

– Att fasa ut vinsterna innebär ju att vi sen får ett vinstförbud, säger Simona Mohamsson (L).

Redan i höstas klargjorde Mohamsson sin ståndpunkt i frågan.

– När man driver en skola i aktiebolagsform så är en drivkraft att göra vinst och det går tvärt emot barnens kunskap och kvalitet i utbildningen, sade Mohamsson i en debatt i Morgonstudion i SVT.

– Om de tänker enas om att vi inte ska tillåta friskolor som är företag så står vi inte bakom detta, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SR, så sent som förra veckan om skolvinstfrågan i avtalet mellan liberalerna och Sverigedemokraterna.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

2026 09 21

Danmarks utrikesminister är på plats i New York.

Tillsammans med landets statsminister Mette Frederiksen är Lars Løkke Rasmussen på plats i USA för att diskutera ett avtal gällande Grönland. Samtidigt fastställs resultaten i de tyska delstatsvalen i nordöstra Tyskland.

Alternativ för Tyskland, AfD som är ett ytterhögerparti, kom på första plats i Mecklenburg-Vorpommern. För förbundskansler Friedrich Merz parti CDU är resultatet det sämsta sedan 1949, enligt Reuters. Partiet klarade inte spärren på fem procent. ”En katastrof”, enligt Merz.

Danmark instämmer

Nu reagerar också Danmark på resultatet. Direkt från New York instämmer den danske utrikesministern i Merz uttalande. Valresultatet manar till eftertanke, enligt Lars Løkke Rasmussen.

– Jag kan bara citera Merz egna ord. Det är en katastrof, säger han, rapporterar TV2.

Resultaten

I Mecklenburg-Vorpommern blir AfD det största partiet med 38,2 procent av rösterna. Partiet mer än fördubblade sitt stöd från det senaste valet.

Det socialdemokratiska partiet blev det näst största i Mecklenburg-Vorpommern med 35,5 procent av rösterna. CDU, som är mer konservativt, fick 4,9 procent av rösterna.

– Detta innebär att CDU för första gången inte kommer att representeras i ett tyskt delstatsparlament, skriver TV2.

– Flera tyska medier beskriver resultatet som ett historiskt nederlag för förbundskansler Friedrich Merz och CDU.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset faller tillbaka

Resultatet i Berlin

Berlin har också röstat i helgen. I den tyska huvudstaden blev Die Linke, ett vänsterinriktat parti, störst med 25,7 procent av rösterna.

I förra valet var CDU störst, men nu landar partiet på andra plats med 18,8 procent, medan AfD får 16,3 procent. Det innebär att det nuvarande majoritetsstyret inte längre samlar halva stödet i huvudstaden.

– Den nuvarande koalitionen mellan CDU och SPD i Berlin förlorar sin majoritet, uppger TV2.

– Valen pekar på framsteg för både höger och vänster i Tyskland.

LÄS MER: Stopp för förnybar el

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Frankrike säger nej till krossande plan mot Putin

2026 09 21

EU-länderna kan inte komma överens.

Sanktionerna mot Vladimir Putin och närmare 3 000 andra personer och organisationer riskerar att hävas redan imorgon.

Detta efter att Frankrike och Slovakien motsatt sig en förlängning utan ändringar i sanktionslistan, rapporterar Kyiv Post.

Kan hävas imorgon

EU:s medlemsländer har återigen inte lyckats nå en överenskommelse om att förlänga de individuella sanktionerna mot Ryssland.

Sanktionerna omfattar bland andra Rysslands Vladimir Putin och flera andra högt uppsatta ryska företrädare.

Nu är tiden knapp.

Den tillfälliga förlängning som EU tidigare lyckades enas om löper ut på tisdagen. Om samtliga 27 medlemsländer inte godkänner en ny förlängning kan sanktionerna därmed upphöra. EU:s så kallade Coreper-grupp diskuterade frågan på måndagsmorgonen, men något beslut fattades inte.

– Coreper beslutade inte om att förlänga sanktionerna. Nästa möte är planerat efter lunch, säger en EU-diplomat, uppger Kyiv Post med hänvisning till Pravda.

Frankrike står bakom

En av orsakerna till dödläget är invändningar från Frankrike och Slovakien. De båda länderna vill enligt uppgifter få ryska oligarker borttagna från sanktionslistan innan de godkänner en längre förlängning.

Frankrike har bland annat drivit frågan om att miljardären Alisher Usmanov ska tas bort från listan. Slovakien har tidigare också krävt att Usmanov och Alfa Banks medgrundare Michail Fridman ska strykas.

– Det franska agerandet har orsakat ”enorm frustration” bland andra medlemsländer, särskilt mot bakgrund av de ökande hybridhoten i Europa, skriver Euronews.

EU brukar förlänga de individuella sanktionerna var sjätte månad. Den 14 september lyckades medlemsländerna dock bara enas om en sju dagar lång förlängning på grund av oenigheten.

Putin finns på sanktionslistan

Den aktuella sanktionslistan omfattar närmare 3 000 personer och organisationer med koppling till Rysslands aggression mot Ukraina. Förutom Putin omfattas bland andra utrikesminister Sergej Lavrov och den tidigare ukrainske presidenten Viktor Janukovytj.

Sanktionerna innebär bland annat frysta tillgångar och reseförbud. EU-medborgare och europeiska företag förbjuds också att göra pengar eller andra ekonomiska resurser tillgängliga för de sanktionerade personerna och organisationerna.

Eftersom beslut om att förlänga eller ändra sanktionerna kräver enhällighet från samtliga 27 EU-länder kan ett enda medlemsland blockera en förlängning av hela listan.

EU väntas göra ytterligare ett försök att lösa konflikten under måndagen.

LÄS MER: Prischock vid pump – 200 kronor dyrare att tanka bilen

Foto: Nato

Text: Redaktionen