Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

2026 03 22

I februari stängde Elon Musks företag SpaceX ned tillgången till Starlink för den ryska militären längs fronten.

– Utan Starlink är de i princip pressade tillbaka till Kalla krigets kommunikation, säger en ukrainsk soldat, rapporterar Kyiv Post.

Sprickor i fronten

Nu kommer återkommande rapporter om att de omfattande ryska kommunikationssvårigheterna skapar sprickor i den ryska fronten.

Och när Rysslands anfalls- och försvarsinsatser krackelerar öppnar det upp för Ukraina att slå tillbaka.

– Ukrainska styrkor har gjort sina mest betydande territoriella vinster på mer än två år efter att ryska trupper förlorat tillgången till Starlink, vilket har stört stridskommunikationen och samordningen, rapporterar tidningen med hänvisning till en färsk rapport från Wall Street Journal.

– Denna förändring har gjort det möjligt för Kiev att gå på offensiven längs delar av fronten, särskilt i södra Ukraina där de ryska framryckningarna tidigare hade accelererat.

Återtar territorium

Sedan nedstängningen av Starlink har Ukraina återtagit omkring 400 kvadratkilometer territorium i regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom har de ryska styrkornas framryckning delvis mattats av.

– Rysslands förlust av Starlink i februari har avsevärt försämrat samordningen av trupp- och drönaroperationer, uppger tidningen.

Första sedan 2023

Februari var den första månaden sedan 2023 som Ukraina återtog mer territorium än det försvarande landet förlorade.

Men president Volodymyr Zelenskyj menar att det inte bara har med Starlink att göra.

– Operationen i södra Ukraina började en månad före beslutet om Starlink, säger han.

Arbetar för samtal

Ukraina har i helgen skickat representanter till USA för att driva på processen för vidare fredssamtal.

– Idag träffar vårt team Steve Witkoff och Jared Kushner i USA, säger Zelenskyj.

– Detta är viktigt för hela världen: diplomatin fortsätter, och vi arbetar för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Ingen vill ha det här kriget.

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen