Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

2026 03 21

Sverige kommer att bidra till att säkerställa fri passage för fartyg genom Hormozsundet.

Det framgår av ett uttalande från Norges regering. Tillsammans med 19 andra länder förbinder sig Sverige till att säkerställa säker passage för fartyg genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet. Vi välkomnar engagemanget från nationer som engagerar sig i förberedande planering, lyder uttalandet.

Övriga länder som ställer sig bkom uttalandet är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland,

”Enorma risker”

Det är oklart vilka ”lämpliga insatser” som Sverige och samarbetsländerna kommer att vidta.

TV2:s Mellanösternkorrespondent Benjamin Kürstein varnar för att ett uppdrag i Hormuzsundet innebär ”enorma risker”. Den iranska militären har redan beskjutit flera kommersiella fartyg som färdats genom sundet, och enligt uppgift är farleden minerad.

– Det kommer att innebära en enorm risk för länder att ta sig an den här uppgiften, säger Kürstein till kanalen.

– Som det ser ut just nu är det en mycket farlig uppgift, eftersom det finns minor, tillägger han.

Putin föreslår överenskommelse

Samtidigt rapporteras det att Rysslands diktator Vladimir Putin vill nå en uppgörelse med USA.

Enligt uppgifter till Politico ska han ha erbjudit att sluta dela underrättelseinformation med Iran – i utbyte mot att USA upphör med sitt underrättelsestöd till Ukraina.

– Två personer med kännedom om förhandlingarna mellan USA och Ryssland uppger att ett sådant förslag lades fram av det ryske sändebudet Kirill Dmitriev till Trumpadministrationens förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner under deras möte i Miami förra veckan, rapporterar tidningen.

USA svarar

Ett stopp av amerikanskt underrättelseutbyte skulle vara förödande för Ukraina. I nuläget finns det inget europeiskt land som har samma underrättelseförmåga som USA.

Men nu kan Ukraina andas ut.

USA avvisar det ryska förslaget, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till källor med insyn.  

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

2026 03 20

Anders Borg tror att det snart kommer ett glädjebesked.

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) räds inte att sticka ut hakan.

Medan andra experter slår larm om nya risker för den svenska ekonomin, väntar sig Borg istället en mycket positiv utveckling – inom två veckor.

”Två veckor kvar”

Kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet har lett till högre oljepriser, vilket i sin tur skapar oro i hela världsekonomin.

Även i Sverige har flera bedömare, exempelvis storbanken Swedbank, varnat för scenarier där oljepriset ligger högt under en längre tid. Det kan leda till minskad tillväxt och konsumtion i Sverige.

Men Anders Borg, som numera är styrelseordförande för LKAB, tar larmrapporterna med ro, och verkar tämligen säker på sin sak.

Han tror att kriget kommer att vara över om två veckor, rapporterar EFN.

– Vi har två veckor kvar av kriget, efter det kan vi återgå till våra vanliga liv, säger Anders Borg till kanalen.

”Ligger kvar på rätt nivåer”

Borgs bedömning av läget är betydligt mer positiv jämfört med andra experters varningar.

Han tror att USA kommer att klara upp situationen i Iran, och understryker samtidigt att Sverige är väl rustat för den nuvarande krisen.

Hushållen är starka och kronan fungerar som en buffert, menar han.

Dessutom tror den tidigare finansministern att oljepriset snart kommer att stabiliseras.

– Det ju inte frågan om var oljepriset ligger de närmsta tio dagarna, utan var det ligger resten av året. De långa kontrakten ligger ju fortfarande kvar på rätt låga nivåer, säger Anders Borg till kanalen.

Storbank har varnat

Borg oroas alltså inte över de varningar som kommit från bland annat Swedbank.

Storbanken har varnat för ett negativt scenario där kriget i Iran blir mer långvarigt och där oljepriset stiger till 140 dollar per fat och ligger kvar på en hög nivå under en längre tid, samtidigt som elpriser hamnar runt 1,50 nästa vinter.

Det skulle riskera att slå mot tillväxten och konsumtionen i Sverige, enligt Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– Det vore ju väldigt, väldigt olyckligt med tanke på att vi såg ljuset i tunneln redan under andra delen av förra året då, säger han till TV4.

– Vi såg också att konsumtionen steg och att det fanns all anledning inte minst med tanke på de starka statsfinanserna att ekonomin skulle utvecklas fortsatt väl, tillägger Arques.

Swedbank varnar för att ett negativt scenario kan leda till flera höjningar av styrräntan. Även Riksbanken har varnat för ett liknande scenario som kan leda till höjningar.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen

Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

2026 03 20

Kriget i Mellanöstern har fått drivmedelspriserna i Sverige att rusa.

I takt med att det globala oljepriset skjutit i höjden, har också priset på diesel och bensin vid pump följt efter.

På kort tid har dieselpriset ökat omkring 30 procent.

För bensinen är ökningen omkring 20 procent i nuläget.

– Det är en extremt stor förändring under så kort tid. Skälet är förstås främst den kraftiga utbudsstörningen på grund av kriget i Mellanöstern och som lett till att priserna på olja och olika bränslen stigit kraftigt på världsmarknaden, säger Circle K:s chef för bränsleförsörjning, Johan Söderberg, till Di.

Ger besked framåt

Många förutspår att priset på drivmedel kan fortsätta uppåt, eftersom konflikten i Mellanöstern riskerar att bli utdragen.

Och oljepriset styr omedelbart priset för svenska bilägare vid pump, menar Johan Söderberg.

– Vi justerar dagligen våra priser. Och de svängningar vi ser på världsmarknaden får i stort sett omedelbart genomslag på svenska drivmedels- och bränslepriser, säger han till tidningen.

Priset rusar

I veckan har flera attacker mot stora energianläggningar i Mellanöstern genomförts.

Attacker som fått direkt påverkan på marknaden.

– Gaspriserna steg till de högsta nivåerna på fyra år och oljepriserna steg igen efter en eskalering av attacker från Israel och Iran mot gasfälten, vilket ökar farhågorna för långvariga störningar i internationella energiförsörjningar, rapporterar The Guardian.

Iran har i dagarna genomfört massiva attacker mot den globala energijättens QatarEnergys anläggningar.

17 procent av företagets exportkapacitet på naturgas har slagits ut och skadorna kommer ta flera år att reparera, rapporterar Reuters.

60 procent

Priset på Brentolja steg igår tillfälligt med tio procent, till 119 dollar per fat.

Senare sjönk priset till 110 dollar per fat, vilket innebar en dagsökning på 3,3 procent.

– Råoljepriserna har skjutit i höjden med 60 procent sedan det amerikansk-israeliska kriget mot Iran inleddes den 28 februari, rapporterar The Guardian.

– De europeiska gaspriserna har mer än fördubblats sedan före kriget.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen