NÖDLARM UTFÄRDAT: Putin slår till mot Moldavien

2026 03 16

En rysk attack i Ukraina har slagit till mot Moldavien.

En rysk attack mot ett vattenkraftverk i Ukraina har orsakat ett oljeutsläpp i den viktiga floden Dnister som går genom Moldavien.

Nu hotas vattenförsörjningen i hela landet, rapporterar ukrainska Pravda.

Miljölarm efter attack

Ett nödlarm har utfärdats i Moldavien efter att en rysk attack mot ett vattenkraftverk i staden Novodnistrovsk i Ukraina lett till ett oljeutsläpp i floden Dnister, en av Moldaviens viktigaste vattenkällor.

Moldaviens president Maia Sandu slår larm om situationen och varnar för allvarliga konsekvenser för landets vattenförsörjning.

– Rysslands attack mot Ukrainas vattenkraftverk i Novodnistrovsk har släppt ut olja i floden Nistru och hotar Moldaviens vattenförsörjning, skriver Sandu i ett inlägg på plattformen X.

Hon betonar samtidigt att ansvaret ligger helt hos Moskva.

– Ryssland bär fullt ansvar, framhåller presidenten.

Vattenförsörjningen hotad

Efter utsläppet har moldaviska myndigheter utlyst ett miljölarm som gäller i minst 15 dagar.

Samtidigt har vattenförsörjningen begränsats i flera samhällen för att skydda befolkningen.

Gheorghe Hajder, miljöminister i Moldavien, varnar för att vissa samhällen i norra delen av landet kan bli utan vatten.

Floden Dnister – som i Moldavien ofta kallas Nistru – är en avgörande källa till dricksvatten för stora delar av landet.

Föroreningar i floden kan därför få stora konsekvenser.

Ber EU om hjälp

Situationen har fått regeringen i Moldavien att be om internationellt stöd.

Landets premiärminister Alexandru Munteanu har meddelat att regeringen vänt sig till Europeiska unionen för hjälp med att hantera föroreningarna.

– Vi ber våra europeiska partners om stöd för att snabbt mobilisera expertteam och den utrustning som behövs för att arbeta vid Dnister. Detta inkluderar utrustning för att fånga upp, begränsa och samla in oljeföroreningar från vattnet, samt mobila stationer för att testa vattenkvaliteten, säger han till Pravda.

Foto: President of Russia Office resp S Pleshco

Text: Redaktionen

Ransonering införs i Moskva och Sankt Petersburg

2026 06 15

Nu är krisen här.

Bränslebegränsningar införs i flera ryska regioner.

Detta efter störningar i oljeinfrastrukturen, samtidigt som myndigheter försöker att stabilisera marknaden, rapporterar ukrainska Pravda.

Begränsningar i stora ryska städer

I både Moskva och Sankt Petersburg har flera stora bensinkedjor börjat införa restriktioner för hur mycket bränsle kunder får köpa.

Bränsleförsäljningen begränsas även vid vissa bensinstationer i den ryska republiken Tatarstan.

Tatarstan rankas som tvåa i Ryssland när det gäller oljeproduktion, efter den autonoma regionen Chantien-Mansien.

Regionen är också en av landets fem viktigaste raffinaderiregioner. Flera stora oljeraffinaderier finns i republiken.

Enligt uppgifter från ryska journalister och regionala källor handlar det om tydliga kvoter per köp.

På vissa stationer får kunder endast tanka begränsade mängder.

– Det har införts för att undvika panik och hålla situationen stabil, uppger Tatarstans regionala myndigheter, enligt ryska medier.

På vissa kedjor i huvudstaden begränsas inköpen till exempelvis 20 liter bensin per gång, medan diesel får köpas i större men ändå begränsade volymer.

Ger olika besked

Olje- och energibolagen uppger att det inte finns någon enhetlig nationell begränsning, utan att åtgärder kan variera lokalt.

Samtidigt menar bolagen att reglerna kan ändras beroende på förhållandena vid enskilda stationer.

Begränsningarna sker i ett läge där rysk oljeinfrastruktur rapporteras ha utsatts för återkommande störningar och attacker, vilket har påverkat produktion och distribution i flera regioner.

Boende i olika delar av landet har rapporterat om periodvisa bränslebrister, och vissa områden uppges vara mer drabbade än andra.

Överens om avtal

I natt kom uppgifter att ett fredsavtal är klart mellan USA och Iran, något som väntas få stora följdeffekter för den globala energimarknaden.

– Båda sidor är överens om ett omedelbart och permanent upphörande av militära operationer på alla fronter, inklusive i Libanon, skriver Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif på X.

Hur detta påverkar situationen i Ryssland är dock oklart.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

2026 06 15

S förslag om att ta bort ett avdrag får starkt motstånd.

Socialdemokraternas förslag om att slopa karensavdraget kan bli en av höstens stora valfrågor.

En stor majoritet av svenska arbetsgivare säger nu nej till förändringen.

Vill slopa karensavdraget

Karensavdraget innebär i praktiken att den som sjukanmäler sig får ett avdrag på sin första sjukdag, vilket gör att man förlorar en del av lönen direkt när man blir sjuk.

Socialdemokraterna vill helt avskaffa karensavdraget och för medhåll från LO.

– Att avskaffa karensavdraget är ett uttryck för en modern och rättvis arbetslinje, som är bra för vanligt folk och därmed också för Sverige, sade Magdalena Andersson (S), enligt TV4 tidigare i år.

Hon menar att karensavdraget i dag är orättvist, eftersom tjänstemän ofta kan jobba hemifrån när de är sjuka, medan många i LO-yrken inte har samma möjlighet och därför drabbas hårdare.

Tidöpartierna och Centerpartiet har tidigare röstat ner Socialdemokraternas förslag att avskaffa karensavdraget.

Nio av tio säger nej

En ny rapport från Teknikföretagen visar en helt annan bild av hur arbetsgivare ser på frågan.

Enligt undersökningen, som bygger på svar från medlemsföretag i hela landet, är motståndet mot ett slopat karensavdrag mycket starkt.

– Det här visar, svart på vitt, att ett slopat karensavdrag slår direkt mot jobben, produktionen och lönsamheten hos våra medlemmar, över hela landet. Det skulle försvaga svensk konkurrenskraft och ge oss betydligt mindre pengar till allt vi nu behöver rusta upp, som välfärd, försvar och infrastruktur, säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten.

Bakgrunden till motståndet är främst oro för att frånvaron på arbetsplatser skulle öka.

Korttidsfrånvaron blir högre

Enligt rapporten tror lika många företag att korttidsfrånvaron skulle bli högre om karensavdraget tas bort, vilket i sin tur kan påverka produktionen negativt.

Rapporten pekar också på att nästan åtta av tio företag tror att pressen på personal som täcker upp vid frånvaro skulle öka om karensavdraget tas bort.

– Karensavdraget är en nödvändig självrisk i trygghetssystemet som tjänat Sverige väl. De som nu vill ta bort det måste svara på hur de ska hantera effekterna. När jobben försvinner, stress och press ökar, produktionen minskar och kostnaderna skenar. Vem ska då ta notan, fortsätter Marcus Dahlsten.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen