Turistparadis kan försvinna – svenskar vallfärdar varje år

2026 03 13

En turistpärla hotas att sluta existera.

Dubai hotas av uteblivna turister och massflykt när konflikten i regionen skakar staden.

Många menar nu att stadens glans är borta och att Dubai är ”över” som turistparadis, rapporterar The Guardian.

Tappat glansen

För decennier har Dubai i Förenade Arabemiraten varit känt som en solig oas för semesterfirare från hela världen – inklusive hundratusentals svenskar som varje år vallfärdat för strandliv, shopping och nöjen.

Men nu står stadens lockelse inför en allvarlig prövning.

Sedan kriget mellan USA, Israel och Iran blev verklighet i regionen har tusentals turister och utlänningar lämnat staden, vilket får hotell, strandbarer och shoppingcenter att eka ödsligt, rapporterar The Guardian.

– Staden har förlorat sin glans, säger John Trudinger, en brittisk bosatt som levt i Dubai i 16 år, om hur stadens varumärke som trygg och glamorös destination nu tynar bort.

Flyg inställda

Varje år reser tusentals svenskar till Dubai för semester, många via charterresor eller som stopp på längre rundresor i Asien och Mellanöstern.

Nu har flygplatsen, en av världens mest trafikerade, periodvis stängts efter attacker och hot om missiler, vilket lett till inställda flyg och kaos i resandet runt Persiska viken.

Flykten från Dubai påverkar både ingående‑ och utgående turism.

Svenskar som planerat semesterresor tvingas tänka om eller skjuta upp sina resor, samtidigt som svenska researrangörer jämför med tidigare år där Dubai var ett av de mest populära resmålen under vinterhalvåret.

Ekonomiska konsekvenser

Turismen i Dubai genererar cirka 30 miljarder dollar per år, och över 90 procent av invånarna är utlänningar.

Detta gör staden särskilt sårbar när både expats och turister flyr på grund av konflikten.

– Alla vet att Dubai är slutkört, säger Zain Anwar, taxichaufför, om situationen och bristen på inkomster från turism.

För svenska turister betyder det att ett av de mest populära vintersemesterresmålen i Mellanöstern nu kan bli osäkert, och många har fått ändra sina resplaner.

Foto: S Oulashin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Ryssar flyr Putin.

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen