Turistparadis kan försvinna – svenskar vallfärdar varje år

2026 03 13

En turistpärla hotas att sluta existera.

Dubai hotas av uteblivna turister och massflykt när konflikten i regionen skakar staden.

Många menar nu att stadens glans är borta och att Dubai är ”över” som turistparadis, rapporterar The Guardian.

Tappat glansen

För decennier har Dubai i Förenade Arabemiraten varit känt som en solig oas för semesterfirare från hela världen – inklusive hundratusentals svenskar som varje år vallfärdat för strandliv, shopping och nöjen.

Men nu står stadens lockelse inför en allvarlig prövning.

Sedan kriget mellan USA, Israel och Iran blev verklighet i regionen har tusentals turister och utlänningar lämnat staden, vilket får hotell, strandbarer och shoppingcenter att eka ödsligt, rapporterar The Guardian.

– Staden har förlorat sin glans, säger John Trudinger, en brittisk bosatt som levt i Dubai i 16 år, om hur stadens varumärke som trygg och glamorös destination nu tynar bort.

Flyg inställda

Varje år reser tusentals svenskar till Dubai för semester, många via charterresor eller som stopp på längre rundresor i Asien och Mellanöstern.

Nu har flygplatsen, en av världens mest trafikerade, periodvis stängts efter attacker och hot om missiler, vilket lett till inställda flyg och kaos i resandet runt Persiska viken.

Flykten från Dubai påverkar både ingående‑ och utgående turism.

Svenskar som planerat semesterresor tvingas tänka om eller skjuta upp sina resor, samtidigt som svenska researrangörer jämför med tidigare år där Dubai var ett av de mest populära resmålen under vinterhalvåret.

Ekonomiska konsekvenser

Turismen i Dubai genererar cirka 30 miljarder dollar per år, och över 90 procent av invånarna är utlänningar.

Detta gör staden särskilt sårbar när både expats och turister flyr på grund av konflikten.

– Alla vet att Dubai är slutkört, säger Zain Anwar, taxichaufför, om situationen och bristen på inkomster från turism.

För svenska turister betyder det att ett av de mest populära vintersemesterresmålen i Mellanöstern nu kan bli osäkert, och många har fått ändra sina resplaner.

Foto: S Oulashin

Text: Redaktionen

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen