Det är drygt en vecka sedan Israel och USA inledde anfallen mot Iran.

De eskalerande stridigheterna har gett svallvågor som påverkar hela världen.

Inte minst ekonomiskt, i form av oroliga börsmarknader och stigande oljepriser.

Oljeexporterna från regionen, som är en av världens största oljeproducenter, har drabbats hårt av oroligheterna kring transportvägarna, speciellt i det omtalade Hormuzsundet.

En transportväg som Iran hotar att stänga helt.

Ett hot som får den amerikanske presidenten att se rött.

– Om Iran gör något som stoppar oljeflödet inom Hormuzsundet, kommer de att drabbas av USA TJUGO GÅNGER HÅRDARE än de hittills har gjort, rasar USA:s president Donald Trump, i ett inlägg på Truth Social.

”Hoppas och ber att det inte händer”

Den amerikanske presidenten fortsätter hotet mot den iranska regimen, med att slå fast att ett sådant drag skulle resultera i ”död, eld och vrede” för den iranska nationen.

– Dessutom kommer vi att ta ut lätt förstörbara mål som gör det praktiskt taget omöjligt för Iran att någonsin återuppbyggas som nation igen — Död, eld och vrede kommer att härska över dem, dundrar han i inlägget.

– Men jag hoppas och ber att det inte händer!

En gåva från USA

Omkring 20 procent av världens olja passerar genom Hormuzsundet

Sedan konflikten eskalerade för drygt en vecka sedan har transporten genom sundet minskat kraftigt, vilket har fått bränslepriser att rusa i stora delar av världen.

Ett totalt stopp skulle få ännu större konsekvenser, för många av världens länder.

Ett faktum som Donald Trump är medveten om.

– Detta är en gåva från Amerikas förenta stater till Kina och alla de nationer som använder Hormuzsundet flitigt. Förhoppningsvis är det en gest som kommer att uppskattas mycket, uppger han i inlägget.

Kriget nästan över

Igår gick Trump ut med ett uttalande om krigets utveckling i närtid.

Den amerikanske presidenten är segerviss.

– Jag tror att kriget i stort sett är helt avgjort. De har ingen flotta, ingen kommunikation, och de har inget flygvapen, säger han, rapporterar CNN.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen