Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Donald Trump har fått två stora juridiska bakslag mot regeringens ICE‑åtgärder.

Detta inom loppet av några timmar, rapporterar Newsweek.

Domstol stoppar frihetsberövanden

Två federala domstolar i USA har, med bara några timmars mellanrum underkänt delar av den federala immigrationsmyndighetens tvångsåtgärder, vilket innebär betydande rättsliga nederlag för Trumps hårdare linje.

I Oregon har en domare utfärdat ett tillfälligt förbud mot att U.S. Immigration and Customs Enforcement, ICE, griper personer utan domstolsbeslut eller utan individuell prövning av flyktrisk.

Domstolen slår fast att myndigheten sannolikt brutit mot det amerikanska författningsskyddet mot orimliga frihetsberövanden, och att gripanden utan särskild misstanke strider mot lagens krav.

– Den praxis där frihetsberövanden sker utan att först fastställa individuell flyktrisk eller domstolsbeslut representerar ett klart och uppenbart brott mot lagen, skriver domaren i sitt beslut.

Vita huset försvarar satsning

Förbudet innebär att ICE måste säkerställa domstolsbeslut eller klar flyktrisk innan arresteringar fortsätter, åtminstone medan rättsprocessen fortgår.

Trump-tjänstemän har försvarat satsningen som ett heltäckande regeringsinitiativ med målet att öka gripanden och utvisningar.

Samtidigt menar kritiker att strategin väckt oro kring medborgerliga rättigheter, anklagelser om misskötsel och etnisk profilering.

Fler domstolar ansluter

I Minnesota gjorde en annan federal domare ett tidigare tillfälligt beslut permanent, så att immigrationsagenter inte längre får ta flyktingar utan domstolsbeslut.

Fallet grundar sig i kritik mot en ny policy där flyktingar som varit i USA längre än ett år utan permanent uppehållstillstånd skulle kunna tas i förvar för nya kontroller.

Domstolen anser att regeringen saknar tydlig lagstiftning som ger den sådan makt.

– Denna nya policy terroriserar flyktingar som kommit till USA i hopp om fred och säkerhet, skriver domaren Sarah Kahn i sin motivering.

Domstolen beslutar även att släppa de personer som redan hållits i förvar i Minnesota och förbjuder dessutom nya gripanden av den omstridda polisen.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen