Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Donald Trump har fått två stora juridiska bakslag mot regeringens ICE‑åtgärder.

Detta inom loppet av några timmar, rapporterar Newsweek.

Domstol stoppar frihetsberövanden

Två federala domstolar i USA har, med bara några timmars mellanrum underkänt delar av den federala immigrationsmyndighetens tvångsåtgärder, vilket innebär betydande rättsliga nederlag för Trumps hårdare linje.

I Oregon har en domare utfärdat ett tillfälligt förbud mot att U.S. Immigration and Customs Enforcement, ICE, griper personer utan domstolsbeslut eller utan individuell prövning av flyktrisk.

Domstolen slår fast att myndigheten sannolikt brutit mot det amerikanska författningsskyddet mot orimliga frihetsberövanden, och att gripanden utan särskild misstanke strider mot lagens krav.

– Den praxis där frihetsberövanden sker utan att först fastställa individuell flyktrisk eller domstolsbeslut representerar ett klart och uppenbart brott mot lagen, skriver domaren i sitt beslut.

Vita huset försvarar satsning

Förbudet innebär att ICE måste säkerställa domstolsbeslut eller klar flyktrisk innan arresteringar fortsätter, åtminstone medan rättsprocessen fortgår.

Trump-tjänstemän har försvarat satsningen som ett heltäckande regeringsinitiativ med målet att öka gripanden och utvisningar.

Samtidigt menar kritiker att strategin väckt oro kring medborgerliga rättigheter, anklagelser om misskötsel och etnisk profilering.

Fler domstolar ansluter

I Minnesota gjorde en annan federal domare ett tidigare tillfälligt beslut permanent, så att immigrationsagenter inte längre får ta flyktingar utan domstolsbeslut.

Fallet grundar sig i kritik mot en ny policy där flyktingar som varit i USA längre än ett år utan permanent uppehållstillstånd skulle kunna tas i förvar för nya kontroller.

Domstolen anser att regeringen saknar tydlig lagstiftning som ger den sådan makt.

– Denna nya policy terroriserar flyktingar som kommit till USA i hopp om fred och säkerhet, skriver domaren Sarah Kahn i sin motivering.

Domstolen beslutar även att släppa de personer som redan hållits i förvar i Minnesota och förbjuder dessutom nya gripanden av den omstridda polisen.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen