I en intervju med Dagbladet jämför Stoltenberg kriget med första världskrigets stillastående skyttegravskrig.

– Det är en skrämmande blandning av första och tredje världskriget. Det påminner om första världskriget med skyttegravar, lera och lidande på slagfältet, säger Stoltenberg, som numera är Norges finansminister.

Samtidigt kallar han Ukrainakriget för ”det tredje världskriget”.

– Det är också tredje världskriget med högteknologi; drönare, övervakningssystem och artificiell intelligens i vapensystem, säger han till tidningen och drar paralleller till den snabba tekniska utvecklingen under första världskriget.

– Det var det första stora industriella kriget. Vapensystem som inte hade använts tidigare togs i bruk – kulsprutor, gas, pansar och artilleri med en förödande kraft som inte hade setts tidigare.

”Har revolutionerats”

 I synnerhet beskriver Stoltenberg krigföringen med drönare som ett enormt skifte. Under kriget har både Ukraina och Ryssland genomgått taktiska anpassningar, bland annat genom att använda drönare i stor omfattning.

De obemannade farkosterna har gjort slagfältet ännu farligare.

– I början av kriget berodde de flesta dödsfallen på artilleri och granater. Nu beror 80–90 procent av förlusterna på drönare, säger Jens Stoltenberg och tillägger:

– Det visar att militärtekniken har revolutionerats genom det här kriget. Nu är det drönaroperatörer, utvecklare av drönarteknik och personer som behärskar artificiell intelligens som är de viktigaste soldaterna.

Ryssland betalar ett högt pris

Att Ryssland drar lärdom av striderna i Ukraina inför en potentiellt större konflikt med Nato är en reell risk, enligt Stoltenberg. Den tidigare Natochefen understryker dock att kunskapen har förvärvats till ett högt pris.

– De har förlorat över en miljon människoliv. Ekonomin går dåligt med höga räntor och hög inflation. Hundratusentals människor har lämnat landet. Och de är mer isolerade än de har varit på länge, säger han till Dagbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer på tisdagseftermiddagen.

Explosionen har inträffat i delrepubliken Tatarstan.

Närmare bestämt skedde det i en fabrik i staden Nizhnekamsk, rapporterar Kyiv Independent.

Över 70 skadade

Explosionen inträffade vid en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Tatarstan på tisdagen.

Minst två personer har dött och 72 har skadats enligt Sibur, företaget som äger anläggningen.

Explosionen inträffade vid Nizhnekamskneftekhims fabrik för syntetiskt gummi i staden Nizhnekamsk, en nyckelanläggning inom Rysslands petrokemiska sektor.

Företaget uppger att händelsen orsakades av ett "utrustningsfel".

Kraftig brand

Telegram-kanaler rapporterar att en brand utbrutit vid en pumpanläggning utomhus och har spridit sig över cirka 1 500 kvadratmeter.

Initiala rapporter från sociala medier gjorde gällande att det kan ha rört sig om en drönarattack – men det är ingenting som är bekräftat.

Räddningstjänsten har skickats till platsen och ska ha inlett släckningsarbete.

Nya attacker

Bekräftade ukrainska drönarattacker har dock inträffat på flera håll.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot rysk försvarsindustriell infrastruktur i Rostov- och Samara-oblasterna under natten mellan den 29 och 30 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW fortsätter.

– Den ryska oppositionskanalen Astra rapporterade den 30 mars, med hänvisning till källor inom räddningstjänsten i Rostov oblast, att ukrainska angrepp skadade två produktionsverkstäder vid Atlant Aero-drönarutvecklings- och produktionsanläggningen i Taganrog, som tillverkar attackdrönare av typen Molniya, spaningsdrönare samt komponenter till Orion-spaningsdrönare, uppger tankesmedjan.

– Astras källor uppgav också att de ukrainska angreppen skadade ett lager och en administrationsbyggnad vid Beriev-flygplansfabriken i Taganrog.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen