25 februari 2026

Amerikanska missiler har slagit ned mot ryska mål

2026 02 25

Amerikanska vapen har slagit mot ryska mål.

Ukrainska styrkor har utfört ett flertal precisionsattacker mot flera viktiga ryska militära mål.

Attackerna har genomförts med amerikanska ATACMS-missiler som levererats av USA, rapporterar Kyiv post.

Attacker mot ryska mål

Ukrainas försvarsstyrkor har genomfört flera träffar mot ryska kommandoposter, ammunitionsdepåer och logistikcenter i ockuperade områden, uppger Ukrainas generalstab.

– Vi har använt amerikanska ATACMS‑missiler för att slå ut kritisk infrastruktur bakom frontlinjen, säger en talesperson för generalstaben.

Målen inkluderade bland annat en kommandopost för den 5:e armén nära Novopetrykivka i Donetsk-regionen, samt logistiklager vid Rubikon‑centret nära Vasylivka i Zaporizhzhia.

Ytterligare anläggningar, som ammunitionsdepåer vid Pryazovske och Oleksandrivka samt en reparationsbas i Yakymivka, träffades också.

Användning av amerikanska ATACMS

ATACMS (Army Tactical Missile System) är en mark-till-mark-ballistisk missil som kan avfyras från HIMARS eller MLRS, och är designad för högt prioriterade mål som flygfält, ammunitionsdepåer och kommandoposter.

De senaste attackerna genomfördes med amerikanska ATACMS‑missiler som syftar till att minska Rysslands offensiva kapacitet genom att slå ut viktiga kommandoposter och försörjningslinjer.

USA började leverera kortare varianter till Ukraina i oktober 2023 och utökade 2024 med längre räckvidd.

– Mitt särskilda tack i dag går till USA. Våra överenskommelser med president Biden fungerar. Och de fungerar precis som de ska. ATACMS-missilerna har bevisat sitt värde, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, efter den första attacken med ATACMS-missiler mot Ryssland 2023.

Fortsatta operationer

Ukraina har redan tidigare använt amerikanska missiler för att träffa ryska flygbaser, logistikcenter och kommandoposter i ockuperade områden.

Generalstaben uppger att operationerna kommer att fortsätta.

– Ukrainas försvarsstyrkor kommer att fortsätta att konsekvent slå mot den ryska angriparens kommandoposter, logistikanläggningar och reparationsinfrastruktur, för att beröva den förmågan att effektivt genomföra stridsoperationer, säger generalstaben.

De ryska förlusterna och omfattningen av skadorna håller fortfarande på att klarläggas.

Foto: V Razom

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 25

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen