Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

2026 02 20

USA:s högsta domstol har satt stopp för Donald Trumps tullar.

Den amerikanska presidenten tillåts inte använda lagen för nationella nödlägen för att införa tullar.

Det är ett rejält bakslag för Trump – som dock tidigare signalerat att han har andra alternativ för att försöka hålla kvar tullarna.

Men om han inte lyckas med det kan USA bli tvungna att betala tillbaka en rejäl summa pengar.

Enorma summan

USA:s regering kan bli skyldig importörer över 175 miljarder dollar i återbetalningar, rapporterar CNBC.

Det motsvarar omkring 1,5 biljoner svenska kronor – eller 1 500 miljarder kronor.

De potentiella återbetalningarna till ett brett spektrum av företag skulle avse de tullar som staten redan drivit in sedan Trump införde avgifterna utan godkännande från kongressen.

Stor osäkerhet

Det råder nu stor osäkerhet kring vad som kommer att hända efter högsta domstolens beslut.

USA har under det gångna året förhandlat en rad olika handelsavtal med tullhotet som bas.

Donald Trump har dock signalerat att han har andra alternativ för att ha kvar tullarna – men exakt hur dessa alternativ ser ut råder oklarhet kring.

Läs mer: Trump stoppas av högsta domstolen

Förlitat sig på nöd-lag

Trump-administrationen har förlitat sig på International Emergency Economic Powers Act – IEEPA – från 1970-talet.

Enligt IEEPA får en president “reglera import” under nödlägen.

Men dagens besked innebär en tung förlust för Trump, säger Steve Vladeck, CNN:s expertanalytiker för högsta domstolen och professor vid Georgetown University Law Center.

“Förkrossande nederlag”

Så här låter det från Vladeck:

– Även om högsta domstolen redan har avgjort ett dussintal mål rörande den andra Trump-administrationen, så handlade dessa uteslutande om brådskande nödförfrågningar, säger han till CNN.

– Detta var det första Trump-relaterade fallet som domstolen gav en fullständig prövning – och det är ett förkrossande nederlag för Trump, både gällande den specifika juridiska frågan och den mer generella möjligheten att använda lagar som IEEPA på ett så omfattande sätt.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

7 jul 26

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april. 

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent. 

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd. 

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen