Sedan Trump tillträdde som president har europeiska länder allt mer börjat tvivla på om USA fortfarande är beredda att försvara Europa.

Det har diskuterats huruvida USA verkligen skulle respektera Natos Artikel 5 och försvara Europa i händelse av en attack.

Men det finns en nästan bortglömd klausul som åtminstone delvis kan lösa problemet.

”Vissa kanske inte vet detta”

Det har pratats om möjligheten att införa en europeisk motsvarighet till Artikel 5.

Men nu påpekar bland annat Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och flera andra, att det på sätt och vis redan finns en europeisk Artikel 5.

Det handlar om EU:s klausul om ömsesidigt försvar, artikel 42.7 i Lissabonfördraget, rapporterar Iltalehti.

Denna klausul har alltid legat i skuggan av Natos Artikel 5, men Merz påminde om den i samband med sitt anförande vid säkerhetskonferensen i München.

– Och förresten, bara som en påminnelse: kanske vet vissa inte detta, men i artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen förbinder vi oss att ge ömsesidig hjälp vid en väpnad attack i Europa, säger Merz, enligt tidningen.

Enligt Artikel 42.7 gäller följande: "Om en medlemsstat är offer för väpnad aggression på sitt territorium, ska de andra medlemsstaterna vara skyldiga att bistå och hjälpa den med alla medel i sin makt, i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga."

Svår politisk fråga

Artikeln innehåller dock reservationen att den inte påverkar ”den specifika karaktären av säkerhets- och försvarspolitiken i vissa medlemsstater”. Detta för att artikeln ska vara förenlig med Natomedlemskap eller neutralitet.

Artikel 42.7 i Lissabonfördraget skulle alltså åtminstone delvis kunna fungera som en ersättning eller ett komplement till Natos Artikel 5.

Men det krävs mycket arbete, inte minst politiskt, för att det ska bli så i praktiken.

Frågan är om Europas länder verkligen är beredda att göra 42.7 till ett verktyg som skapar verklig säkerhet.

Flera länder är tveksamma, säger Henri Vanhanen, specialist på utrikes- och säkerhetspolitik, till tidningen.

– Kanske är den politiska skiljelinjen inte för eller emot artikeln, utan på förtroendeskalan i förhållande till USA. Ju mer osäkert USA har uppfattats, desto mer realistiskt blir 42.7, säger Vanhanen.

”Bör röra sig i den riktningen”

Han menar att 42.7 kan bli ett verkligt säkerhetsinstrument för Europa – men den kan inte fullt ut ersätta Artikel 5.

Detta eftersom Europa är starkt beroende av USA:s kärnvapenavskräckning.

– 42.7 kan inte ersätta detta, och det ska det inte heller. Om vi börjar utveckla Nato-alternativet kommer det projektet omedelbart att kollapsa på grund av politiskt motstånd, säger Vanhanen.

Men han är ändå positiv till att låta klausulen få en viktigare roll i praktiken.

– Jag tycker att Europa bör röra sig i riktning mot att 42.7 är en genuint trovärdig säkerhetsgaranti. Inte för att Nato på något sätt är gammalt eller otillräckligt, utan för att risken med denna tid är politisk diskontinuitet, säger Vanhanen till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Bland annat kommer rapporter om att två stora fabriker har träffats.

– Två kemiska fabriker har träffats och bränder har brutit ut, rapporterar Pravda.

Video visar

På sociala medier cirkulerar videor från området, som visar hur det brinner i fabriksområdet.

Invånare i den ryska staden Toljatti, där fabrikerna ligger, uppger att de hört flera explosioner under natten.

– Invånare i Toljatti i Samararegionen rapporterar flera explosioner och en brand under natten, rapporterar tidningen.

Skadorna oklara

Samararegionen, där attacken ägde rum, ligger omkring 750 kilometer från den ukrainska gränsen.

Och det är inte första gången som drönare slår ned i regionen, uppger Kyiv Independent som också rapporterar om attacken.

– Ryska källor rapporterar att flera drönare har slagit till mot området och orsakat bränder vid industrianläggningar, även om den fulla omfattningen av skadorna fortfarande är oklar, framhåller tidningen.

Ryssland bekräftar

Attacken bekräftas av Ryssland.

Regionens guvernör Vjatjeslav Fedorisjtjev går ut med beskedet att en anställd skadats i attacken.

Enligt den ryske guvernören ska drönare också ha träffat en bostad i området, rapporterar Pravda.

Ledande producent i Ryssland

De fabriker som ska ha träffats är dels en fabrik som tillhör en av Rysslands ledande kemiska företag, KuibyshevAzots, uppger tidningen.

Företaget är en av landets största producenter av kvävegödselmedel.

Den andra fabriken, Tolyatti Kauchuk, är en av de största tillverkarna av syntetiskt gummi i Ryssland.

Attacker mot Kyiv

Under morgontimmarna kommer också rapporter om en drönarattack mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

Stadens borgmästare bekräftar attacken.

– I Darnytskyi har en brand brutit ut i en byggnads översta våning på grund av drönarskräp som fallit ner på taket. Räddningstjänsten är på väg till platsen, uppger Vitali Klitschenko, enligt tidningen.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år, men Vladimir Putin tycks fortfarande inte vara nära att nå sina mål.

Nu meddelar Zelenskyj att Ryssland har misslyckats med ännu en offensiv och att Ukraina klarar sig bättre än på länge.

”Stoppades av våra styrkor”

Frontlinjesituationen är den bästa för Ukraina på tio månader, säger Zelenskyj, enligt Reuters.

– Överlag håller frontlinjen ... Situationen är komplex, men den bästa den varit på de senaste tio månaderna, berättar den ukrainske presidenten.

Ukrainska trupper har stoppat en stor rysk offensiv under mars månad, och därför är situationen nu den bästa sedan mitten av förra året, menar han.

– Offensiven de planerade för mars stoppades av våra väpnade styrkors agerande, säger Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

– Det är därför ryssarna nu helt enkelt kommer att trappa upp sina anfallsoperationer, tillägger han.

Trots det ser han försiktigt positivt på läget.

– Just nu ser vi inget storskaligt hot, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trögt ryskt avancemang

Ryssland kontrollerar strax under 20 procent av Ukrainas territorium, enligt nyhetsbyrån.

Det är sannolikt betydligt mindre än vad Putin hade föreställt sig när han inledde den fullskaliga invasionen för fem år sedan.

Mycket av det territorium som Ryssland kontrollerar togs dessutom före den fullskaliga invasionen 2022.

De ryska motgångarna har fortsatt under krigets femte år.

Sedan början av januari har Ryssland bara avancerat med cirka 500 kvadratkilometer totalt, enligt data från DeepStates. Det innebär att Putins styrkor avancerar långsammare än förra året.

Oro och hopp

Trots att läget har förbättrats något, finns det också flera faktorer som oroar Ukraina.

Man oroar sig bland annat för att kriget i Mellanöstern ska leda till minskade vapenleveranser.

Samtidigt har förhandlingarna om att få ett slut på kriget stannat av.

Zelenskyj uppger emellertid att han har bjudit in amerikanska förhandlare att besöka Kyiv och att sedan eventuellt resa till Moskva, enligt nyhetsbyrån. Och det finns hopp om att förhandlingarna ska kunna fortsätta.

– Delegationen kommer att göra allt som är möjligt, under rådande omständigheter – under kriget mot Iran – för att komma till Kyiv. Detta är ett alternativt format till ett trilateralt möte på teknisk teamnivå, säger Volodymyr Zelenskyj.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen