Den svenska valutan har som bekant stärkts ordentligt gentemot euron och dollarn under det senaste året.

En amerikansk dollar kostar på tisdagen 8,96 kronor – en förstärkning för kronan med över 16 procent på bara ett år.

Kronan har även stärkts mot euron med strax över fem procent det senaste året och handlas nu för 10,61 kronor, enligt data från Marketwatch.

Nu har storbanken SEB släppt en ny prognos över kronan.

Återhämtningsfas

Den globala ekonomin är på väg in i en återhämtningsfas, vilket enligt SEB normalt gynnar mindre och exportberoende länder som Sverige. 

– Vi ser tydliga tecken på att svenska investerare har tagit hem kapital från USA och globala fonder efter den politiska turbulensen i höstas. Det har gynnat kronan på ett sätt som modellerna inte fullt ut fångar, säger Namik Immelbäck, chefstrateg i Strategy & Economic Research, SEB.

SEB: Det händer nu

Marknaden prissätter nu omkring femtio procents sannolikhet för ytterligare en räntesänkning från Riksbanken före årsskiftet. 

En sådan utveckling skulle dämpa kronans lyft.

Men en starkare svensk krona i vår är ändå SEB:s huvudscenario.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Euron kan kosta 10:30

SEB-strategernas bedömning är ändå att svenska räntor kan börja stiga i förhållande till euroområdet längre fram, vilket skulle ge nytt stöd. 

Bankens prognos pekar mot att eurokursen kan falla till omkring 10,30 under 2026, förutsatt att Riksbanken undviker en linje som prioriterar räntesänkningar.

Idag handlas en euro för 10,61 kronor.

Tror mer på norska

Om än SEB tror att den svenska kronan kommer att fortsätta gå starkt ser ändå den norska kronan mer intressant ut.

– På kort sikt ser dock den norska kronan starkare ut. Högre oljepris, höga norska inflationstal och stora ränteskillnader talar för Norge i början av året. Men om energipriserna faller och inflationen dämpas väntas rollerna skifta senare i vår, framhåller storbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Kedjan säljer kläder och inredning i Sverige.

De bedriver verksamhet i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Göteborg, Halmstad och Jönköping.

Men den danskägda kedjans svenska verksamhet går nu i konkurs.

Går i konkurs

Det är vd Jens Østergaard som begär Copenhagen Luxe Sweden i konkurs.

Minst fyra av kedjans svenska butiker påverkas av konkursen, rapporterar Fastighetsvärlden.

Pengarna i kassan har tagit slut – och en konkursansökan har godkänts av Malmö tingsrätt.

“Är komplicerat”

Bolaget kan inte betala sina skulder och är på obestånd.

Det är dock bara butikerna i Jönköping, Lund, Malmö och Helsingborg som påverkas.

– Det är komplicerat, säger Jens Østergaard enligt GP.

Trots konkursen kommer kedjan att öppna en ny butik i Göteborg i vår.

– Vi öppnar i Frölunda i april, det var bara några av butikerna som gick i konkurs, förklarar vd:n.

Vilka butiker som blir kvar efter konkursen – och huruvida de ska drivas i ett annat bolag är enligt vd:n oklart i nuläget.

Kedjan har tidigare haft butik på flera olika platser runt om i Göteborg – bland annat en pop-up butik på Fredsgatan.

Läs mer: En hel bransch går mot sin död

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 18 procent under januari månad jämfört med samma period föregående år. 

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 18 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 24 procent.

“Positiv utveckling”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar siffrorna.

– UCs senaste statistik för januari visar på en mer positiv utveckling i näringslivet. Under januari minskade antalet företagskonkurser med 18 procent jämfört med samma period föregående år, säger hon.

– Samtidigt noterar vi tydliga minskningar inom flera utsatta branscher – byggbranschen med 18 procent och hotell- och restaurangbranschen med 24 procent.

 Foto: Fujiphilm

Text: Redaktionen

Strax före valet 2022 höll dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) en pressträff tillsammans med sin finansminister Mikael Damberg (S) samt riksbankschefen och chefen för Finansinspektionen.

Sverige stod inför ett akut nödläge, uppgav Andersson.

Nu anklagas hon för att ha ”fabricerat” krisen.

Varnade för finanskris

”S fifflade om elen”, skriver DN Debatt i sin rubrik. Uttrycket står inom citattecken, men förekommer dock inte i själva debattartikeln.

I debattartikeln hävdar Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att den påstådda elkrisen var konstruerad.

Bara en vecka återstod till valet 2022 när Andersson och Damberg höll din dramatiska presskonferens.

– Lördagen den 3 september, en vecka före valdagen söndagen den 11 september, kallade regeringen till en presskonferens för att informera om ”åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten med anledning av Rysslands energikrig mot Europa”, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Att konstruera ett nödläge är en välkänd strategi för att öka stödet för stadsledningen och marginalisera oppositionen, menar Jonung. Strategin känns igen från Donald Trump.

– Om regeringen inte agerar snart kan det leda till finanskris, sade Magdalena Andersson vid presskonferensen.

Inga tecken på verklig kris

Riksdagen blixtinkallades och ett kreditstöd på 250 miljarder kronor för elmarknadens aktörer garanterades, förklarar Jonung.

Men ingenting tyder på att det fanns någon verklig kris, menar han.

– De handlingar som hittills har lämnats ut pekar inte på någon överhängande risk för en kris inom elhandeln. Dessutom har inte ett öre av de 250 miljarderna betalats ut till någon aktör innan kreditstödet avslutades under 2023, skriver Lars Jonung i debattartikeln.

Jonung menar att det är anmärkningsvärt att myndigheter som Finansinspektionen och Riksbanken ställde upp på Anderssons presskonferens. Nu bör händelsen granskas, menar han.

– Inför årets val är det viktigt att en oberoende granskning snarast görs av turerna kring kreditstödet 2022, skriver Lars Jonung, som varnar för att även den nuvarande Tidöregeringen kan känna sig frestad att varna för en kris som inte finns inför valet 2026.

Jämnare läge inför valet

Riksdagsvalet är nu bara åtta månader bort, och opinionsmätningar visar att gapet mellan Tidöpartierna och oppositionen minskar, rapporterar SVT.

Avståndet mellan blocken är nere på 6,4 procent, till oppositionens fördel, enligt Verian.

Tidöpartierna M, KD, L och SD samlar tillsammans 45,9 procent (L dock under spärren) medan oppositionspartierna S, MP, V och C samlar 52,3 procent.

I den senaste mätningen är KD det parti som går starkast framåt, efter att partiledaren Ebba Busch stått i fokus de senaste veckorna.

Foto: Mathias Hansson Socialdemokraterna

Text: Redaktionen