Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot

2026 02 12

Flera republikaner röstar emot Trump i en viktig fråga för presidenten.

Handeln med omvärlden är som bekant en av Donald Trumps hjärtefrågor.

Den amerikanska presidenten tror starkt på tullar – och har infört höga tullar mot en majoritet av världens länder.

Men nu kommer ett rejält bakslag för Trump – det amerikanska representanthuset har röstat nej till Trumps tullar mot Kanada.

Och flera republikaner var bland dem som röstade nej.

Nej till Kanada-tullar

Representanthuset i USA har röstat för att upphäva president Donald Trumps tullar på kanadensiska varor, rapporterar BBC.

I en omröstning som slutade 219 mot 211 anslöt sig sex republikanska lagstiftare till demokraterna för att stödja en resolution som syftar till att stoppa de tullar Trump införde mot Kanada förra året.

Med tanke på republikanernas knappa majoritet i representanthuset var de sex republikanska avhoppen, tillsammans med en nästan enad demokratisk front, tillräckligt för att säkra rösterna.

“Har beväpnat”

Åtgärden introducerades av demokraten Gregory Meeks, som menar att Trump har "beväpnat tullar" mot allierade och destabiliserat världsekonomin.

– Dessa tullar har inte bara skadat vår relation med Kanada oerhört och drivit dem närmare Kina, de har även drivit upp priserna här hemma, säger Meeks.

Trump förbannad

Donald Trump är tydligt upprörd efter omröstningen.

Så här skriver han på Truth Social:

– Varje republikan, i representanthuset eller senaten, som röstar mot TULLAR kommer att få lida allvarliga konsekvenser när det blir valdags, och det inkluderar primärvalen!

“Borde inte förstöra”

Trumps reaktion på omröstningen fortsätter så här:

– Vårt handelsunderskott har minskat med 78 procent, Dow Jones har just nått 50 000 och S&P 7 000 – siffror som ansågs OMÖJLIGA för bara ett år sedan, menar han.

– Dessutom har TULLAR gett oss stor nationell säkerhet eftersom bara nämnandet av ordet får länder att gå med på våra starkaste önskemål. TULLAR har gett oss ekonomisk och nationell säkerhet, och ingen republikan bör hållas ansvarig för att förstöra detta privilegium.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

25 mars 2026

”Fullskalig kris” i Ryssland – inte hänt sedan krigets start

2026 03 25

Den ryska ekonomin haltar fortsatt.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 slog västvärlden till med tunga sanktioner mot ryska aktörer.

Krigsutbrottet gjorde att utvecklingen inom detaljhandeln stannade upp, och under det första kvartalet 2022 etablerades inga nya företagssatsningar inom branschen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Men efteråt har en viss återhämtning skett. Fram tills nu.

Första gången sedan 2022

Under det första kvartalet 2026 har det återigen hänt.

Ryska butiker läggs ned på löpande band, men inga nya satsningar etableras inom detaljhandeln.

– Vi har en fullskalig kris som började 2025 och sannolikt fortsätter in i 2026, säger experten Fjodor Virin, vid den ryska analysbyrån Data Insight, enligt tidningen.

Rekordlåg nivå

I takt med att allt fler butiker stänger igen, både ryska och utländska, så gapar många köpcentrum tomma.

I Moskva har andelen utländska återförsäljare minskat till en historiskt låg nivå.

– Driftsättningen av butiksytor har nått den lägsta nivån på åtta år, uppger tidningen.

Cementproduktionen rasar

Den ryska ekonomins fall sker på bred front.

Under årets första månader rasade också landets cementproduktion med omkring 31 procent, i jämförelse med samma period föregående år, enligt Moscow Times.

Den väntade årsproduktionen under 2026 väntas bli den lägsta på över 15 år.

– Huvudorsaken till kollapsen är en kraftig minskning av byggprojekt i landet, uppger tidningen.

Kriget i Mellanöstern

Samtidigt finns det ljusglimtar för den ryska ekonomin. Mycket tack vare kriget i Mellanöstern, som åter öppnat möjligheten för Ryssland att sälja olja, vilket är en viktig inkomst för landet.

En möjlighet som Vladimir Putin kommer försöka utnyttja.

– Det är viktigt för ryska energibolag att utnyttja det nuvarande ögonblicket, sade Putin i samband med beskedet om de lättade sanktionerna mot den ryska oljan, rapporterar Fortune.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen  

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen