Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

2026 02 09

Rysslands utrikesminister vänder sig nu direkt till Europa.

Kriget i Ukraina fortsätter utan slut i sikte.

Samtidigt är det många som oroar sig över att kriget kan spridas utanför Ukrainas gränser.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger nu att Ryssland inte har för avsikt att attackera Europa – men skickar samtidigt med en varning till europeiska ledare.

Lavrovs besked

Ryssland har inga som helst planer på att attackera Europa, säger Lavrov.

– Vi kommer inte att attackera någon del av Europa. Vi har absolut ingen anledning att göra det, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Men..”

Men, säger Lavrov.

– Om Europa väljer att förverkliga sina hot om att förbereda sig för krig mot oss och börjar attackera Ryssland, sade presidenten att det inte kommer att röra sig om en särskild militär operation från vår sida; det kommer att bli ett fullskaligt militärt svar med alla tillgängliga militära medel i enlighet med de doktrinära dokumenten i frågan.

Läs mer: Rysk region massevakuerar

Saknar Starlink

Ryska militärbloggare fortsätter samtidigt att hävda att SpaceX nyliga blockering av oregistrerade Starlink-terminaler i Ukraina hindrar ryska stridsoperationer i Ukraina.

– En rysk militärbloggare hävdade den 8 februari att ryska enheter vid olika, ospecificerade sektorer av fronten upplever kommunikationsproblem efter blockeringen och är i behov av donationer av radio- och satellitutrustning, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Påverkar negativt – ingen motsvarighet

En annan rysk militärbloggare hävdade att blockeringen var “extremt olycklig”.

– Militärbloggaren hävdade att “kloka” befälhavare för länge sedan förstod farorna med de ryska styrkornas beroende av Starlink och skapade alternativa kommunikationsmedel, men att blockeringen ändå påverkar stridsoperationerna negativt, eftersom de ryska styrkorna hittills inte har någon motsvarighet som helt kan ersätta Starlink.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 februari 2026

Partisanattack lamslår ryska trupper vid fronten

2026 02 08

Ett nytt nederlag lamslår ryska trupper.

En pro‑ukrainsk partisanattack har slagit ut ryska truppers kommunikationssystem i Belgorod‑regionen.

Detta har resulterat i att frontlinjen blivit ett ”blindområde”, enligt gruppen bakom attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska trupper utan kontakt

Under de tidiga morgontimmarna eldade den pro‑ukrainska partisangruppen Atesh upp en viktig del av ett kommunikationstorn nära gränsen mot Ukraina.

Attacken har slagit ut både hårdvara och elektroniska system, och enligt gruppen har det gjort att ryska trupper längs fronten står utan någon som helst kontakt.

– Allt installerat på masten avenergiserades och sattes ur funktion. Det har skapat ett ”blindområde” där ryska trupper knappt kunde se vad som hände, skriver Atesh.

Utan fungerande kommunikation kan trupper inte ta emot order, dela information eller samordna attacker.

– När kommunikationen bryts kan fienden i praktiken stå stilla under viktiga timmar. Små, riktade sabotageaktioner kan alltså ha enorm effekt, säger en militäranalytiker, till Kyiv Independent.

Taktiska möjligheter för Ukraina

Attacken har gett Ukraina ett taktiskt övertag.

Partisanerna säger att drönare kunde flyga över området utan att ryska styrkor störde dem, och att tornets tidigare kapacitet för elektronisk krigföring hindrade ukrainska operationer.

– Förstörelsen av tornet gav oss ett fönster för drönarinsatser. Ryska styrkor är nu nästan helt blinda i det här området, skriver Atesh på sitt Telegram-konto.

Sådana sabotageaktioner är en del av ett växande mönster där små, pro‑ukrainska grupper riktar sig mot logistisk och elektronisk infrastruktur bakom fronten.

Syftet är inte att möta trupperna direkt, utan att lamslå dem och göra dem sårbara.

Partisansabotage har ökat

Sedan krigets start har Ukraina sett en ökning av sabotage bakom ryska linjer.

Partisaner och lokala motståndsgrupper har förstört broar, elledningar, fordon och kommunikationsutrustning.

Den gemensamma nämnaren är att små insatser kan ge stora effekter på Rysslands förmåga att röra sig och slå tillbaka.

Belgorod‑regionen, som ligger nära Ukrainas gräns, har blivit en särskilt utsatt plats.

Förutom sabotage mot kommunikation har området drabbats av strömavbrott och störningar i annan infrastruktur, vilket ytterligare försvårar ryska truppers samordning.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Räkna med tomma butikshyllor – stor brist på populärt livsmedel

2026 02 08

Fågelinfluensan slår hårt mot kycklingbranschen.

Fyra svenska avelsanläggningar har drabbats av smittutbrott.

Behovet av att importera så kallade kläckägg är stort.

Men det svenska regelverket för salmonella sätter käppar i hjulet. Vid salmonellautbrott riskerar matfågeluppfödarna höga kostnader, eftersom de inte kan räkna med någon ersättning från staten.

– Det blir en kraftig smäll för den enskilde gården vid ett eventuellt utbrott av salmonella. Det kan resultera i konkurs för den enskilde gården, säger Maria Donis, vd vid branschorganisationen Svensk Fågel, till ATL.

”Kommer märkas i butikerna”

Nu slår Jordbruksverket larm. Enligt myndigheten hotas hela Sverige av kycklingsbrist, rapporterar ATL.

Enligt Jordbruksverkets smittskyddschef, Katharina Gielen, kommer färsk svensk kyckling att bli svårare att få tag på.  

– Det kommer att märkas i matbutikerna, säger hon till tidningen.

Högriskområde

Stora delar av södra Sverige ingår i ett högriskområde för utbrott av fågelinfluensan. Just nu pågår ett smittoutbrott i Kronobergs län.

Tusentals fåglar har behövts avlivas, vilket resulterat i ett kraftigt minskat utbud.

– Man har tvingats avliva avelshönsen, säger Maria Donis till SVT.

LÄS OCKSÅ: Partisanattack lamslår ryska trupper vid fronten

FAKTA: Fågelinfluensa

- Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

- Fågelinfluensa förekommer varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns.

- Det finns olika former av fågelinfluensa. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.

Foto: S. Ray

Text: Redaktionen