Ryssland ska enligt militära analytiker förbereda en omfattande offensiv mot Ukraina under sommaren 2026.

Förflyttningar av trupper och strategiska reserver ses som tydliga tecken på Kremls fortsatta militära satsning, rapporterar RBC Ukraine.

Förberedelser för sommaroffensiv

Uppgifter från från Institute for the Study of War (ISW) visar att Rysslands militära ledning planerar att genomföra storskaliga offensiver i södra och östra Ukraina under sommaren 2026.

Rapporten betonar att förberedelserna innefattar uppbyggnad av strategiska reserver som började redan under förra året.

Detta, menar de, tyder på att Kreml fortfarande siktar på en militärt driven lösning snarare än ett fredsavtal.

Begränsade resurer

ISW noterar att resurserna är begränsade och att det finns svårigheter att både höja beredskapen och uppnå offensiva mål.

Detta skapar osäkerhet kring om den planerade offensiven kan genomföras i den omfattning Moskva önskar, uppger analytikerna.

– Förberedelserna för en offensiv är i sig ett tecken på Moskvas brist på verkligt intresse för att avsluta kriget, uppger ISW-analytikerna.

Möjliga stridsriktningar och mål

Enligt militära bedömare, däribland den ukrainske analytikern Kostyantyn Mashovets, kan den planerade offensiven rikta sig mot Sloviansk–Kramatorsk samt Orikhiv–Zaporizhzhia som potentiella fokusområden.

– Under de kommande månaderna kan ockupanterna försöka säkra fördelaktiga positioner inför den aktiva fasen av sommarkampanjen, säger han.

Ukrainska ledare har också uttryckt oro för att Rysslands upptrappning kan leda till ett försök att stärka kontrollen över ockuperade territorier och trycka längre in i ukrainskt territorium, något som skulle kunna ha stor inverkan på frontlinjen och civila samhällen.

– Det står klart att motståndaren inte är seriös om en fredlig lösning – deras handlingar talar för fortsatt aggression, sade en ukrainsk underrättelsekälla tidigare i vår.

Trots planerna för offensiv rapporteras Rysslands styrkor vara fast i taktiska operationer utan betydande framgångar på flera fronter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen