Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor.

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina har ”ondskefull plan” för Ryssland

2026 03 23

Kina har bestämt sig.

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen

Putin erkänner – början på rysk nedgång

2026 03 23

Putin erkänner att utvecklingen i Ryssland går åt fel håll.

Rysslands diktator har skapat en svår situation för landet till följd av kriget mot Ukraina.

Nu erkänner Putin själv att situationen är problematisk.

Putin erkänner – ”inte oväntat”

Kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner har skapat stora ekonomiska problem för Ryssland.

Nu säger Vladimir Putin att läget har försämrats, rapporterar Moscow Times.

– I januari i år var Rysslands bruttonationalprodukt 2,1 % lägre än för ett år sedan. Industriproduktionen minskade med 0,8 %, säger Putin i samband med ett möte om ekonomiska frågor, enligt tidningen.

Putin medger också att den ryska nedgången är väntad.

– Faktum är att det inte finns något oväntat för oss här, säger Putin.

Han tillägger att Kreml strävar efter att återigen föra in Ryssland på en väg av hållbar ekonomisk tillväxt, och att man behöver förhindra både ökad inflation och en destabilisering av arbetsmarknaden.

Men problemen hopar sig för Putin och hans regim.

Många branscher i kris

Rysslands federala budget hade i januari-februari ett underskott på 3,5 biljoner rubel.

Förra året minskade tillväxten i landet femfaldigt, enligt tidningen, och de totala intäkterna till statsbudgeten minskar.

Många av Rysslands viktigaste industrier befinner sig i kris. Under 2025 minskade tillväxten inom 21 av landets 28 huvudindustrier.

Prognosen för 2026 har korrigerats ned flera gånger. Myndigheter hoppades initialt på en tillväxt på mer än 2 procent, men prognosen har sedan sänkts i omgångar, ner till 0,7 procent, enligt Bloomberg.

Samtidigt har Kreml vidtagit flera åtgärder för att försöka få in mer pengar till statsbudgeten.

Man har bland annat höjt momsen och andra skatter på företag, vilket riskerar att slå hårt mot många mindre verksamheter i Ryssland, enligt tidigare rapporter.

Uppges vara försvunnen

Omvärldens sanktioner har slagit hårt mot den ryska ekonomin, liksom de ukrainska attackerna mot den för Ryssland så viktiga oljeindustrin.

Vladimir Putin är hårt pressad, och enligt uppgifter i morse har han inte setts offentligt på minst nio dagar, rapporterade Iltalehti. Det är oklart om hans senaste kommentarer är förinspelade, vilket tros vara fallet med flera av hans senaste uttalanden - eller om Putin återigen har visat sig i offentligheten på måndagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen